Digitalt Projekt 1995, TNT- TelephoneNumber Transceiver. av d92fad , d92tb

Digitala Projekt HT 1995


TNT - TelephoneNumber Transceiver


av:
Fredrik Ademar D92
Tibold Balogh D92

Du är besökare nummer sedan starten den 18:e December 1995.

Översikt över ett konstruktions projekt utfört på kursen Digitala Projekt som ges av Institutionen för Informationsteori vid Lunds Tekniska Högskola .

Abstract:

Vår projektuppgift i kursen Digitala Projekt bestod av att tillverka en prototyp av en nummer mottagare/sändare, en TelephoneNumber Transceiver. Konstruktionen, som vi designade efter eget huvud, innehöll även funktioner för att lagra namn, tid osv.
Digitala projekt är en rolig kurs som ger en ganska bra bild av den verklighet man kan möta utanför LTH som konstruktör. Det är intressant att bygga något som man själv har hittat på. Man ser också kopplingen mellan teori och praktik på ett sätt som man inte ser i andra kurser. Vi rekommenderar denna kursen!

TNT projektet


Inledning

Några veckor innan kursen Digitala Projekt skickades ett ideblad ut till de antagna. Efter att ha läst igenom detta kom vi fram till att vi ville göra något med anknytning till telenätet (som trogna TTS:are). På introduktionsmötet diskuterade vi våra egna idéer med handledarna och vi kom fram till att vissa idéer var var något för ambitiösa, mer i klass av ett examensarbete än ett mindre projekt.

Vi bestämde oss slutligen för att bygga en nummermottagare utrustad med diverse features (sv. häftiga funktioner), som inte alltid erbjuds av de kommersiellt lanserade varianterna. T.ex automatisk tillbakaringning till de personer som hade ringt under tiden man ej kunnat svara (d.v.s. sända ut inkomna nummer). Vi hade även en rad andra ideer, vissa försökte vi uppfylla, en del sparade vi till en kommande(?) lyxmodell. Vidare bestämde vi oss för att, om möjligt, pressa ner priset på vår konstruktion så den skulla vara billigare än motsvarande kommersiella variant. (den nöten har vi inte lyckats knäcka än).
Med dessa förberedelser och med många idéer i huvudet började vi bygga TNT (även känd som the TelephoneNumber Transceiver (sv. den ultimata nummer-mottagaren&-sändaren).Vårt mål var att bygga en ”TelephoneNumber Transceiver” som kunde ta emot och lagra de 30 senast inkomna numren i tidsordning. Den skulle även lagra tiden då dessa samtal inkommit och ha ett minne där användaren kunde lägga in valfria nummer med namn (upp till 30 st.) d.v.s. en liten privat telefonkatalog. Om ett mottaget nummer fanns i telefonkatalogen skulle motsvarande namn komma upp. Vi bestämde även att man automatiskt skulle kunna ringa upp valfritt nummer ur inbufferten eller telefonkatalogen.


Genomförande

Efter introduktionsmötet sökte vi i komponentlistor för att om möjligt hitta de optimala komponenterna till vårt bygge. Till en början var optimal komponent samma som billigaste, men efterhand övergav vi den definitionen. Det skedde när vi insåg att det var bäst att använda en HC11 (enchipsdator) som hjärna i konstruktionen (den är dyr).Vill du veta mer om HC11? Här är 68HC11 homepage

Vi behövde även display för presentation av informationen, en knappsats och en lämplig DTMF-tonavkodare och DTMF-tongenerator. DTMF står för Dual Tone Multiple Frequency och är den tonvalssignalering som används på telenätet. Vill du veta mer om vilka regler som gäller vid signalering på telenätet ? klicka här,

När vi valt ut våra komponenter ritade vi ett preliminärt kretsschema och tog fram en kravspecifikation. I utbyte för dessa kunde vi hämta ut en verktygslåda och äntligen sätta igång med byggandet. Förutom HC11:n som även används i många andra tillämpningar, mest inom bilindustrin, hade vi en MT8880 som är en komplett DTMF mottagare & sändare (och en del andra enklare komponenter så som optokopplare, tangentbordsavkodare, dioder och en del resistorer, kondingar).
Programmeringen av HC11 gjordes i C, som kompilerades och laddades ned i EPROM.


