Nyhetsarkiv, 2014
Världspremiär för 5G-teknik i Lund
Publicerad: 2014-12-30
Ett hett alternativ till nästa generations mobilteknik har nyligen testats för första gången i skarpt läge vid Lunds Tekniska Högskola. Det handlar om Massiv Mimo (multiple input multiple output) som förenklat går ut på att förse varje basstation med hundratals antenner istället för att som idag bara ett fåtal.
Digitaliseringen frestar på näten. Och värre lär det bli: Enligt Ericsson mobility report 2014 kommer den mobila datatrafiken i världen att öka från dagens tre exabytes per månad till 20 exabytes per månad år 2020. Mimo-tekniken är en metod att minska trängseln bland radiovågorna. – Våra resultat visar både att tekniken fungerar och att den mångdubbling av kapaciteten som utlovats i teorin kan uppfyllas. Det blir sammantaget en extremt energieffektiv kommunikation, berättar Fredrik Tufvesson. |
Fredrik Tufvesson och Ove Edfors |
Han och kollegan Ove Edfors presenterade rönen offentligt nyligen på den stora forskningskonferensen IEEE Global Communications Conference i Austin, USA.
Hela idén är att göra telefonerna enklare och låta basstationerna ta en större del av jobbet genom att de utrustas med betydligt fler antenner än idag.
– I framtiden kanske vi även kommer att se ett par hundra antenner. Tanken är att de ska vara så små och billiga att de kan bytas ut som en glödlampa. Går en sönder märks det inte så mycket och det är bara att skruva i en ny, säger han.
För att introducera Massiv Mimo i nätverken krävs avancerade algoritmer som styr signalen från basstationernas antenner till de platser där mobilerna för tillfället befinner sig. Detta blir möjligt eftersom 5G och kommande WIFI-nät kommer att vara annorlunda byggda än dagens 3G- eller 4G-nät.
– Dessutom vet vi mycket mer om hur radiovågor beter sig idag jämfört med för några år sedan. Det innebär att vi kan packa frekvensutrymmet med många fler dataströmmar utan att de stör varandra, säger han.
Om fem till tio år gissar Fredrik Tufvesson att tekniken kan finnas på marknaden, beroende på hur standardiseringsprocesserna fortskrider och hur snabbt man kan få fram billig och effektiv elektronik.
För mer information, kontakta Fredrik Tufvesson, professor radiosystem 046-222 46 29,fredrik.tufvesson@eit.lth.se (mellan 29 dec – 5 jan tillgänglig på mail) eller professor Ove Edfors 046-222 90 26 ove.edfors@eit.lth.se. För högupplösta, fria bilder på forskarna, se Lunds universitets bildbank, https://bildweb.srv.lu.se/ skriv namnet i sökfältet.
FAKTA:
MIMO, Multiple Input Multiple Output, innebär att både sändare (t ex basstation) och mottagare (t ex mobil) har mer än en antenn vardera. Tekniken kan implementeras i det kommande 5G-nätet och idag finns en grundversion i LTE, det vill säga i dagens 4G-mobiler med två till fyra antenner på basstation och terminaler. Tillägget massiv syftar på att basstationerna har många antenner och inte bara ett fåtal.
Forskning på den nya massiva MIMO-tekniken bedrivs främst vid Bell Laboratories, Rice University i USA, LTH och Linköpings universitet. Utöver testsystemet i Lund finns det en något enklare variant vid Rice University.
Idégivare: För några år sedan applicerade man MIMO-idén genom att själva telefonen fick fler MIMO-antenner. År 2010 föreslog en amerikansk forskare vid Bell Labs, Tom Marzetta, att istället utrusta basstationerna med väldigt många antenner – därav tillägget ”massiv”.
Basstationer kan liknas vid en kommunikationscentral. Den vet alltid var du är och slussar vidare dina samtal. Mobiltelefonen letar hela tiden efter den basstation som för tillfället är bäst att använda och meddelar då basstationen om sin närvaro så att nya samtal eller datauppkopplingar kan ske via denna.
Samarbetspartners: Linköpings universitet, Alcatel-Lucent/Bell Labs, National Instruments och Sony Mobile.
|
Carl Gustafson, nybakad EIT-doktor.
Publicerad: 2014-12-19
Vågorna dämpas En konstgjord vattenfylld människa av plast (en fantom) , förvisso utan armar och ben, är ett av redskapen som Carl i sin forskning har använt för att "förstöra" utbredningen av de vågor med våglängd runt millimetern som man hoppas ska mätta stora delar av framtidens trådlösa bandbreddshunger. Fantomen simulerar en människa som står ivägen och dämpar amplituden på vågorna, en dämpning som är avsevärt större för s.k. mm-vågor än för de "vanliga" wifi-signalerna med våglängder runt 10 cm.
|
Nya förkortningar på gång Ungefär som vi vant oss vid användande av 2,4 GHz och 5,8 GHz för dagens WiFi-uppkopplingar kommer vi att framöver slänga oss med 60 GHz-jargong. Forskare som Carl, teknikutvecklare och världens standardiseringsorgan (FCC, ITU m.fl.) jobbar hårt för att förädla denna nya frekvensråvara till ny bandbredd för kommande behov. Det rör sig om licensfria frekvensband med det klingande namnet IEEE 802.11 ad. Allt ska kopplas upp Den ökande trådlösa trafiken ställer ju som vi vet allt högre krav på bandbredd och tillgängligt frekvensutrymme. Om det blir 50 miljarder eller 500 miljarder uppkopplade prylar spelar mindre roll, det kommer bli trångt i etern. För höghastighetskommunikation på avstånd kortare än 10 m finns ledig kapacitet runt om i världen vid ca 60 Ghz. I Europa specifikt rör det sig om ett band mellan 57-66 GHz där man teoretiskt kan pressa in bithastigheter på 7 Gbps. Ganska snabbt jämfört med ca 600 Mbps i dagens 2,4/5 GHz wifi-system. Carl banar vägen för kanalbygget Hur kanalen mellan sändare och mottagare "ser ut" i 60GHz-fallet behöver dock utredas bättre och det är här Carls forskning kommer in. En våg som är runt 12 cm lång (2,4 GHz) beter sig annorlunda än de med längder runt 5 mm (60 GHz). Flervägsutbredning, skuggning, dämpning och andra illasinnade naturfenomen måste hanteras och innan man kan göra det så måste problemen identifieras. Carls forskning har bidragit till att vi bättre förstår hur mm-vågornas utbredningskanaler beter sig så att framtidens lösningar för dessa jungfruliga frekvensband kan optimeras. Carl har modellerat, karakteriserat och utvärderat radiokanalerna. Precis som det står i avhandlingens titel.
Kom hit via exjobbet Fredrik Tufvesson examinerade Carl i hans exjobb som handlade om antenndesign för bröstcancerskanning och lockade honom sedan till institutionen för att forska inom sitt nuvarande område. Fredrik, med sin gedigna forskarbakgrund inom trådlös kommunikation och radiokanaler har även varit hans handledare inom mm-vågsforskningen. Hittills har det rört sig om vågutbredning inomhus men Carl stannar på institutionen som post-doc och kommer troligen att röra sig och sina mm-vågor mot mer utomhusbruk och kanske även hjälpa till att få bilar att prata med varandra. Hemmet är Malmö och Värmland Var bor man som Lundaforskare? Malmö eller Lund? På min fråga svarar vår nyblivna doktor att Lund var väldigt trevligt till en början men började kännas lite litet efter ett tag. Alltså blev det flyttlass till Malmö och boende i områdena runt Folkets Park och Möllan. Malmö är trevligt att bo i. Och Lund att forska i... ...säger Carl och ger sig av för julfirande hemma i Värmland. EIT gratulerar och önskar God Jul! Och vi ser fram emot härlig ny, smaskig bandbredd under 2015.
|
IMEC-professor hedersdoktor vid LTH
Publicerad: 2014-12-16
Liesbet van der Perre ny hedersdoktor |
Forskningsteman på EITs hemsida
Publicerad: 2014-12-10
Forskningsteman på hemsidan |
Lars Hedenstjerna avtackad
Publicerad: 2014-12-01
Lars Hedenstjerna avtackad som pensionär |
Gerhard Kristensson avtackad
Publicerad: 2014-12-01
Gerhard Kristensson avtackad som pensionär |
Tre artiklar på IEEE topp 100
Publicerad: 2014-11-28
Hela tre EIT-artiklar var bland de 100 mest nedladdade under oktober månad 2014.
Artiklarna hamnade på positionerna 5, 54 och 63. Den högst placerade artikeln "Massive MIMO for next generation wireless systems" är författad av Erik Larsson, Ove Edfors, Fredrik Tufvesson (EIT) och Thomas L Marzetta (Bell Labs).
