Kursen går under tre läsperioder och startar på höstterminen (HtLp1) med föreläsningar, övningar och laborationer. Kursen ska ge grunder i ellära och i viss mån systemuppbyggnad. Det senare förbereds i Lp Ht2 och tränas i projektdelen i Lp Vt1.

 

Pedagogisk idé:  Kursen ska ge en helhetssyn och visa signalens väg genom systemen. Kursen innehåller en obligatorisk föreläsningsserie samt ett projektarbete vars pedagogiska syfte är att väcka intresse för ämnet, introducera kommunikationsträning samt ge en helhetsbild av E-programmet och dess institutioner. Resultatet av projektarbetet är en teknisk rapport vilken granskas både av kursens lärare och språkgranskas av institutionen för nordiska språk.

Stor vikt läggs vid beskrivning av kursmål och kunskapskrav för att öka studenternas möjlighet att själva ta ansvar för sitt lärande. Det skall framgå klart att erhållna kunskaper i denna kurs är nödvändiga för fortsatta studier på E-linjen. Kursen ska ge tillfälle till konkreta upplevelser, reflektion/observation, abstrakt tänkande och praktisk handling. Denna idé genomsyrar föreläsningar, övningar, inlämningsuppgifter och laborationer. Detta kan ske genom att införa diskussionstillfällen samt demonstrationer eller korta laborationsmoment under föreläsningar och övningar. Stor vikt läggs vid att teori, tillämpningar och praktiska moment hänger ihop.För att säkerställa att studenterna följer kursen aktivt finns förutom tentamina och inlämningsuppgifter frågor på nätet för egenkontroll. Rätt utförda frågor ger bonus på respektive tentamen. Snabb återkoppling till studenten är viktig. 

En obligatorisk inlämningsuppgift ingår i kursens första del. Uppgiften är uppbyggd så att varje student ska realisera en krets på egen hand. För att göra denna uppgift möjlig samt för att uppmuntra eget experimenterande ingår ett labkit i kurslitteraturen. Det skall också finnas tillgång till en öppen laborationssal. Ett annat syfte med detta labkit är att stärka intresset för elektroteknik. 

 

Examinationen sker efter de kursmål som finns beskrivna för kursen i KA.

Innehåll: Övergripande kunskaper och helhetssyn på elektriska system: De inledande föreläsningarna kan innehålla moment som rapportskrivning, datoranvändning, informationssökning, etik, miljö-livscykelanalys, en elektronisk apparats tekniska funktionsblock samt inbjudna föreläsares syn på hur det är att vara E-civilingenjör.

Projektarbete med rapportskrivning: Projektarbetet, som görs i grupper om ca 4 personer, ska stäkra självförtroendet och fördjupa kunskaperna erhållna tidigare i kursen. Gruppen skall producera en teknisk rapport kring problemställningen. 

Signaler: Analoga och samplade signaler. Signalers tids- och frekvensegenskaper. Insignal- utsignalsamband. Överföringsfunktion. Impulssvar, samt ytligt om faltning och Fouriertransformen. 

Analys av elektriska kretsar: Ström, spänning, strömkällor, spänningskällor, resistorer Kirchhoffs lagar. Nodekvationer, nodanalys. Tvåpolsekvivalenter, kondensatorer, induktorer, olinjära komponenter, transformatorer, ömsesidig induktans, impedans, admittans. Metoder för att räkna på växelströmskretsar. Kretsars tid- och frekvensegenskaper. Återkoppling och operationsförstärkaren och dess kopplingar. 

Mätteknik: Funktionsgeneratorn, oscilloskopet och multimetern. 

Tillämpningar: Signal- och effektanpassning. Förstärkare, analog-digitalomvandling, enkel strömförsörjning. Enkla analoga filter,  Bodediagram.