Digitalt Projekt 1997, Intelligent Timer


Av:
Göran Göransson
Kristina Adelswärd Bruck E93

Detta är en beskrivning av ett projekt utfört i kursen Digitala projekt VT97. Vi som har arbetat i detta projekt är Göran Göransson :goran@iea.lth.se och Kristina Adelswärd Bruck:e93ka@efd.lth.se.

Varför bygger man en timer?

När man lämnar sin bostad under en längre tid, finns det alltid en viss risk för att man får besök av objudna gäster. Risken för detta kan man minska genom att köpa ett antal timrar i sin butik. Med hjälp av dessa styr man sedan lampor till att tändas och släckas vid vissa tider, och man kanske till och med slår på radion. Nackdelen med dessa timrar är att de endast kan styra ett föremål, och att de är mekaniska. På grund av detta beslöt vi att vi skulle bygga en intelligent timer som kunde slå på och av upp till åtta föremål. Man skulle dessutom kunna ställa in upp till åtta oberoende till- och frånslagstider för varje kanal.

Varför använder man en mikroprocessor?

När man konstruerar något runt en mikroprocessor, får man en väldigt flexibel krets. Kretsens funktion och uppträdande styrs med hjälp av program som processorn exekverar. Detta innebär att om man t.ex. vill lägga till en ny funktion hos sin krets, ändrar man i sitt program och sedan kan kretsen utföra även denna funktion. Detta skall jämföras med en krets uppbyggd runt vanliga logikkretsar. Om man vill lägga till någon ny funktion i denna krets tvingas man kanske lägga till kretsar eller koppla om. Detta är mikroprocessorns stora fördel, och det är därför den blir allt vanligare i produkter.

Vi valde att bygga upp vår timer med hjälp av en mikroprocessor som heter MC68008. Genom att skriva program i programmeringsspråket C kan man styra precis vad processorn skall göra. Med hjälp av en display och en knappsats kommunicerar användaren med mikroprocessorn, och ställer på så sätt in de tider då processorn skall slå på och av de styrda föremålen.

En användarvänlig timer

Eftersom vi har sett många exempel på att saker är krångliga att programmera, var ett av kraven att vår timer skulle vara användarvänlig. På grund av detta valde vi att använda en display som är lite större än normalt (4 rader X 20 tecken). Genom att stega genom olika menyer och ha förklarande text, blir vår timer mycket lätt att använda.

Rapporten

I vår rapport behandlar vi vilka komponenter som vi valde för att vi skulle få en fungerande timer, och varför vi valde just dessa komponenter. Vi tar även upp hur man rent praktiskt går till väga då man bygger en digital konstruktion och saker som är bra att tänka på medan man bygger. Vi förklarar också hur timern är tänkt att fungera och vilka olika menyer som man kan tänkas stöta på vid användning av timern.

Vad innebär kursen?

Om du väljer att gå Digitala Projekt, kommer du att lära dig mer om mikroprocessorer och hur de fungerar i en praktisk tillämpning. Du kommer också att lära dig programmera i C om du inte redan kan det.

Även om du väljer ett projekt som du tror blir enkelt, kan vi garantera att det inte blir det! Om du inte är en mycket erfaren C-programmerare kan vi också garantera att det projektet kommer att ta mer tid än du trodde (ungefär pi gånger så lång tid ...). Men projektet är en ren investering inför framtiden, eftersom man knappast kommer att använda mindre antal processorer i framtiden...

Sammanfattning

Sammanfattningsvis skall sägas att kursen Digitala Projekt är en mycket nyttig kurs, som ger eleven en chans att lära sig mer om mikroprocessorer genom att bygga ett användbart föremål.Man kommer i kontakt med programmeringsspråket C som används mycket ute i industrin, och man får en chans att göra misstag i en "skyddad miljö", vilket är bättre än att göra det när man börjar jobba.

Missa inte kursen!!