Hela listan finner du här: http://ieeexplore.ieee.org/xpl/browsePopular.jsp?reload=true
Text: Johan Cedervall
Exjobb fick hedersomnämnande
Publicerad: 2014-11-18
Vanja Tufvesson och Nicklas Erman har tilldelats ett hedersomnämnande för deras examensarbete "Navigating Information Overload Caused by Automated Testing" i ämnena Elektroteknik- och informationsteknik och Datavetenskap. Vanja och Nicklas erhåller ett diplom för detta under examenshögtiden den 28/11. Handledare har varit Anders Ardö, EIT och Markus Borg, CS. Examinator var prefekt Per Runesson från CS. EIT gratulerar! Exjobbet använder moderna metoder för klusteranalys, från forsknngsområdet informationssökning,för att klustra information från automatiska mjukvarutester. Detta gör det möjligt att effektivisera analysen av utfallet från dessa tester högst väsentligt. Metoderna har implementerats i ett program som används dagligen vid företaget och ett manuskript till en vetenskaplig artikel skickas i dagarna in till IEEE International conference on Software Testing, Verification and Validation. Examensarbetet är ett föredöme i gränsöverskridande och integrerande arbete: två civilingenjörsprogram, två institutioner, två forskningsområden och naturligtvis industri-akademi-samverkan. Studenterna - Vanja från Teknisk matematik och Nicklas från Datateknik - har med handledare och examinatorer från både EIT och Datavetenskap, åstadkommit en tydlig förbättring på företaget Qlik, som samtidigt ligger i tillämpningsforskningens framkant inom software engineering.
"Vi behöver fler kvinnliga förebilder"
Publicerad: 2014-11-12
Maria Kihl är befodrad till professor i internet-system och är EIT:s allra första kvinnliga professor, den andra totalt inom elektroteknik och datavetenskap på LTH.
– Det känns jätteroligt, det var ett efterlängtat besked! Det som känns mindre roligt är att det bara är jag och Görel Hedin som blivit professorer här under de gångna 50 åren, säger Maria Kihl.
Professor Kihl |
Vill se fler förebilder
I snitt är blott cirka en fjärdedel, eller 23%, av landets professorer kvinnor (SCB, 2013). På de tekniska högskolorna är de bara ungefär en av nio. Maria tycker liksom många andra att det här är ett problem som behöver åtgärdas.
– För det första behöver vi ha ett större underlag än de 10-12% av studenterna hos oss som är kvinnor. Därefter gäller det att aktivt arbeta för att få duktiga tjejer att stanna kvar. Sen kan man rekrytera kvinnor utifrån också, säger Maria som efterlyser fler förebilder för att få bollen i ordentlig rullning.
– Vi behöver fler kvinnliga förebilder. Och inte bara kvinnor, utan det gäller alla minoriteter – vi behöver skapa en miljö som tydligt visar att det går att lyckas inom den här området även om man inte ingår i majoriteten.
Ingen självklarhet
För Maria var det aldrig någon självklarhet att göra akademisk karriär.
– Definitivt inte! Jag kände inte att teknik var något för mig... Men jag gillade matte och jag gillade programmering, så det blev ändå så att jag läste datateknik på LTH. Och det var roligt! Sen hade jag tänkt gå ut i industrin, men Ulf Körner övertalade mig att doktorera inom telekommunikation och när jag var färdig med det övertalade han mig igen, så jag stannade här och det har jag inte ångrat! Jag trivs jättebra, intygar Maria.
Gillar att samarbeta
Hon gillar mixen med forskning och undervisning, det fria arbetssättet, att resa och det faktum att ingen dag är den andra helt lik. Hennes forskning handlar till stor del om att optimera trafik på nätet, att skapa försutsättningar för båda snabbare och bättre tjänster – t.ex. videostreaming och molntjänster – utan att det ska kosta för mycket eller skapa högre belastning på systemen. Maria är involverad i olika projekt där hon samarbetar med olika personer och organisationer. I ett av projekten arbetar hon mycket med Reglerteknik på LTH och Datavetenskap på Umeå universitet, i ett annat är huvudpartnern forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT AB i Kista.
– För mig är den här typen av gränsöverskridande samarbeten både naturliga och viktiga – jag gillar att samarbeta. Jag gillar ju att resa också, men på sistone har det mest blivit till Stockholm och det är ju i och för sig inte så häftigt, säger hon med ett skratt som den skåning hon är.
Svenska, engelska, matte – och programmering
Maria gillar att samarbeta – och så älskar hon programmering.
– Jag kan känna att programmering på många håll är något man mer eller mindre förväntas lära sig hemma. Jag tycker att programmering är ett jätteviktigt verktyg som man kan börja lära sig tidigt och jag skulle säga att det är det viktigaste att lära sig jämte svenska, engelska och matte. Det är applicerbart på så många områden, säger Maria Kihl och tillägger avslutningsvis:
– Framförallt så är det jättekul att programmera!
Text & foto: Johan Cedervall
Hundra procent Sverige för antennforskaren Marius
Publicerad: 2014-11-04
Svenska, Sverige, Stockholm och Ericsson. Marius lämnar Lund och förbereder sig på systemarbete inom telekommunikation i huvudstaden.
Marius Cismasu och handledare Mats Gustafsson |
-Hur funkar det att ta intervjun på svenska, frågar jag Marius Cismasu, EITs senaste leverans i doktorsportföljen. -Det ska nog gå bra, säger han. Och visst, Marius har efter sina år i Sverige fått bra flyt i vårt inte alltför enkla tungomål. Vi pratar i telefon eftersom familjen bestående av honom själv, hustru och deras drygt 2-åriga flicka nu har flyttat till Stockholm. Närmare bestämt Jakobsberg där bostad är fixad. Marius sällar sig nu till jobbpendlarnas skara i huvudstaden för att dagligen ta sig till jobbet på Ericsson i Kista. Pendeltåg, buss, moped, cykel? -Vi får se, säger Marius. -En sak i taget. Ericsson kommer att få hjälp av den nydisputerade med systemdesign och hårdvaruutveckling för sina basstationer. Ett jobb som passar Marius perfekt eftersom systemdesign har hägrat under många år.
Glad att det blev elektromagnetism och trevligt att forska på LTH
Jag frågar om LTH och EIT, hur har det varit egentligen? Bra eller dåligt? Svaret kommer snabbt. -Bra förstås! -Bra tid, bra kollegor och bra utrustning. -Och väldigt lärorikt. -Och bra handledare förstås! -Jag valde att doktorera pga min fascination av naturen och dess vetenskapliga beskrivning, säger Marius. -Jag har alltid hobbyforskat lite med de medel jag haft till förfogande. Tack vare hans entusiasmerande handledare Mats Gustafsson och Gerhard Kristensson ledde detta till "riktig" forskning och en fin vetenskaplig resa. Ämnet har fascinerat Marius speciellt pga magiken runt elektromagnetiska vågor. Dom är som mekaniska vågor på ett sätt, men inte riktigt.
Hjälper antenningenjören att få in antennerna överallt
Marius forskning har mer specifikt ägnats åt antenner. Alla möljiga grejer i vardagslivet har antenner idag. Inte bara mobiler, datorer, och surfplattor utan även kameror, skrivare, klockor m.m. vill kunna koppla upp sig trådlöst till internet och dra nytta av olika tjänster. Att utveckla elektronik idag innefattar därför ofta antenndesign vilket är en avancerad och resurskrävande del av jobbet inte minst för att utseende, storlek och formgivning varierar stort mellan produkterna. Hur bra kan en antenn bli? Hur optimerar man antenner? Var i produkterna är antenner bäst placerade? Frågorna är många och delar av forskningsresultaten redogör för metoder som kan användas för att förbättra antenndesignprocessen. Hans färska avhandling visar också på ett sätt som kapar tidsåtgången för antenndesign och på metoder och verktyg för antenningenjören.
Fysik blev elektronik och elektronik blev telekom
Doktor Cismasu kommer från en liten stad i Rumänien som heter Calarasi och som ligger 120 km sydöst från Bukarest, mot Svarta havet. och han har allt sedan sina första fysiklektioner i skolan gillat naturvetenskapliga ämnen. Böcker med spännande praktiska experiment stärkte intresset i de yngre tonåren och siktet på en framtid som vetenskapsman har funnits där sen dess. Och så blev det alltså.
Efter mastersexamen i Bukarest styrdes intresset om från fysik till elektronik och framförallt trådlös sådan. Telekommunikation ger fler möjligheter till jobb och karriärmöjligheter resonerade Marius. Och just det, jobb på Ericsson blev det ju! Innan dess hade han arbetat som konstruktör och testingenjör inom diverse elektronikområden t.ex. digitalteknik, test, embedded, mikrovågslänkar m.m.
