lu.se

Electrical and Information Technology

Faculty of Engineering LTH | Lund University

News archive

More spectral efficiency awards to the MIMO-team

Published: 2016-12-08

Adding to the earlier award portofolio, Steffen Malkowsky and his colleagues in the M-MIMO team also took first prize at NI Engineering Impact Awards for Northern Europe 2016 in London. University of Bristol and Lund University have together set a world record in wireless spectral efficiency using Massive MIMO technology. Congratulations!

 Read more

..

 

 



 


Tobias steps up in frequencies

Published: 2016-12-08

Tobias Tired graduated and achieved his doctoral title Nov 9, 2016 after defending his thesis named "Integrated Transceivers for Millimeter Wave and Cellular Communication". 

What’s your research about Tobias?

-I have designed integrated circuits for wireless communication. Receivers for mobile phones have to date used frequencies up to 2,7 GHz and homodyne technology has fully replaced the older superheterodyne technology which means filterless and cheaper solutions.

-Much higher frequencies (mm-wave, 71-95 GHz) can be used for wireless communication between basestations as a fiber replacer in future systems where we will see much smaller cells and much higher number of basestations. These high bands secure bitrates of several Gbps.

-Higher attenuation requires more directional antennas and my work presents designed circuits to control this electronically. I have also investigated new architectures for power amplifiers which often dominates the power consumption of an entire transmitter solution.

 

-In total, I have designed 5 circuits containing oscillators, PAs and PLLs. 4 of them have been tested and verified through experiments. My research has been financed through the VINNOVA-center System Design on Silicon (SoS).

Who are you?

-I grew up in Lund and have lived here all my life except for a three year stay in Stockholm when I was working at Ericsson Components. I worked almost 20 years with Ericsson before I started as a PhD-student at EIT. Between 2011 and 2012 I was an industrial PhD supervised by Pietro Andreani.

Why PhD and why this field?

-I have always been curious to try on the academic world. During my career at Ericsson, there was always a close cooperation with the academic research that made me curious. In the end, I took a shot that appeared in order to finalize my PhD.

-It has been an exciting time more freewheeling than product development projects at Ericsson. I have had good opportunities to do research on new chip architectures. The most exciting part of my area is probably what opportunities around mm-wave technology that will be offered in the future. Not only in Telecom but also in areas such as medical technology and radar technology.

-How about your future?

-I have an upcoming exciting job at an IDEON startup company. It’s not about mm-waves but close to it.

Congratulations from EIT!

 



 


EIT research highlight on phase noise.

Published: 2016-12-08

Another research highlight for EIT is delivered in IEEE Transactions on Circuits and Systems I with the paper "A General Theory of Phase Noise in Transconductor-Based Harmonic Oscillators". 

In the paper Federico Pepe and Pietro Andreani prove that, when the active core of an oscillator works as transconductor, its phase noise contribution is always proportional to that induced by the tank. As assumption is made on the specific nature of the transconductor and the tank, the result is valid in the very general case.

Congrats to brilliant EIT research!



 


Miljonregn och uppmärksamhet till nanoelektronikgruppen

Published: 2016-12-08

EITs Nanoelektronikgrupp vid Insightmöte. 

Text och bild: Anders Borgström

EITs Nanogrupp beviljas VR anslag (konsolidator grant) på 10 MSEK med universitetslektor Erik Lind i spetsen för ansökan. Nanogruppen har via Lunds Universitet dessutom sänt ut en internationell pressrelease relaterad till deras presentation på International Electron Devices Meeting i San Francisco, http://ieee-iedm.org . Gruppens data  väcker mycket stor respekt från Intel, IBM, University of Tokyo, MIT m.fl. Fantastisk PR för Lunds Universitet  och EIT.

Gruppens arbete handlar om energieffektivare smarta transistorer. Professor Lars-Erik Wernersson och hans forskarteam vid nanoelektronikgruppen har utvecklat en transistorteknologi som kan användas i extremt lågförbrukande tillämpningar som t.ex. sensorer för "Internet of Things". Uppskalat har tekniken förutsättningar att spara enorma mängder energi och därmed bidra till att möta utmaningarna med att lösa framtidens energiförsörjning.



 


Ny mediekanal för EITs antennexcellens. Frimärke!

