Digitala Projekt, lp4 1998

Institutionen för Informationsteknologi

Allan, den splatbara Tamagotchin

I kursen Digitala Projekt fanns en rad olika förslag på tänkbara projekt att utföra. Syftet med kursen var att vi skulle komma i kontakt med en mikroprocessor, antingen en 68HC11 eller en 68008, båda tillverkade av Motorola. Bland de föreslagna projekten valde vi att använda en display som huvudkomponent och vi kom snart på idén att göra en s.k. Tamagotchi, ett elektroniskt husdjur. Tamagotchin är en figur som ritas upp på displayen och som har vissa grundläggande behov för att må bra och överleva. Ser man inte till att tillgodose kraven kommer djuret att dö. Processen från levande till död åskådliggörs på displayen i det att djuret t.ex. magrar, gör miner eller stänger ögonen.

Den hårdvara vi använde, var förutom HC11:an och displayen, även en ljudprocessor, tryckknappar och diverse elektronik. Mjukvaran programmerades i C och för att underlätta felsökning emulerades processorns funktion. När mjukvaran sedan var färdigtestad och klar, programmerades den in in riktig processor istället.

Tamagotchin ritades upp på displayens högra sida och behovsparametrarna på vänster sida. Parametrarna räknades ned successivt och när man tyckte att ett behov behövde tillgodoses, maximerades parametern med tryckknapparna och djuret blev lyckligt. Vi valde också att inkludera en något udda "feature" i Tamagotchin – SPLAT-mode. Denna gick ut på att man under spelets gång kunde avsluta sitt åtagande som husse/matte genom regelrätt avrättning av djuret, medelst fyra olika alternativ.

Vi roade oss även med att fylla en ljudprocessor med lämpliga ljudeffekter att spelas upp under spelets gång. Detta höjde spelbarheten och mervärdet dramatiskt.

För detta projekt var tiden den enda begränsningen förutom fantasin. Man hade kunnat utveckla Tamagotchin betydligt mer och göra en massa rörliga bildsekvenser och lägga till ytterligare funktioner. Hursomhelst blev vi nöjda med resultatet och med kursen.