2009 var det dags för ekonomisk kris också i Rumänien. -Jag tvingades att återgå till testingenjörsjobb och befordrade då mig själv genom att ansöka om doktorandstudier och valde välrenommerade LTH som min studieplats.
Nu har som sagt flytten gått till Stockholm med jobb på Ericsson och sen får vi se vad som händer. -Spännande att inte veta allt, säger Marius Cismasu och vi på EIT gratulerar till examen och önskar honom lycka till som telekomingenjör och lägger på luren för denna gången.
Text/Photo: Anders Borgström
Lars Hedenstjerna i pension
Publicerad: 2014-10-30
Lars Hedenstjerna med gamla kollegor |
Strömsnåla radioplattformar i Rezas forskning
Publicerad: 2014-10-28
Reza Merajis forskning optimerar strömsnålhet framför datahastighet och räckvidd när tillämpningarna söks i kroppsnära nätverk med miniatyriserad elektronik och avlägsna sensorer.
Reza Meraji och handledare Viktor Öwall |
Reza är född och uppvuxen i Teheran, Iran, och på min fråga om hur det är att bo i Sverige svarar han att vädret måste man vänja sig vid och lite hemlängtan finns alltid där. Men tveklöst är möjligheterna att hitta jobb mycket större än i Iran, åtminstonde inom hans avancerade och högteknologiska disciplin. Reza kan numera titulera sig teknologie doktor och hans avhandling bär titeln "Low Power Decoding Circuits for Ultra Portable Devices". Arbetet sorterar inom ett område som blir mer och mer betydelsefullt allteftersom elektroniken blir alltmer miniatyriserad och strömsnål. Efter kandidatexamen och arbete några år i hemlandet letade Reza efter möjligheter att fortsätta sina universitetsstudier utomlands vilket ledde till ett internationellt program för system-on-chip på LTH. Efter sin civilingenjörsexamen blev det arbete hos Sony Ericsson vilket var lärorikt och intressant men inte tillräckligt utmanande för en kunskapstörstande ingenjör. Det fick bli doktorandtjänst på EIT. Reza kom in som en viktig kugge i ett större projekt där tätt samarbete med andra forskare var avgörande för att ro projektet i hamn. Ett arbetssätt som passade perfekt. Forskargruppens mål var att utveckla en fullt fungerande och extremt strömsnål radioplattform som skulle kunna hitta tillämpningar inom diverse olika områden.
Små strömmar, korta avstånd och låg bitrate
Vad handlar doktor Merajis forskning om då? Jo, framförallt om extremt strömsnål teknik för trådlösa tillämpningar och därmed kompromissande med såväl datahastighet som räckvidd. Hög datahastighet och lång räckvidd är inte så jätteviktiga parametrar för t.ex. ett par hörapparater (en i varje öra) som kommunicerar med varandra eller en inopererad apparat som pratar med mätinstrument utanför kroppen. Eller varför inte en fuktsensor ingjuten i betong där batteriet är omöjligt att byta. Viktigare än något annat är miniatyrisering och låg strömförbrukning. Reza har under sin doktorandtid fokuserat på att optimera feldetektering och felrättning mha sina kretsar och därmed kunnat presentera extremt strömsnåla lösningar för bl.a. så kallade BANs (Body Area Networks) där låg datahastighet och korta avstånd räcker långt.
Mycket kul på vägen
Forskningen har innefattat kombinationer av teori samt analoga och digitala hårdvaruimplementationer vilket gett mycket variation och bredd i arbetet på institutionen. Mycket roligt har hänt under tiden på EIT, inte minst har det varit spännande med resor till konferenser och sen är det också en härlig tillfredsställelse att möta strikta deadlines efter hårda dagar i labbet.
Förutom hjärngympa på jobbet så tränar han muskler och kondition i joggingspåret och på gym, är ute i naturen, läser böcker och umgås med kompisar. After-works och trevliga barbecues med abetskamraterna är också fina minnen att ta med sig i livet.
Nu då? Alltid denna fråga. Tja, ett utmanande och utvecklande industrijobb är väl aldrig fel men man vet aldrig vart kosan bär. Beslut kan tas. Beslut kan ändras. Reza grovsiktar änsålänge. Text/Photo: Anders Borgström
Framtidens forskare och ingenjörer konfererade
Publicerad: 2014-10-24
Text/Photo: Anders Borgström
EIT-forskning syntes på MHC-Invigning
Publicerad: 2014-10-24
Text/Photo: Anders Borgström
Mindre och snabbare byggstenar
Publicerad: 2014-10-14
Sofia Johanssons forskning handlar om riktigt grundläggande elektronikbyggstenar. Just det, transistorer. Att hon hamnade inom detta område beror på både tillfälligheter och intresse.
Sofia Johansson |
Snabbt och smått
Elektronerna blir mer rörliga i indiumarsenid (InAs)-baserade transistorer jämfört med kisel(Si)-baserade. Snabbare transistorer och strömsnålare elektronik hägrar om man tillämpar Sofias resultat i framtidens integrerade kretsar. Indiumarsenid istället för kisel, nya grepp inom geometri och kontaktering och vertikala 40 nm nanotrådar är jargongen hon slänger sig med när hennes forskning ska förklaras. Förresten är ett hårstrå mer än tusen gånger tjockare än nanotrådarna i Sofias labb vilket antyder att det hela är ett ganska pilligt område. Kontakteringen runt nanotrådarna gör det möjligt att skapa mindre transistorer som dessutom blir extremt snabba, flera tusen gånger snabbare än när Sofia startade sin forskning. Vägen in till höghastighetselektroniken är alltså given.
-Min huvudsakliga uppgift har varit att optimera transistortillverkningen och mäta transistorernas högfrekvensegenskaper, berättar Sofia.
Intresse plus tillfälle blev forskning
Varför vill man doktorera och varför är det intressant med nanoteknikbaserad elektronik? Som ofta är det tillfälligheter som styr och i Sofias fall fanns inte forskarplanerna där från början utan intresset runt elektronikkomponenter och nanoteknik materialiserades helt enkelt i en doktorandtjänst. Ett tillfälle och en bra möjlighet med andra ord.
Hemma är Laholm, Lund, Fysikum och EIT
Laholm är hemorten och i sökandet efter närmsta (och bästa) universitet föll alltså valet på Lund. I grunden har Sofia ett teknik-, material- och fysikintresse och hon anmälde sig som frivillig försökskanin och som en av de första studenterna till det nystartade nanoteknikprogrammet på civilingenjörsutbildningen. Sofia har också bytt forskarhemvist under sin tid i Lund eftersom nanoelektronikgruppen "bott" på två ställen tidigare, nämligen Fysiska institutionen och EIT. Från att vara anställd på Fysikum i tre år så är hemvisten för jobbet numera helt och hållet EIT.
Vill forska mer
Forskningsintresset sitter kvar och framöver siktar Sofia på att skapa mer kunskap till samhällets nytta. Vilken den fortsatta forskarbanan blir återstår att se men inriktningen är klar.
-Jag vill gärna fortsätta med teknikforskning på något sätt antingen i akademi eller i industrin. Just nu vet jag inte exakt inom vad, men det finns väldigt många spännande forskningsområden, säger Sofia och tar steget in i akademiska finrummet med titeln Tekn Dr på visitkortet.
Text/Photo: Anders Borgström
MIMO i luften
Publicerad: 2014-10-06
Text/Photo: Anders Borgström
Hans avhandling blev prisbelönt
Publicerad: 2014-10-03
Federico Pepes avhandling blev nyligen utsedd av Politecnico di Milano till bästa avhandling inom informationsteknik. Sedan ungefär en månad är han på plats i Lund för ett och ett halvt års postdoc-tjänstgöring. Uppdraget består av att designa frekvenssyntetiserare.
– Och oscillatorer – så att Viktor kan fortsätta skoja med Piero, säger han och ler.
Värvad av sin opponent
Federico växte upp i Campania i södra Italien men har tillbringat de senaste tio åren på universitetet Politecnico di Milano – landets äldsta universitet, grundat 1863 &– i landets nordligare delar. Civilingenjörsutbildningen följdes av doktorerande och nu sitter han i rum 2340b i E-huset.
– Jag hade chans att stanna kvar i Milano men ville göra något annat, bland annat försökte jag få jobb i Qualcomm i San Diego. Piero (Pietro Andreani) var min opponent och det visade sig att han hade en plats för mig här, berättar Federico som verkar trivas.
Målmedveten
Han arbetar inom analog IC-design och är involverad i DARE-projektet.