Published: 2016-11-02

Docent Anders J Johansson berättar: 

För flera år sedan så genomfördes en serie mätningar på Grönland med utrustning framtagen på EIT. Själva mätningarna var en del av ett exjobb, och de antenner som användes kom från ett annat.  Målet med mätningarna var att sutdera processer i myrmark då den fryser inför vintern, speciellt hur och när metangas pressas upp ur den. Utrustningen bestod av en vädersäkrad instrumentlåda och två antenner som stacks ned i jorden, där vi sedan studerade hur väl radiovågor av olika frekvenser tog sig fram genom den blöta torven. 

Den exjobbare som designade antennen gick sedan vidare till att doktorera hos oss och är nu PostDoc på institutionen (Carl Gustafsson.). Exjobbaren som vi skickade till Grönland, Norbert Pirk, blev inte helt avskräckt efter ett par månaders vistelse i arktis och är idag doktorand på Geologiska institutionen, och arbetar mycket på Svalbard.

Nu har Grönlands postverk gett ut ett par frimärken som illustrerar forskningstationen, Zackenberg, på östra Grönland där mätningarna gjordes. Och av en ren tillfällighet så syns de två antenner som användes mitt på det ena frimärket. 

I bilden i mitten så syns två uppstickande blå stolpar. Dessa är de glasfiberstavar  vi skickade till Grönland som i nedre ändan har de antenner som användes för mätningarna av egenskaperna i marken.

Det är nog första gången som resultatet av vårt arbete syns i sådana sammanhang!

 



 


5G in Swedish National Public Radio "Ekot".

Published: 2016-11-01

Recently we heard Fredrik Tufvesson tell SR-Ekots listeners about 5G, what it is and what to expect for the users. Listen and learn. (Swedish)



 


Jens hjälper oss att zappa vidare

Published: 2016-10-20

Text och bild: Anders Borgström

Taggad och lugn

Fullsatt sal, blommor på bordet och presentation av avhandling på gång. Det har du upplevt många gånger, men nu var det du som stod på podiet. Hur kändes det?

-Det kändes bra, säger Jens Andersson, EITs nybakade licentiat med distribution av internetbaserad TV som specialområde. Jag var inte speciellt nervös för presentationen men lite bävan för utfrågningen fanns där såklart. Att så många kom och lyssnade är jag verkligen glad för. Det både taggade mig och gav ett lugn.



Professor Maria Kihl introducerar Jens licentiatpresentation inför fullsatt auditorium.

Färdigutbildad

Under vår pratstund berättar Jens att han och huvudhandledare Maria Kihl tidigt resonerade om att en lic-examen innan pensionen måste fixas. Så Jens skrevs in som doktorand för drygt 6 år sen och med forskning på halvtid har detta nu resulterat i examen. "Varför sluta lära sig saker bara för att man kommer upp i åren" skriver Jens i sin avhandling. Så sant som det var sagt. Aldrig försent att börja skolan.

Nya tider, nya störningar

Pixlar och frusna bilder med konstiga Kalle-Anka-ljud istället för den analoga världens gryniga bilder med knastriga röster tillhör dagens elektroniska störningsvärld. På frågan till en senior forskare som upplevt båda världarna om vilket som upplevs mest frusterande är Jens tydlig. 

-Störningar nuförtiden är värre eftersom den gamla tidens störningar trots allt ofta gick att leva med. Man såg och hörde ändå nödtorftigt vad som  skedde i rutan även om det blandades med myrornas krig. Och Radio Luxemburg med fading gick också att uthärda. En modern videostörning kan förvisso ge en perfekt bild men som står stilla, fortsätter Jens. Och då är det inte video.

Jens försvarar sig mot opponentens frågor

Koppar biter sig kvar

Koppartrådarna ut till våra bostäder (främst villor) lever kvar trots IT-kommissionens profetior vid millenieskiftet om att fibrer skulle ut till alla. Fiberutrullningen börjar nu 15 år senare komma igång på riktigt men fortfarande finns det mycket koppar därute. Jens och hans forskarkollegor jobbar hårt på att klämma mer och mer bps (bitar per sekund) ur den begränsade bandbredd som en kopparkabel erbjuder.

