"Ikväll blir vi rika, Egon", säger Eskil glatt och stoppar ner en kofot i den mörka bagen. Eskil och Egon är tjuvar och Eskil har fått höra att direktör Svensson i Visseltofta har tagit med familjen på semester. Det har länge surrat rykten i tjuvarkretsar om att direktör Svensson förvarar en hel förmögenhet i form av familjejuveler i hemmet.

Eskil och Egon ger sig iväg. De har planerat kuppen länge och känner sig väl förberedda. Förutom kofoten har de i bagen en ficklampa, dyrkar och andra verktyg som kan komma väl till pass. När de kommer fram till direktörshuset i Visseltofta, ställer de ifrån sig bilen och smyger sig i skydd av mörkret in på tomten. Plötsligt stelnar Egon till.

"Tyst! Lyssna!", viskar han. "Radion är igång. Tänk om de är hemma."

"Idiot", väser Eskil tillbaka. "De har naturligtvis radion igång för att göra illusion av att de är hemma. Det är ett välkänt knep. Nu fortsätter vi." Halvvägs över tomten tänds plötsligt husets ytterbelysning. Eskil och Egon kastar sig i skydd bakom en buske.

"Dom är hemma", viskar Egon och lyckas inte hålla tillbaka en darrning på rösten.

"Håll klaffen", säger Eskil. "De har skaffat sig en sådan där rörelsedetetkor som är kopplad till ytterbelysningen. Varenda kotte har en sådan nu för tiden. Kom nu. Tänk på juvelerna." Eskil och Egon kommer fram till huset och tassar borrt till verrandadörren. Eskil tar fram kofoten ur bagen och skall just ge sig an på dörren när TV:n slås på samtidigt som markisen ovanför dem börjar rullas upp.

"Dom är hemma!", skriker Eskil. "Spring!" Eskil och Egon springer över tomten och skall just kasta sig in i bilen när en förbipasserande polisbil får syn på dem. De rutinerade poliserna känner väl igen Eskil och Egon, och beslutar sig därför för att haffa dem.

På en ö i Västindien, flera tusen kilometer från Visseltofta, sitter direktör Svensson i en solstol och smuttar på en Pina Colada. Han har inte en aning om vad som just inträffat hemma i Visseltofta, men han är lugn. Han njuter av sin semester och är inte orolig för sina juveler.

Varför är han inte det? Hur kan han vara så lugn? Vad är hemligheten?

Hemligheten är att direktör Svensson har skaffat sig en smarttimer byggd av Richard Gudmundsson och Bahram Soudagar vintern 1998 under kursen Digitala Projekt. Timern har direktör Svensson kopplat till en rad olika funktioner i hemmet, till exempel radio, TV, belysning, markiser med mera. Smarttimern samordnar dessa så att även den mest inbitne tjuven blir lurad att någon är hemma.

Men direktör Svensson använder smarttimern till mycket annat. Smarttimerna har åtta olika kanaler som kan kopplas till en rad olika apparater. Varje kanal styrs av fyra olika program som kan slå på/av vid specifikt datum, specifika dagar i veckan, vardagar eller helger. Allt beroende egna önskemål. När dirrktören är hemma kopplar han akvariet till timern så att fiskarna får nattbelysning precis när de skall ha det. Kaffekokaren programmeras att börja brygga kaffet klockan halv sex på vardagsmorgnar, så att kaffet är lagom klart till direktörn skall äta frukost, men på helgerna vill direkör Svensson sova längre, varför kaffebryggaren inte sätter igång förrän klockan nio. Direktör Svensson har aldrig förstått sig på hur man programmerar videon, varför han använder den enkla och lättförståeliga smarttimer till att styra videon när han vill spela in TV-program. På vintern kopplas timern till motorvärmaren på bilen så att den är lagom varm till den skall användas på morgonen.

Som synes är smarttimern väldigt flexibel och användbar. Den kan användas till det mesta. Arbetet med att utveckla denna apparat har visserligen varit ganska tidskrävande, men samtidigt mycket stimulerande, lärorikt och givande. Det är bara ett av många exempel på vad man kan åstadkomma under kursen Digitala Projekt. Denna kurs har varit en av de roligaste vi har läst under vår tid på tekniska högskolan och vi rekommenderar den starkt till yngre kursare.

Hälsningar

Richard och Bahram.