– Mina mål är att fullfölja de uppdrag som ålagts mig. Jag ska designa frekvenssyntetiserare. Och oscillatorer – så att Viktor kan fortsätta att skoja med Piero, säger han glatt och utvecklar:
– Piero är en toppexpert inom området. Han får mycket publicerat och, i varje fall för oinsatta så kan det se otroligt simpelt ut, med bilder på väldigt simpla kretsar. Så Viktor brukar pika Piero för det. Men det finns en hel del väldigt avancerat innehåll i kretsarna – Viktor vet givetvis om det – men han missar inte en chans att skoja med Piero om det ändå!
Hade glömt priset
Den prisbelönta avhandlingen är en raritet då den bara är tryckt i ett exemplar (!) och det exemplaret finns på universitetet i Milano. Den är också prisbelönt och Federico fick både pengar och diplom för prestationen.
– Alla som doktorerar där vet att priset finns, men jag hade hunnit glömma bort det eftersom jag blev färdig och försvann därifrån. Så när sekreteraren ringde och berättade det kunde jag inte riktigt fatta det, jag fick ringa tillbaka och dubbelkolla, säger han och ler.
Gillar inte sylten
Vi kan med viss förvåning konstatera att det inplastade diplomet saknar universitetets sigill innan det är dags för fotografering och allmänt löst snack om tillvaron i Lund. Federico spelar tennis och är bland annat intresserad av klättring.
– Området kring sjön Lagio Maggiore tillhör ett av de vackraste ställena jag upplevt, tipsar han.
– Jag har inte så mycket fritid men när jag är ledig brukar jag träffa italienska vänner och cirkulera på stan, typ.
Men några insidertips på bra italiensk mat i Lund får jag inte.
– Jag är inte någon expert på italienska restauranger i Italien heller. Jag gillar dock inte den där sylten ni har till kött här, säger han och vi kan inte riktigt avgöra om det är lingonsylt som avses. Men troligtvis är det så.
Text & bild: Johan Cedervall
Kunde inte motstå elektroniken
Publicerad: 2014-10-01
Dejan Radjen skulle egentligen bli fysiker, men efter att ha upptäckt elektroniken så kunde han inte motstå den. Nu är han doktor i ämnet, specialiserad inom konstruktion av A/D-omvandlare (analog-till-digital-omvandlare).
– Det allra första som jag tyckte var fascinerande med elektrotekniken är just trådlös överföring av information. Det var väldigt intressant hur man kunde fånga upp vågor från luften och sedan ta emot information som dessa vågor transporterade, säger han.
Gillar att resa. |
Skulle bli fysiker
Dejan Radjen är född i Serbien men svensk sedan länge. Intresset för naturvetenskap har alltid varit stort.
– Det som gör naturvetenskap intressant är stunderna då man förstår hur någonting fungerar och då får man ett rus. Egentligen var det meningen att jag skulle bli fysiker men efter att ha upptäckt elektroniken och byggt lite kretsar på fritiden som hobby så gick det inte att motstå eftersom det är så praktiskt och nära verkligheten. Därför var LTH ett naturligt nästa steg till att få en ännu djupare förståelse. Samtidigt bodde jag nära Lund, berättar Dejan.
Fastnade genast för trådlös kommunikation
Om det var lite oväntat att fatta tycke för elektrotekniken var det desto mer väntat vilket område inom elektrotekniken som skulle bli Dejans huvudfokus.
– Det allra första som jag tyckte var fascinerande med elektrotekniken är just trådlös överföring av information. Det var väldigt intressant hur man kunde fånga upp vågor från luften och sedan ta emot information som dessa vågor transporterade. Efter att ha fått chansen att göra mitt exjobb på Ericsson så kände jag att jag hade bra grund men jag kände samtidigt att vissa bitar fortfarande fattades och att jag ville lära mig mer. Därför valde jag att doktorera och att lära mig om analog till digital omvandling som är ett steg i mottagarkedjan som används för trådlös överföring.
Specialiserad inom konstruktion av A/D-omvandlare
Den 18 september presenterade och försvarande han sin avhandling ”Continuous-Time Delta-Sigma Modulators for Ultra-Low-Power Radios”.
– Trådlös kommunikation utgör idag en stor del av vår moderna vardag. En stor utmaning inom detta område är effektförbrukningen och det behövs mycket forskning för att reducera effekten i ett radiochip för trådlösa och lågeffektapplikationer och samtidigt erhålla en stabil uppkoppling utan störningar, berättar Dejan och vidareutvecklar:
– En viktig del i ett radiochip är A/D-omvandlaren (analog-till-digital-omvandlaren). Den kommer alltid behövas eftersom världen är naturligt analog medan alla apparater kräver till slut digitala signaler för att uppnå den funktionalitet som anses viktig idag. Min forskning handlar om konstruktion av A/D-omvandlare för trådlösa lågeffektsapplikationer för korta avstånd.
Vill lära sig mer
Dr Radjen har inte blivit mätt på kunskap inom sitt ämne.
– Jag brukar inte planera väldigt långt framåt utan tar det lite som det kommer men jag är helt klart intresserad av att vidare utvidga min förståelse för elektronik för trådlös kommunikation och också resa runt lite till andra platser, säger han och lyfter fram givande möten - formella som informella - med kollegor från hela världen på LTH.
– Jag tror att detta är en av de viktigaste faktorerna på LTH.
OAM vs MIMO
Publicerad: 2014-09-30
Text: Anders Borgström
Stärkt av arvet från pappa
Publicerad: 2014-09-30
Ett trevligt campus och den betydande världsrankingen fick Meifang Zhu att lämna sitt jobb och flytta till Lund för att fånga en gemensam dröm, att fullborda en doktorsexamen. ”Min pappas kunskapstörst och vilja har influerat mig djupt”, säger hon.
Meifang Zhu |
Ranking och trevligt campus
År 2007 tog Meifang Zhu ett av hennes livs hittills viktigaste beslut. Hon lämnade sitt första jobb hemma i Kina, för att vidareutbilda sig utomlands. Valet föll på Sverige, Lund och LTH.
– Lunds universitet fångade mitt intresse tack vare den betydande världsrankingen och det trevliga campuset – speciellt det vita huset. Elektroteknik är mitt favoritämne så därför blev LTH mitt förstaval, berättar Meifang.
Var tvungen att sluta skolan vid 15 års ålder
Viktiga beslut är inte alltid lätta att ta. Meifang fick mycket styrka till att jaga och fånga drömmen från stödet hemifrån. Och den största supportern är hennes far, med en önskan om att Meifang skulle få möjlighet att göra det han inte fick.
– Min pappas kunskapstörst och vilja har influerat mig djupt. Han var tvungen att sluta skolan när han var 15 år gammal, så han har lagt all sin kraft på att se till att jag fått en bra utbildning. Detta arv har stärkt mig i min strävan efter en doktorsexamen.
Synliggör det osynliga
Den 12 september 2014 försvarade hon sin avhandling “Geometry-based Radio Channel Characterization and Modeling: Parameterization, Implementation and Validation”.
– Trådlösa kanaler (wireless channels), som finns överallt, går inte att ta på och de är osynliga för ögat. Mitt ämne handlar om att modellera dessa kanaler med vissa parametrar och presentera med berörbara matematiska modeller.
Positionering med noggrannhet på centimeternivå
– Nyckelordet för trådlös teknologi är “trådlös”, men hur kan vi nå andra människor utan en tråd? Svaret är ”trådlösa kanaler”. Det är viktigt att förstå beteendet hos de trådlösa kanalerna och fånga deras egenskaper i så hög grad som möjligt. Därför är kanalmodeller väldigt viktiga för trådlös systemutveckling, eftersom de ger en realistisk beskrivning av trådlösa kanaler.
– COST 2100-modellen är en väletablerad modell som kan integreras med nuvarande och nästa generations trådlösa system. I min avhandling har jag försökt parametrera, genomföra och validera för den modellen. För att kunna ha en grundlig förståelse för trådlösa kanaler har ett måttbaserat strålkastarverktyg implementerats i avhandlingen för att visualisera utbredningsvägen ovanpå en 3D-karta. Dessutom har vi undersökt möjligheterna att använda radiokanalen för positionering med noggrannhet på centimeternivå där standardbandbredd för mobiltelefoni använts.
Flygfärdig
Framtiden ser ljus ut för Meifang som längtar efter att prova vingarna och flyga runt bland alla dessa osynliga, trådlösa kanalerna.
– Jag har studerat i 22 år och har läst telekommunikation och trådlös kommunikation i över tio år. Nu är det dags att använda de kunskaper jag fått under de gångna åren!
– Tiden på LTH och EIT har varit en trevlig upplevelse. Att ha jobbat med människor från hela världen I samma grupp. Jag har inte bara fått undervisning, utan även lärt mig olika kulturer, avslutar Meifang glatt.
Best on Top 25!