-DSL (Digital Subscriber Line) med varianterna ADSL (långsammare) och VDSL (snabbare) hör väldigt mycket ihop med koppar, låter Jens oss veta. Det kan röra sig om såväl gamla telefonledningar som nyinstallerade ethernetkablar. 

-Koppar kommer leva ett bra tag till, fortsätter Jens. Men det är inte så troligt att nya byggnader ansluts med koppar även om det går bra att titta på HD-TV via vanliga telefonledningar. Något som många av oss vet och som vi har forskare som Jens och hans kollegor att tacka för. Till DSL knyts även den s.k. multiple-carriers-tekniken där man istället för att använda en bärvåg som är uttrymmeskrävande använder flera och smalare bärvågor (typiskt 4 kHz breda). Dessa kan sedan moduleras på olika sätt med ett antal bitar i bitströmmen.

Jens förklarar vad Multi Carrier Modulation är

Kvalitet kan mätas och upplevas

QoS (Quality of Service) resp QoE (Quality of Experience) är två andra begrepp som dyker upp i Jens presentation och den senare är nog den mest intressanta och samtidigt den svåraste att hantera. QoS kan mätas instrumentellt men QoE kräver metoder med mänsklig inblandning där testpersoner måste svara på frågor om hur de upplever sitt TV-tittande. MOS (Mean Opinion Score) är t.ex. ett sätt där ett antal försökspersoner sätts framför samma TV och får svara på frågor om sitt tittande på korta snuttar.

Lära och lära ut

Är du bra pedagog Jens, frågar vi. -Det är roligt att föreläsa och det är roligt att lära ut, svarar Jens ödmjukt. Jag har tagit de enstaka kurserna på LTHs pedagogiska satsning "Genombrottet" och fått en liten grund att stå på som man får försöka använda efter bästa förmåga. Att vara akademiker betyder inte automatiskt att man är pedagog så det är bara att lära sig hur man lär ut.

Mänskligt att zappa.

Att zappa har Jens gjort till forskning på universitet. Hur zappar man, hur klarar digitala TV-tjänster av detta och vad kan göras för att minska negativ inverkan pga detta beteende i TV-soffan? Förr bytte man kanal på den analoga TV-mottagaren och så fort VCO-n svängt in sig så syntes ny bild. Idag händer det mycket i bitströmmarna innan Idol blir Mästerkocken och Aktuellt blir Sportnytt.  "Riktig" TV dvs broadcast har bara en nerlänk och där är fördröjningarna vid kanalbyte relativt små eftersom bitströmmarna optimeras i själva operatörsnäten och går ut till alla noder samtidigt. 

I Jens fall pratar vi om VoD (Video on Demand) och där är det användaren som bestämmer vilken bitström som ska generas just nu med Netflix, SVT-Play och YouTube som välkända exempel. Buffringsteknik, cachning m.m. ska tillsammans ge användaren ett så jämt flöde som möjligt trots störningar som kan uppstå pga av paketförluster, fördröjningar m.m. När du byter kanal så börjar du alltså buffra och slänger något som du redan laddat ner vilket sammantaget tar tid i kanalväxlingen.

Ska man designa nya TV-system för "ryckigt" TV-tittande? -Ja, säger Jens utan någon större tvekan. Vi är såna, vi människor. Jag kollar i bokhyllan utan att läsa, jag läser tidningen på rubriknivå utan att fördjupa mig i allt, jag surfar på nätet och hoppar till höger och vänster. Zappandet är i grunden samma beteende. Då kan man optimera tekniken så detta stöds. Jens resultat visar att det finns mönster i vårt zappande och hur detta kan ligga till grund för vidareutveckling av distributionstekniken för VoD. Ofta tittar man inte mer än 1 min på ett program!  Paketförluster och fördröjningar i IP-trafiken är de största bovarna i kampen för att få till en bra och störningsfri  TV-upplevelse när man använder sig av VoD med flitigt zappande.

Varför så många fjärrkontroller?

Till slut då, Jens, du som är TV-forskare. Tung titel f.ö.. Varför sitter många med 3-4 fjärrkontroller i TV-soffan med sammanlagt 232 knappar när de bara vill titta lite grand på TV?

