Digitala projekt

Dykdator

Ett projekt utfört av

Tobias Selander E93
Jonas Boëthius E93
Peter Ljung E93

Sammanfattning

En sportdykare måste hålla reda på en hel del information när han dyker. Beräkningar och tabellslagning är inget man slipper undan om man inte använder sig av en dykdator. På grund av att många av dagens kommersiella dykdatorer inte tillhandahåller de funktioner som vi anser en dykdator borde, beslöt vi oss för att implementera en egen konstruktion som skulle uppfylla våra krav. De viktigaste kraven vi kom fram till var följande:
- Hög tillförlitlighet.
- Möjlighet till simulering av dyk.
- Loggning av dykdjupsprofil.
- Användarvänlighet.
- Lång batterilivslängd.

För att uppfylla dessa krav använde vi oss av mikroprocessorn 68HC11E9 som ”hjärna” i vår konstruktion. Denna processor har ett internt EEPROM där man kan lagra data även då spänningen är frånslagen vilket vi använde för att lagra dykdata. Dessutom har den ett ovanligt stort programminne vilket vi behövde för att kunna göra ett program där så många funktioner som möjligt tillhandahölls. För att få ett så bra användargränssnitt som möjligt använde vi oss av en stor grafisk display på vilken man kunde rita grafer över simulerat dyk såväl som riktigt dyk. Dessutom medförde den stora displayen att processorn kunde kommunicera med användaren med hjälp av ett menysystem vilket ökade flexibiliteten eftersom menysystem är lätta att utöka och redigera. För att få en säker konstruktion krävdes en tillförlitlig klocka vilken vi fann i DS1994 som egentligen är ett minne som är extrautrustat med realtidsklocka och batteribackup för 10 år. Denna krets visade sig vara väldigt värdefull eftersom vi i denna kunde lagra loggvärden av djupet från ett dyk och på grund av dess inbyggda batteri vilket ytterliggare ökade säkerheten.

Efter avslutat projekt kan vi konstatera att vi satte ribban för högt vad gällde antal funktioner som skulle implementeras. Det visade sig att mikroprocessorns minne inte räckte till och vi fick därför koncentrera oss på de mer relevanta funktionerna och avstå från att realisera estetiska lösningar. I stort uppfyller konstruktionen de krav vi satte upp från början. Vi har även lärt oss en hel del, till exempel att en manual inte alltid innehåller korrekt information men också hur man på ett smidigt och smärtfritt sätt kan dela upp en stor programmeringsuppgift på tre flitiga teknologer.

Jonas, Peter och Tobias. Maj 1996.