Publicerad: 2014-09-25
Mohammed Abdulaziz, together with co-authors Markus Törmänen and Henrik Sjöland, recently published the journal paper "A Compensation Technique for Two-Stage Differential OTAs". It received the highest number of downloads in August 2014. Every month top 25 papers are listed in the following link of the well-known TCASII journal. Congratulations to Mohammed and the team! http://ieeexplore.ieee.org/xpl/topAccessedArticles.jsp?punumber=8920 To document
Text: Anders Borgström
Trippel i Nanoelektronik!
Publicerad: 2014-09-24
Text/Photo: Anders Borgström
Dekanvalet är avgjort
Publicerad: 2014-09-23
EIT:s prefekt Viktor Öwall vald till LTH:s rektor 2015-2017.
Viktor Öwall. |
Enligt valresultatet lämnas följande förslag angående ny dekan, prodekan samt lärarrepresentanter och representanter för övrig personal till LTHs styrelse och valberedningens förslag till näringslivsrepresentanter i LTHs styrelse för mandatperioden 2015-01-01 – 2017-12-31 till rektor för Lunds universitet:
Dekan:
Viktor Öwall, prof, Elektro- och informationsteknik
Prodekan:
Annika Mårtensson, prof, Bygg- och miljöteknologi
Lärarrepresentanter, LTHs styrelse:
Anne Landin, prof, Inst. för Byggvetenskaper
Maria Johansson, prof, Inst. för Arkitektur o byggd miljö
Stefan Kröll, prof, Fysiska institutionen
Marilyn Rayner, univ. lektor, Inst. för Livsmedelsteknik
Thomas Laurell, prof, Inst. för Biomedicinsk teknik
Aylin Ahadi, univ. lektor, Inst. för Maskinteknologi
Peter Rådström, prof, Kemiska institutionen (omval)
Representanter övriga anställda, LTHs styrelse:
Marianne Olsson, Inst. för Immunteknologi
Johan Hugosson, LTHs kansli
Valberedningens förslag till näringslivsrepresentanter i LTHs styrelse för mandatperioden 2015-01-01 – 2017-12-31:
Charlotta Falvin, Styrelseproffs, ordförande
Sven Landelius, Styrelseordförande ESS AB
Jerry Bengtsson, VD AB Tetra Pak
Läs mer:
Läs allt om valet (LTH.se)
Lund Circuit Design Workshop 2014 levererar state-of-the-art och framtidsglimtar
Publicerad: 2014-09-16
Hjärnkraft inom kretskonstruktion!
"Lund Circuit Design Workshop" gick av stapeln på Grand Hotel och på LTH-EIT under torsdag och fredag förra veckan. Värdar för workshoppen var det VINNOVA-finansierade projektet INDEC-SoS och de SSF-finansierade projekten Distrant och DARE. Det gavs en översikt av gjorda och planerade forskningsaktiviteter inom kretskonstruktion på Lunds Universitet. Inbjudna talare från industri och akademi bjöd på det senaste inom många högintressanta områden. Inledningsvis talade Jan Rabaey från UC Berkeley om hur mekanismer i den mänskliga hjärnan och nervsystemet efter många års forskning nu kanske äntligen kan börja tillämpas inom framtida elektroniska beräknings-, lagrings- och kommunikationsutmaningar. Ivo Bolsens, Xilinx, presenterade det senaste inom avancerad FPGA-teknik där man nu ser högintegrerade byggblock med kompletta ARM-processorer, DSPs, stora minnesareor, mixed-signal och avancerade IO-strukturer. Johan Svener från Sony Mobile berättade om framtidens produktvisioner runt extremt strömsnåla s.k. wearables eller kroppsnära produkter och kommande nya användarmönster. Jonas Hansryd från Ericsson talade om hur mm-wave kommer få stort inflytande inom kommande 5G-system och Mustafa Özen delade med sig av de senaste forskningsrönen runt effektsnåla PAs inom trådlös kommunikation. EITs egna framstående forskare från doktorander till seniora professorer fick stort utrymme för att presentera det senaste om Massive-MIMO, antenner, mixed-signal, basband, filter, ultra lågeffektdesign, energioptimering, styrning av antennlober och mycket mera. Posters, fika och god mat bidrog till ytterligare en perfekt workshop inom kretskonstruktion. Detta bekräftades också av besökare, talare, ledning och styrelse med Viktor Öwall och Sven Mattisson i spetsen. Logistiken och arrangemangen var som vanligt på topp tack vare Pia Bruhn.
Text/Photo: Anders Borgström
Ny bok
Publicerad: 2014-09-05
Springer har nyligen publicerat en bok författad av forskare vid EIT: Faster than Nyquist Signaling: Algorithms to Silicon av Deepak Dasalukunte, Viktor Öwall, Fredrik Rusek och John B. Anderson.
Boken är en adaption av Deepaks avhandling som försvarades 2011 och finansierades av SSF projektet The High Speed Wireless Center.
Anil Dey från EIT till Intel som "outstanding researcher"
Publicerad: 2014-09-02
För knappt ett år sedan disputerade Anil Dey med avhandlingen ”Low-Power Nanowire Circuits and Transistors”. En månad senare kallades nano-ingenjören Anil till intervju på giga-företaget Intel i USA och i januari fick han erbjudande om anställning, på detta ett av världens främsta elektronikföretag. Sen började det svåra.
Anil Dey. |
Kryssa i rutan om du fått nobelpris
– Det var inte helt lätt att få visum!, berättar Anil som var en av totalt ca 172 000 sökande med högskoleingenjörsexamen eller högre, det som kallas för Bachelor’s degree internationellt, till totalt 65 000 visum. Ytterligare 20 000 visum delas ut till de med mastersexamen eller högre, i vilken grupp Anil också var med i lotteriet – men kammade noll i bådadera. Inget visum alltså.
– Till slut lyckades jag söka in på något som kallas för ”outstanding researcher visum”. Det var något avskräckande att under kraven till visumet läsa (här fritt översatt), ”Bevis för att sökanden har fått en större internationellt erkänd utmärkelse, som ett nobelpris, eller tecken på åtminstone tre av följande krav”. Då ett nobelpris var svårt att uppbringa på kort varsel var jag istället tvungen att uppfylla de alternativa kraven. Ett exempel på ett underkrav krävde bland annat rekommendationsbrev från minst sex objektiva och kvalificerade bedömare att gå i god för att min forskning höll värdsklasstandard och att jag var en ledande forskare inom mitt fält. Efter många turer lyckades det till slut och nu har jag fått ett godkänt visum – det är sagt att jag ska börja på Intel i Hillsboro, Oregon, om två månader, berättar Anil Dey.
Drömmen väcktes på gymnasiet
29-årige Anils föräldrar träffades i Lund. Pappa Subhas kommer ursprungligen från Indien och var lärare i matematik och NO, mamma Estera härstammar från Polen och är verksam som docent på Tillämpad Biokemi på LTH. Men Anil kände sig trots föräldrarnas yrkesintressen aldrig manad att bli ingenjör.
– Mamma tyckte att jag skulle bli läkare! Men det höll jag själv inte med om, säger Anil med ett leende.
Istället var det ett gymnasiebesök av en fysikprofessor som väckte Anils dröm. Professorn berättade vid besöket om att det fanns en helt ny värld att utforska – en värld där elektronik, fysik, kemi och biologi sammanstrålar för att möjliggöra saker som tidigare ansetts vara omöjliga. Det är inte svårt att förstå att intresset väcktes och Anil ingick i den allra första kullen som läste Teknisk Nanovetenskap vid LTH.
Orolig för containerfärden
Idag, sisådär tio år senare, innehar han en doktorsexamen inom området och är på väg mot ett fantastiskt äventyr på Intel.
– Jag börjar som så kallad device engineer och kommer att utveckla teknologin för framtida generationers processorer, berättar Anil som är i full färd med att organisera flytten till USA.
– Intel är väldigt måna om sin personal, dom hjälper till och ordnar nästan allt. ”Vi ordnar med en tjugofots container”, sa dom en dag, och jag tänkte att är det verkligen nödvändigt, så mycket grejer har jag inte. Man får ju in en bil i en sån container om man vill!, berättar Anil med ännu ett avslappnat smil men med en viss oro över hur de egensnickrade inredningsdetaljerna ska klara containerfärden över halva jordklotet.
– Fast dom skickar en flyttfirma som ska gå igenom allt, så vi får hoppas att dom ser till att allt blir bra emballerat också.
LTH högt ansett i världen
Han ser framemot det nya äventyret och ser upp till de nya kollegorna på Intel som verkar ha imponerat på honom, liksom han på dem.
– Forskningen i Lund har ett väldigt högt anseende i världen. Våra forskningsresultat på EIT används inte sällan som referens när världsledande forskare och företag presenterar ”state-of-the-art”-komponenter och koncept, ett sådant tillfälle var till exempel på ”stjärnkonferensen” i fältet, International Electron Device Meeting (IEDM), där de allra bästa finns och det det allra bästa presenteras. På en konferens i USA något år tillbaka fick jag ett antal intressanta frågor från en på just Intel. Drygt ett år senare, på nästkommande IEDM, presenterade Intel simulerade resultat på just det materialsystem som jag jobbar med för att tillverka så kallade tunneltransistorer, berättar Anil.
