TAJMORN...................TURE TAJMORN..................TURE TAJMORN..................TURE TAJMORN.................TURE TAJMORN................TURE TAJMORN...............TURE TAJMORN..............TURE TAJMORN.............TURE TAJMORN............TURE TAJMORN...........TURE TAJMORN.........TURE TAJMORN........TURE TAJMORN.......TURE TAJMORN......TURE TAJMORN.....TURE TAJMORN....TURE TAJMORN...TURE TAJMORN..TURE TAJMORN TURE TAJMORN TURE

EN INTELLIGENT TIMER

TAJMORN TURE

Denna skrift är en kort beskriving av vårt arbete under kursen Digitala Projekt i LP2 1995. Den roliga delen utfördes av Tagi Farzone E-91:e91tfa@efd.lth.se och Bosse Pettersson E-90 :e90bp@efd.lth.se i Informationsteoris projektlab där vi hade gott om komponenter och en verktygslåda , ett eget datorkonto och till och med en PC.

Varför mikroprocessor?

Vår timer skulle klara mycket. Den skulle ha 8 olika på och avslagstider som skulle kunna programmeras för valfria dagar i veckan. Dessa tider skulle i sin tur oberoende kunna styra en eller flera av 8 utgångar. Den skulle ha minne och fungera felfritt efter ett strömavbrott utan omprogrammering. Som om inte detta skulle vara nog skulle den dessutom vara lätt att använda!

En krets runt en mikroprocessor är väldigt flexibel. Man kan mjukvarumässigt styra olika saker och implementera olika algoritmer på ett enkelt sätt. Det blir mycket enklare än om man skulle realiserat kretsen med vanliga logikkretsar. Detta, plus att tanken med kursen är att bygga runt en mikroprocessor, gjorde att vi valde att bygga runt en Motorola 68008.

Hur mycket kan vår timer?

Efter ganska mycket om och men och nej och oj och hur lyckades vi implementera det mesta av de krav vi beskrev ovan. Dessutom la vi till lite extra bara för skojs skull.

Om du vill titta på vår rapport sâ klicka här: Rapporten

Problem? Jag? Inte!

Naturligtvis får man problem. Första problemet är att komma igång. Nästa problem är hur man ska få ihop hårdvaran. När man väl fått ihop hårdvaran undrar man hur man igentligen satte ihop det för det fungerar inte.

När man sedan fått hårdvaran att fungera ska man skriva danska ungefär. När programmet sedan är skrivet är det dags att skriva om ty fungerar gör det icke. Många och mystiska fel dyker ständigt upp.

Vi kan nog lova er att det blir en och annan sömnlös natt ifall ni ger er på den här kursen. Men när hårtussarna är på upphällningen finns handledarna där. Trevliga och goa som de är förklarar de för en att man missat en rad i databladet.

Kan detta verkligen va' nått?

Många timmar har gått åt till "byggsatsen", men de har varit givande. Problemen var många men man känner sig ganska nöjd när man löst dom själv (för attt sedan kastas ut i förtvivlan för att ett annat fel dykt upp). Framför altt har man kommit över tröskeln att konstruera med mikroprocessorer. Det här skulle man ju kunna klara en gång till...?!

Missa inte kursen!!


Skriv gärna till oss. Vi hjäper gäna till med tips och chips:
Tagi Farzone E-91 : e91tfa@efd.lth.se
Bosse Pettersson E-90 : e90bp@efd.lth.se