Willymojtens vackra titelbild.
|
Varför valde vi detta projekt? För att ni ska ha någon som helst chans att förstå vad det här projektet egentligen ville, så får vi väl berätta lite bakgrundsinformation först. När vi började med projektet, så visade det sig ganska snart att vi absolut inte kunde komma överens om vad vi ville göra för något. Jag (Mattias) för min del ville göra någon form av spel, medans Fredrik ville göra något med signalbehandling. Till slut fick vi ge upp och bestämde oss för att göra något som ingen av oss egentligen ville göra, men som ändå innehöll en del moment som vi båda kunde finna intressanta. Jag tyckte att en lcd-display kunde vara roligt att använda, medans Fredrik gärna ville ha med kommunikation med en dator, så det fick vara med en serieport i projektet också. Resultatet blev Blinkmojten WillyTM. Varför namnet Willy då? Det beror enbart på att vi brukar driva med en kursare och döpa våra projekt efter honom, inget annat. Vad skulle vårt projekt kunna göra? Vi tänkte oss en liten presentationsenhet, som man skulle kunna visa text och bilder på. Den skulle kunna visa text på olika sätt, exempelvis scrolla texten åt olika riktningar. Seriekommunikationen skulle vi använda för att skicka script till mojten, så att den skulle kunna programmeras till vad den skulle visa och sedan kunna köra detta av sig själv i loop. Vad blev resultatet? Vi lyckades bygga en mojt som kunde visa text med hela 60 olika tecken (som vi själva fick definera). Den kunde även scrolla text vertikalt med olika hastigheter, samt visa två-färgers bilder (som den ovan). Det gick även att lägga in pauser i sin script, så att man skulle hinna se det man visade. Vi lyckades också med att implementera kommunikationen med datorn, så vi kunde skicka över script till den som den kunde köra. Med andra ord, så lyckades vi med det mesta vi ville uppnå, utom att vi gärna hade hunnit med att lägga in fler funktioner på den, exempelvis fler typer av scrollning. Vad fick vi ut av kursen? Vi lärde faktiskt en hel del av denna kursen. Vi lärde ju oss hur man bygger upp ett mikroprocessorsystem, på ett generellt sätt, vilket principmässigt är likadant oavsett vad man ska bygga. Vi lärde ju oss även hur man kommunicerar med serieportar, vilket vi tyckte var väldigt givande. Slutligen så lärde vi oss förstås en hel del om felsökning på det jobbiga sättet och det är ju viktigt att kunna. Det hade ju varit för lätt om det blev rätt med en gång. Reklam: Är man intresserad av digitalteknik och vill bygga en kul pryl, så är kursen inte bara väldigt lärorik, utan väldigt kul också. Det är kul att nån gång för göra något konkret av sina kunskaper, så läs den! Mattias Månsson (d98mma@efd.lth.se) Fredrik Salomonsson (d98fs@efd.lth.se) |