Betjänta av samspelet på EIT
Han började doktorera i samma veva som Nanoelektronik-gruppen flyttade från fysik till EIT.
– Det var naturligt med tanke på att det vi sysslar med är starkt applikationsinriktat. Vi höjer det hela till kretsnivå och är betjänta av ett samspel med experter på närliggande eller sammanhängande områden – och den kompetensen finns på EIT. Steget att gå från enskilda transistorer till kretslösningar är ganska stort men vi har numera visat att vi kan göra fungerande kretsar. Att vi är på rätt spår och gör riktigt bra forskning återspeglas inte minst i de stora anslagen som min handledare Professor Lars-Erik Wernersson rott hem. Generellt så känns det som att ambitionsnivån är väldigt hög och bra på EIT, avslutar lundapågen Anil Dey vars forskningsresultat snart finns i en dator nära dig.
Text: Johan Cedervall
Foto: Privat
Utmärkelse till Andreas Ericsson
Publicerad: 2014-08-21
Andreas Ericsson, doktorand i gruppen för teoretisk elektroteknik vid EIT, har tilldelats tredje pris för bästa artikel skriven av en doktorand vid URSI General Assembly i Beijing.
Andreas Ericsson med handledare Daniel Sjöberg vid konferensbanketten. |
Artikeln är samförfattad med Daniel Sjöberg och har titeln "A resonant circular polarization selective structure of closely spaced Morin helices", och behandlar en möjlig realisering av en reflektoryta för satellitantenner. URSI General Assembly arrangeras vart tredje år som en mötesplats för all världens forskare inom radiovetenskap, och ca 1300 artiklar presenterades i år.
Xilinx donerar FPGA-boards
Publicerad: 2014-08-11
EIT har fått en donation från Xilinx på 28 Nexys4 FPGA-boards för ett totalt värde av ca US$4500. Donationen kommer att användas för att modernisera laborationer inom området digitala kretsar.
Stor framgång på liten yta
Publicerad: 2014-06-30
Torsdagen den 26 juni var en bra dag för bland andra EIT:s Pietro Andreani, som uppmätte god prestanda på en integrerad VCO tillverkad i STMicroelectronis 28nm FD-SOI (Fully-Depleted Silicon On Insulator) CMOS process.
– Vi lär vara bland de första i Europa, ja kanske till och med världen, som mäter något i en sådan här process, berättar Pietro Andreani.
Pietro visar upp ett foto på VCO:n, tagen genom mikroskop. Små. VCO:er och en svensk enkrona. |
Mer ideala switchar
De flesta VCO:er tillverkas i vanlig (”bulk”) CMOS, men i FD-SOI CMOS är själva MOS-kanalen helt isolerad från substratet, vilket ger en hel del extra möjligheter. Tack vare FD-SOI blir MOS-switcharna mer ideala, med mycket mindre parasitkapacitans. När man switchar VCO-kapacitanserna av och på kan man göra det betydligt mer idealiskt.
– Resultatet blir att man får en väldigt stor bandbredd, en bandbredd på mer än en oktav – alltså, den högsta svängningsfrekvensen ligger på 5,8 GHz och den lägsta på 2,8GHz. En faktor två hade varit utmärkt, och det här är lite till.
Kommer att spara yta
Den stora framgången på den mindre än en kvadratmillimeterstora VCO:n är intressant för moderna (framtida) telefoner.
– Med alla nya band som kommer så behövs en VCO som kan generera så många frekvenser som möjligt. Det finns lösningar för detta sedan tidigare, där man använt två eller flera VCO:er – men har man en enda som klarar allt så sparar man en hel del yta, förklarar Pietro.
Samarbetet bakom succén
Att tillverka kretsar i STMicroelectronics 28nm FD-SOI CMOS kostar i runda slängar 15 000 Euro per kvadratmillimeter, och det sammanlagda värdet för EIT (inklusive kretsar i ”billigare” processer) uppskattas till över 100 000 Euro per år – men kostnaden är faktiskt noll, tack vare ett mycket gott samarbete mellan det EIT-ledda forskningscentrat SoS (System Design on Silicon) och mikroelektroniktillverkaren STMicroelectronics.
– Vi (SoS) åker ner till Frankrike och träffar dem årligen. Vår huvudkontakt Andreia Cathelin har stor del i det här. Hon har hjälpt oss, pushat oss, och det fungerar väldigt, väldigt väl med henne, säger Pietro med värme i rösten.
”Lyckas komma med bra grejer varje år”
Samarbetet är till viss del fortsättningen på det som inleddes när STMicroelectronics och Ericsson gick samman, där tidigare forskningsframgångar ligger till grund för de fortsatta satsningarna på SoS, uppbrottet mellan STMicroelectronics och Ericsson till trots. Men det gäller att fortsätta att leverera resultat.
– Det är en press, absolut! Samtidigt så är det forskning vi pratar om, det är tillåtet att misslyckas. Men inte för ofta, säger Pietro med ett leende och fortsätter:
– Vi har haft mycket hjälp av folk runtomkring, som till exempel en extremt vass VCO-designer från Ericsson, Thomas Mattsson, ja där finns flera. Vi har ett riktigt bra team här med en stark grupp kiselkonstruktörer och vi lyckas komma med bra grejer varje år, avslutar Pietro Andreani.
Text: Johan Cedervall
Foto: Johan Cedervall
Viktor Öwall föreslås bli dekan för LTH
Publicerad: 2014-06-26
LTH:s valberedning föreslår att EIT:s prefekt Viktor Öwall blir LTH:s rektor 2015-2017.
Viktor Öwall. |
Valberedningens samlade bedömning efter genomförda intervjuer, tester och diskussioner, är att Viktor Öwall har den kunskap och erfarenhet som krävs för att tillvarata och vidareutveckla LTHs verksamheter. Viktor Öwall är enligt valberedningen också den kandidat som bäst motsvarar kravprofilen för dekan med styrkor som: förmåga att synliggöra LTH nationellt och internationellt, erfarenheter av samverkan med näringslivet, förmåga att främja LTHs intressen och samarbete inom universitetet. Viktor Öwall har också hög personlig integritet, har förmåga att skapa engagemang och har under sina år som prefekt visat prov på ett mycket gott ledarskap.
Läs mer:
Valberedningens hela sammanställning
Bidrag till teoretisk elektroteknik!
Publicerad: 2014-06-25
Daniel Sjöberg har beviljats två bidrag från VINNOVA:s Nationellt Flygtekniskt ForskningsProgram (NFFP6). I samarbete med företagen Saab Electronic Defense Systems, Efield (ESI Group), Saab Aeronautics, Saab Dynamics och Applied Composites, kommer han undersöka en ny beräkningsmetod för design av stora gruppantenner, och en experimentell metod för karakterisering av spridningsbidrag. Projekten löper över tre år, och tillsammans med ett tidigare beviljat projekt inom samma forskningsprogram kommer två doktorander att vara aktiva.
Best Paper to Eduardo!
Publicerad: 2014-06-25
Eduardo Medeiros got 2 Best Paper Awards at ICC- and TAOS meetings 2014 in Sydney for his paper "How Vectoring in G.fast May Cause Neighborhood Wars". Co-authors are Thomas Magesacher, Per-Erik Eriksson, Chenguang Lu and Per Ödling. Congratulations!
TAOS Best Paper Award presented to Eduardo |
Små antenner lockade stort åhörarantal
Publicerad: 2014-06-23
LTH och EIT gästades av professor Nader Behdad från University of Wisconsin at Madison, USA, i förra veckan då han för andra året i rad bjöd på ett välbesökt tvådagarsseminarium. Behdads forskning är speciellt inriktad på periodiska material och miniatyrisering av antenner.
– Dessa seminarier har varit mycket uppskattade av deltagarna såväl ur teknisk synvinkel som ur social och nätverksbildande synvinkel, berättar Gerhard Kristensson som var värd för tillställningen vilken lockade en stor del av Sveriges ledande forskare inom flygindustrin.
Nader Behdad talade om små antenner. |
Svårt att göra mindre antenner
Att göra antenner mindre är en mycket svårt uppgift, men mycket viktigt när man inte har utrymme för skrymmande lösningar. Antennerna i en mobiltelefon, där många olika antenner skall samsas, är ett tydligt exempel på en tillämpning med begränsat utrymme. Ett modernt flygplan, som t.ex. det svensktillverkade flygplanet JAS Gripen, är en annan avancerad plattform med massor av antenner som alla skall få plats på litet område. Då gäller det att vara skicklig på att ta vara på utrymmet.
