Some Game
 
Ett projektarbete av Christian Rose och Niklas Brunlid.
Denna sida ses med fördel i lynx om du kan klara dig utan bilder. This page is also availiable in English.
 
 
 
 
Some Game är ett spel som vi konstruerade i kursen Digitala Projekt våren 2000. Spelet var ett projektarbete i kursen.
Själva projektets förutsättningar var att utveckla någon digital konstruktion (pryl) med hjälp av digital elektronik och/eller mikroprocessorer. Processorerna som kunde väljas var Motorola HC11 och 68008. Vi valde den senare eftersom den passade bättre med det vi tänkte implementera (ett spel som använder en grafisk LCD-skärm).

Själva spelet är ingen ny idé. Det är ett spel som är känt under både namnet Same Game och Same Stone. Från början var vi osäkra om vilket spel vi ville implementera, så projektnamnet fick bli "Some Game". Om du vill veta mer om spelet rekommenderar vi starkt att du läser användarmanualen. Där finns trevliga skärmdumpar och en bra beskrivning av hur spelet går till.

Är du intresserad av bilder så finns de här:

Bild på skärmen och protypkortet
Alltihop. Spänningsförsörjning ingår inte dock.

Bild på LCD-skärmen

En närbild på skärmen under pågående spel.

Bild som visar prototypkortet lite närmare

Ytterligare en bild av protypkortet. Det finns också en lite större bild.

Som du kan se består Some Game av en LCD-skärm och bunke fint ihopvirad elektronik på ett prototypkort. Virningen finns på andra sidan, det är därför du inte kan se den, och det är också därför vi kan garantera att den ser prydlig ut. Komponenterna på kortet är (räknat uppifrån och från vänster till höger) systemklockan (som ser till att processorn kör i 10 MHz), RAM-minnet (lagrar programdata), EPROM-minnet (lagrar själva programmet) och EEPROM-minnet (som lagrar poängtabellen och grafik).

På nästa rad har vi den allsmäktige CPU:n (Motorola 68008) och kabeln till LCD-skärmen som alltid var i vägen. Mitt på kortet ser hittar du två identiska kretsar som ligger snett placerade i förhållande till varandra. Det är våra PAL-kretsar. De slavar på och lyssnar på adress- och databussen hela tiden och styr vilka kretsar som skall aktiveras utifrån detta. Detta gör de förvånansvärt bra men, å andra sidan, det var ju också vad de programmerades för.

På de sista raderna hittar vi lite logik till bildskärmen, lite avbrottsgrejer (avbrottstimern), lite vippor och lite enkel logik för knapparna. Bla bla bla.
Oj, knapparna!!! Du ser dem längst till höger på kortet. De är riktigt fina. De är så fina att du nästan vill trycka på dem nu va? Men det kan du inte. Maila oss på somegame@menthos.com så trycker vi på några av dem åt dig.

Det finns också en reset-knapp som är ansluten till två pinnar på processorn via ett enkelt analogt lågpassfilter. Undrar du vad som händer när man trycker på det? Spelet startar om. Spännande va? Jag tror att jag trycker på reset nu.