Resultat

Det fanns två faktorer som gjorde att vi faktiskt inte hade ett enda hårdvarufel. Den första var att vi tack vare HC11:ns flexibilitet kom undan med få periferikretsar. Den andra var att vi var mycket noga ( dubbelkollade o.s.v. ) med alla kopplingar mellan olika kretsar och vi provade alla analoga kopplingarna på laborationsplatta innan vi lödade fast dom på prototypplattan.
Vi slapp dock ej undan alla fel. De flesta felen kunde vi dock avhjälpa, i de flesta fall på egen hand, genom noggrann genomgång av databladen och systematisk felsökning (till en början och sedan trial & error metoden när tålamodet tog slut). De oförklarliga felen dök upp ganska slumpmässigt de upphörde dock efter en (ganska slumpmässig) tid om man startade om datorn samt utförde en del rituella danser.


Vidareutvecklingsmöjligheter

Till slut vill vi ta upp några vidareutvecklingsmöjligheter för vår konstruktion och ge en liten utvärdering av arbetet.

Tänkbara vidareutvecklingsmöjligheter:
Dessa är i stort sett obegränsade och om man har tillräcklig fantasi kan man göra vad som helst av en HC11. Nu hade vi ganska mycket minne över till slut vilket alltså betyder att man kan programmera in vad man vill i sin TNT (kanske en kommande modell som byggs på Digitala Projekt). Vi ger några exempel:
Man kan genom lämplig signal låta sin telefon ringa på olika sätt vid olika nummer.
Man kan ha en inbyggd väckarklocka.
Man kan styra en telefonsvarare som kan ge olika meddelanden för olika nummer.
Man kan ha inbyggda larmfunktioner som ringer upp ett visst nummer om man ej matar in en personlig kod innan larmet går.
Man kan styra kaffebryggare, värme, video etc. genom att ringa upp och slå en speciell kod.
Man kan sätta upptagetton för vissa nummer eller inte låta ringsignalen gå fram ...osv ....osv....
möjligheterna är obegränsade!


Utvärdering

Digitala Projekt är en ganska bra simulation av den verklighet som finns utanför LTH som man sällan möter under sin utbildning. Det är ett roligt projekt där man kan bygga något som man själv tycker är roligt. Detta gör att det är mycket lättare att arbeta med projektet.
För oss D:are är det ganska lärdomsfullt att efter några mjukvaruprojekt få känna på ett hårdavaruprojekt och se att det finns många likheter trots att det handl ar om två helt skilda saker. Likheten ligger i att i båda fallen spar man mycket tid genom att göra en bra design (förarbete) till projektet och genom att arbeta systematiskt, där man testar små delblock i taget vilket gör att man spar mycket tid, speciellt vid felsökning.
I stort sett har arbetet varit roligt. Vi kan konstatera ännu en gång att det är alltid kul när man med hjälp av experimentering, fantasi, kunskap och kreativitet kan komma på (ibland nya) lösningar till förutsedda och oförutsedda problem som dyker upp (som att bygga med LEGO när man är 4-år). Vi kan även instämma i gamla visa mäns utsago om att :

" det finns ingeting som är jobbigt om man får det till att funka till slut "

Hälsa gärna på hos
68HC11-web

Är Fredrik och/eller Tibold inloggad just nu ?????
Svaret är nej de är och skidar i Annecy-området i Frankrike hela långa våren.
(Det ovanstående har dock inget med Digitala Projekt att göra)

Fredrik Ademar D-92 : d92fad@efd.lth.se
Tibold Balogh D-92 : d92tb@efd.lth.se


This page is printed on recycled electrons.