Fortsätter traditionen
Nader Behdad höll ett tvådagarsseminarium på LTH för ett år sedan, i juni 2013, och förra veckans seminarium var det andra i ordningen för professor Behdad som fortsätter den tradition som inleddes med Ben Munk (Ohio State University), beskriven som nestorn inom området, som höll en serie tvådagarsseminarier fram till hans bortgång för ett par år sedan.
– Forskargruppen Teorerisk elektroteknik på EIT har sedan länge haft forskningsstöd från Försvarets Materielverk (FMV) för studier av radarmaterial. Våra framgångar inom detta område har gjort att vi fått förtroendet att organisera utbildningsverksamheten i Sverige inom detta forskningsområde. När Ben Munk gick bort för några år sedan, lyckades FMV engagera en annan autoritet inom området, Nader Behdad, vars forskningsområde har stora beröringspunkter med Teorelgruppens egna forskning, berättar Gerhard Kristensson.
Metoder för tunna radarabsorbenter
Ämnet för årets seminarium var, liksom tidigare år, FSS (Frequency selective structures/surfaces). FSS handlar om att skapa passiva material som har specifika reflektions- och transmissionsegenskaper för olika frekvenser. Man skulle kunna kalla dessa material ”filter för radio- och millimetervågor”. Vissa frekvenser vill man kanske blockera (bandstop) och andra låta passera (bandpass). Inom kretselektroniken är metoderna för att designa kretsfilter väl etablerad, men när det gäller att blockera eller släppa igenom elektromagnetiska vågor är tekniken mycket mer komplicerad och kräver en hel del matematik. Det är där Teorelgruppens kunskaper kommer in.
– Tillämpningarna är många! Säg att man vill göra en yta som inte reflekterar vissa frekvenser. Inom optiken skulle en sådan yta vara svart, och för radiovågor talar man om radarabsorbenter, som används i ”radiodöda rum”, t.ex. antennmätkammaren nere i vår bottenvåning. Professor Behdad har utvecklat metoder för att göra sådana material tunna, vilket är en stor utmaning. Det är dessa metoder som seminariet till största delen handlar om. Professor Behdad och hans grupp har också tillverkat modeller och experimentellt visat att de fungerar i praktiken, berättar Gerhard.
LTH etablerat som center
Det välbesökta seminariet lockade en stor del av Sveriges ledande forskare inom flygindustrin.
– Speciellt tydligt märks detta genom att Saabs olika forskningsgrupper fanns representerade – t.ex. Linköping, Mölndal, och Järfälla. Radarmaterialen framställs ofta med kompositteknik. Därför var den svenska kompositindustrin (ACAB från Linköping) representerad. Eftersom forskningsområdet ofta kräver kraftfull matematik så fanns de tekniska högskolorna också representerade i form av LTH och KTH. FMV var naturligtvis närvarande och vi hade t.o.m. en deltagare från DTU i Danmark. Försvarets totalforskningsinstitut (FOI) hade också skickat några deltagare, berättar Gerhard vidare.
Efter ännu ett lyckat seminariearrangemang ser Gerhard Kristensson framemot flera:
– Vi hoppas på en fortsättning av utbildningsverksamheten för Svensk flygindustri på LTH. LTH har etablerat sig som center för denna forskning och jag skulle gärna vilja att denna utbildningsverksamhet fortsatte. Det är ett utmärkt exempel på universitetets tredje uppgift, nämligen att föra ut ny kunskap till vårt näringsliv, avslutar Gerhard Kristensson.
Text: Johan Cedervall & Gerhard Kristensson
Foto: Johan Cedervall
Ardö får pengar till Rikstäckande Genealogisk Databas
Publicerad: 2014-06-17
Internetfonden som administreras av Stiftelsen för infrastruktur (.SE) delar ut pengar till projekt som på olika sätt syftar till positiv utveckling av internet. Vid senaste utlysningen tog "Rikstäckande Genealogisk Databas – RGD, webbtjänster och släktträdsmatchning" del av dem.
Text hämtad från Internetfondens hemsida:
Projektet Rikstäckande Genealogisk Databas – RGD, webbtjänster och släktträdsmatchning ska på ett strukturerat sätt sammanställa Sveriges historiska befolkning med dess släktrelationer i en databas bestående av unika individer. I samband med detta implementeras ett antal kvalitetshöjande hjälpdatabaser och verktyg. De tas fram genom att utveckla och utvärdera en algoritm för fuzzy matchning (identifikation av gemensamma individer och familjer) av två släktträd.
Användaren ska kunna ladda upp ett släktträd i form av en GEDCOM-fil (GEDCOM är en standard för utväxlande av släktträd) och få feedback avseende kvalitet och direkta fel för namn, församlingar och datakällor. Målgruppen för dessa webbtjänster är allmänheten i form av alla släktforskare.
Webbtjänsterna kommer att vara helt öppna och fria. Kod som utvecklats i projektet kommer att vara tillgänglig med Open Source licens.
Information om projektet kommer att spridas kontinuerligt under projektets gång, bland annat genom annonsering och diskussioner på onlineforum som DIS-forum samt demonstrationer/presentationer vid DIS-möten och i andra släktforskarsammanhang. Projektet kommer också att beskrivas i tidskriftsartiklar samt via en informationsfolder som delas ut till arkivhållare, släktforskarföreningar och andra intresserade.
Projektet drivs av Anders Ardö från Institutionen för Elektro- och informationsteknik (EIT) vid Lunds universitet och Föreningen DIS.
Text: Internetfonden
Fredrik avancerar (i) system
Publicerad: 2014-06-13
Fredrik Tufvesson har blivit befordrad till professor i radiosystem, tjugo år efter civilingenjörsexamen i elektroteknik på LTH. För närvarande är han inblandad i tre stora projekt som alla verkar engagera honom mycket och som vi eventuellt ser på marknaden inom ett par år.
– Jag tycker det är kul med blandningen! säger Fredrik och jämför professorsutnämningen med giftermål.
Fredrik Tufvesson tar professorsutnämningen med ro. |
– Fast det kanske du inte ska skriva, säger Fredrik Tufvesson med ett stort leende och ger känslan av att det inte är ”livets största ögonblick” som avses med liknelsen.
– Det jag menar är att det såklart är jätteroligt, men saker och ting är ungefär som de var dagen dessförinnan.
Driver flera stora projekt
Det verkar vara ett varierande och spännande yrkesliv han lever med tre omfattande huvudprojekt som dominerande del av vardagen:
1. Massive MIMO – en kandidat till 5G.
– Vi har fått bra respons på vårt arbete med Massive MIMO. Till skillnad från 1G-4G kan 5G bli mer blandat där man använder den teknik som funkar bäst för det specifika ändamålet. 5G tros vara tillgängligt 2020.
2. Radiobaserad positionering.
– Fördelen med med radiobaserad positionering jämfört med GPS är att det fungerar både ute och inne och kan ge centimeternoggrannhet. Det öppnar upp för nya applikationer och tjänster. Tekniken handlar om att utnyttja radiokanaler på mer avancerade sätt – signaler som vi redan har i luften – och det skapar GPS-fria lösningar. Utmaningen är att komma ner i noggrannhet.
3. Bil-till-bil-kommunikation som närmast kan liknas vid ett frö till ett framtida förarlöst trafiksamhälle.
– Den bil-till-bil-kommunikation vi arbetar med nu är till för förarledda bilar. Här gör tekniken det möjligt att gå in och förebygga olyckor så som att se runt hörn eller ge varningar om annat som är svårt att upptäcka. Bilarna kommer kunna kommunicera med varandra och nya bilar med sådana system kommer att finnas på marknaden redan inom tre år.
Kommunicerar med ettorna
Utöver forskningen är Fredrik flitigt använd som exjobbshandledare och därtill undervisar han ettor i kommunikationsteknik.
– Undervisningsförberedelserna är väl inte en favorit, det kräver mycket mentalt engagemang och tid – men det är jätteroligt när man står hos studenterna och bedriver själva undervisningen. Jag tycker studenterna är roliga! Det är bra driv i dem. Du ber mig att jämföra dem med teknologer för 20 år sedan – jag skulle vilja säga att de generellt inte är lika duktiga i matematik – men de kan andra saker. De är till exempel mycket bättre på engelska, ja, på att uttrycka sig rent generellt.
Gav sig själv ett löfte
Med tanke på de bakomliggande prestationerna är befordran inte oväntad, men det har inte alltid varit självklart för Fredrik att göra akademisk karriär.
– Haha, nej – men jag har alltid varit teknikintresserad. Det var, såvitt jag minns, alltid en självklarhet för mig att läsa på LTH – ja, om jag inte skulle bli läkare då förstås – men sen skulle jag väl göra något annat. Så gick tankarna.