-Standardiseringsproblem är antagligen den bästa förklaringen, säger Jens spontant. Företagen vill nischa sig och sälja något unikt. Många försöker sig på att skaffa så kallade multi-fjärrar men dessa har också en tröskel som man ska ta sig över med konfigurering och programmering. Ett tangentbord eller en fjärrkontroll med knappar som kan ha olika funktion kan vara ett steg på vägen. Men det är inte lätt...

Examensbevis, applåder och tårta!

Gamla kyrkor blir som nya

Fritid? Segling, körsång och orgelspel, svarar vår nye licentiat snabbt. Teknikinnehållet i dessa grenar varierar från noll i körsången, lite lagom för seglingen med GPS, VHF m.m. till hobbyrelaterat i orgelspelandet. -Min orgel, eller VPO (Virtual Pipe Organ), innebär att jag använder samplade ljudsnuttar av olika orglars pipor i en av mig hemmabyggd elektronisk orgel. Ett program förstår tangentnedtryckningar på en klaviatur mha MIDI-kommandon, in i datorn som spelar upp ljudsnutten lika länge som jag håller nere tangenten. Hauptwerk och Grand Org är de två freewareprogram som vi orgelentusiaster använder för att simulera verkliga orglar eller sammansatta stämmor som inte finns i verkligheten. Riktigt orgelljud!

Piper vår nybakade TV-licentiat!

Grattis önskar EIT!



 


Lecturing-baton passed from Mats to Vincent.

Published: 2016-09-15

Text and photo: Anders Borgström

 

Professor Buon Kiong Lau (Vincent) from EIT has been appointed as a Distinguished Lecturer (DL) of IEEE Antennas and Propagation Society (AP-S) for the three-year term 2017-2019. Every year, a number of people who are eminent in the Society's field of interest, are selected to be DLs. This year, Vincent was selected together with two other experts: Prof Karu Esselle and Prof Carey M. Rappaport. DLs are financially supported to visit active so called AP-S Chapters around the world and give talks on topics of interest and importance to the AP community.   

EITs other professor within this field, Mats Gustafsson, has been a DL between 2013-2015, and Vincents appointment can be seen as a continuation of our department’s involvement in this respected scientific role. Vince is passing on the baton to Mats. 

A short discussion with Mats gives the following picture of what IEEE distinguished lecturing is all about.

-I did my last lectures about a year ago, says Mats. Every IEEE has its own chapters and sections where AP (Antenna & Propagation) and MTT (Microwave Theory & Techniques) are now chaired by Mats and in that role, he can invite DLs for talks at swedish universities. There is a quote system for how many DLs can be invited where IEEE pay for the expenses (T&L etc). 

-EIT hosted a few lecturers last spring talking about radar and compressed sensing and also  some workshops where arranged, Mats continues. -Each organisation or chapter appoints DLs where we can get in touch and ask for DLs visiting us. Our contribution is to decide a day, host them at our premises, inviting listeners and being nice to them. No cost or arrangement otherwise.

When Mats was a DL himself, he was invited to Brisbane University in Australia because his research is well-known there and in otehr places down-under. They passed the message and got in touch with other sections in Australia who also booked him up. 

-I went on a 10-day lecturing tour including visits to Brisbane, Sydney, Melbourne, Adelaide and also Singapore on the way back home. -Very intense! Other "touchdowns" during his DL-period has been, among other countries, US and India and even though it's highly scientific fields the audience can vary a lot both in terms of knowledge base and numbers. 

-It can be a "standard" seminar like our own internal EIT ones with 30 highly skilled listeners up to a small India university where all undergraduate students also attend counting to an overalla audience of 200 persons. -It's dynamic, says Mats. -You also need to be able to quickly adapt the abstraction level of your talks. -It's good fun and you build networks but also learn a lot about other university cultures and how they run both research and education.

The baton is passed from Mats to Vincent and we wish him successful lectures coming up and new insights in the global university world. 

More information about the Distinguished Lecturer Program is found here

 



 


LuMaMi on SVT

Published: 2015-05-06


Fredrik Tufvesson interviewed by SVT (Swedish Television) regarding the next generation of (wireless) Internet.

See the interview here (in Swedish):
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/enorm-okning-av-datormangden-i-framtiden

 

Text: Johan Cedervall



 


Page Manager: |