Efter grundskola hemma i Staffanstorp blev det teknisk linje på Polhemsskolan i Lund.
– Någonstans på gymnasiet lovade jag mig själv att jag inte skulle bli en av tio tusen ingenjörer som byggde mobiltelefoner på Ericsson. Jag ville inte vara en liten kugge i ett jättemaskineri.
Viktigast att vara nyfiken
Efter att ha tillbringat ett år på tekniska skolan i Östersund läste Fredrik Tufvesson elektroteknik på LTH 1990-1994. Därefter jobbade han med ett projekt på Sydkraft (Eon) och IEA innan han påbörjade sin doktorandtjänst på Tillämpad elektronik (som två fusioner och flera år senare blev en del av EIT) under ledning av Torleiv Maseng. Efter avklarad doktorsexamen år 2000, där bland annat ett halvår spenderats i Melbourne, tog han anställning på Ideon-företaget Fiberless Society. Två år senare behövde Andreas Molisch hjälp på LTH och Fredrik tänkte att han kunde bistå med den under ett halvår eller kanske till och med år. 12 år senare är professorstiteln ett faktum. Hur går man vidare när man befinner sig högst upp på den akademiska stegen?
– Jag tror det är viktigt att man hela tiden utvecklas, så det hoppas jag göra även som professor. Sen får vi se åt vilket håll jag utvecklas. Men vad gäller framtiden så tycker jag det allra viktigaste är att inte tappa nyfikenheten, betonar Fredrik Tufvesson, professor i radiosystem, avslutningsvis.
Text & foto: Johan Cedervall
2014-06-05 Best Student Paper Award to Chenxin!
Publicerad: 2014-06-05
EIT congratulates the authors! Four of them at the banquet! |
2014-06-05 After successfully defending his PhD Thesis on May 27, Chenxin Zhang and co-authors received the Best Student Paper Award in competition with >600 papers at ISCAS for: C. Zhang, H. Prabhu, L. Liu, O. Edfors and V. Öwall, “Energy Efficient SQRD Processor for LTE-A using a Group-sort Update Scheme”, IEEE International Symposium on Circuits and Systems (ISCAS), 2014, Melbourne, Australia.
2014-06-02 "Curiosity in both circuit design and wireless communications brought me to Sweden"
Publicerad: 2014-06-03
Working for Beijing Telecom Communication Cooperative after finishing college, Chenxin Zhang got in touch with Ericsson and got the idea that LTH would be a great place to be for further education. Now, some years later, EIT congratulates Dr. Zhang!
Chenxin Zhang in front of the E-building at LTH, the home of EIT. |
Aiming for providing flexible hardware platform
On May 27th, Chenxin Zhang defended his thesis "Dynamically Reconfigurable Architectures for Real-time Baseband Processing".
– Today’s hardware needs to support many different standards and to perform different tasks. For example, we want our mobile phones to support as many standards as possible such as cellular network, Bluetooth, WiFi, and GPS. This multi-standard and multi-task support is typically referred to as hardware flexibility. My research work aims at providing flexible hardware platform that can be reconfigured to suffice this purpose. In my thesis, wireless communication has been used as a main application that drives the development of reconfigurable hardware architecture.
Ericsson connecting
– After college study in China, I worked for Beijing Telecom Communication Cooperate for one year, where I got to know Ericsson for the first time. Curiosity in both circuit design and wireless communications brought me to Sweden to pursue further study at LTH, which has great research environment in both fields. I am deeply grateful for the opportunity to study here.
Love at first sight
So, what made you pursue a PhD and what's the most fascinating about your project?
– My thesis work is an interdisciplinary study in both wireless communication and digital circuit design. Both subjects are really interesting. To understand complex systems such as mobile phones has been my longing since I saw them the first time, and now I even have the possibility to actually design something for them. PhD study is a perfect way of getting close to state-of-the-art technologies, not only the present ones but also those that are being developed for future use.
The friendship – a distingueshed EIT character
Do you have any particular interesting or funny occasion during your PhD time you want to share?
– I particularly remember a trip in Los Angeles with my supervisors when I was there as a visiting scholar. Besides business, they took me around in LA, we had a walk in the Hollywood street and relaxed at the Santa Monica beach. That moment was relaxed and cheerful. I believe that the friendship among students as well as between students and supervisors is one of the distinguished characters of EIT.
Will follow research activities at LTH
What about your future plans?
– After the 1.5 and 5 years Master and PhD studies at LTH, I plan to go to industry to apply all my knowledge to real-life products. However, I will of course follow research activities at LTH, particular the ongoing projects I participated in.
2014-06-02 Bra EIT-flyt på ESSCIRC i Venedig!
Publicerad: 2014-06-01
Fem artiklar från EIT har accepterats till årets European Solid-State Circuits Conference (ESSCIRC). På ESSCIRC presenteras och diskuteras de senaste framstegen inom kretskonstruktion, högintegrerade kretsar och system-on-chip teknologi. Detta är den mest kända konferensen inom kretskonstruktion i Europa och ESSCIRC-2014 äger rum i Venedig i september. Aldrig tidigare har vi haft så många ESSCIRC-artiklar på ett år och rekordet är givetvis mycket glädjande! De accepterade artiklarna är:
Mohammed Abdulaziz, Markus Törmänen, and Henrik Sjöland, ”A 4th Order Gm-C Filter with 10MHz Bandwidth and 39dBm IIP3 in 65nm CMOS”
Oskar Andersson, Babak Mohammadi, Pascal Meinerzhagen, and Joachim Neves Rodrigues, “A 35 fJ/bit-access Sub-VT Memory Using a Dual-Bit Area-Optimized Standard-cell in 65 nm CMOS”
Carl Bryant and Henrik Sjöland, “A 2.45GHz, 50µW Wake-up Receiver Front-end with -88dBm Sensitivity and 250kbps Data Rate”
Jonas Lindstrand, Ivaylo Vasilev, and Henrik Sjöland, ”A Low Band Cellular Terminal Antenna Impedance Tuner in 130nm CMOS SOI Technology”
Luca Fanori, Thomas Mattsson, and Pietro Andreani, "A Class-D CMOS DCO with an on-chip LDO"
2014-05-21 Bra siktat och snygg träffbild på AIMday!
Publicerad: 2014-05-21
Den 15:e Maj hölls institutionens första s.k. AIMday-Wireless på Biskopshuset i Lund. AIM står för Academy-Industry-Meeting och beslutet att pröva detta koncept togs för drygt ett halvår sedan som följd av att VINNOVA uppmanat till nya grepp vad gäller kommande industrisamarbeten. EIT och LUIS (Lund University Innovation System) har drivit projektet tillsammans sen dess med siktet inställt på detta event. Positiva bieffekter förutom etablerade dialoger med industrin är att institutionen inventerat och tydliggjort sin forskning samt att vårt och LUIS nätverk stärkts inför kommande samarbeten.
Totalt fick vi 25 högkompetenta representanter från 12 high-tech företag att slå sig ner i de trivsamma samtalsrummen i Biskopshuset. Industrifolket presenterade och diskuterade drygt 20 behovsrelaterade frågor med nära 40 vassa forskare från EIT och dess granninstitutioner. Den fina miljön, den goda maten och det lediga samtalet gjorde sitt till för att stimulera till mycket intressanta samtal inom varierande områden runt institutionens kompetensområden. Mötena modererades av sex personer. På företagslistan fanns Sigma Connectivity, Axis, Sony Mobile, AudioDev, Combain, Terranet, Huawei m.fl. och frågorna rörde vid ämnen som WLAN, LTE, positionering, mesh-nät, LED-light-modulation, NFC, energy-harvesting m.m.
I en första utvärdering går vi nu vidare med 6-7 företag för ytterligare fördjupade diskussioner runt intressanta frågeställningar som mejslades fram under dagen. Det görs en fininställning av AIMday-siktet inför nästa skott skulle man kunna säga. Feedback runt eventet som sådant samlas också in. Bra saker kan alltid göras bättre och dåliga måste rättas till. Sen kör vi förhoppningsvis en ny omgång nästa år.
2014-04-30 Minnesord över Professor Emeritus Sven-Olof Öhrvik
Publicerad: 2014-04-30
Sven-Olof Öhrvik, professor emeritus vid Lunds Tekniska Högskola, har avlidit 85 år gammal. Hans närmaste är hustrun Lotte och fyra döttrar.
Sven-Olof Öhrvik kom till Lunds tekniska högskola (LTH) och institutionen för tillämpad elektronik 1986 som professor i elektronik, efter en karriär som utvecklingschef på Ericsson Radio Systems i Kista. Detta sammanföll lyckligen i tiden med att Ericsson beslutat starta mobiltelefoniutveckling i Lund, vilket bland annat resulterade i att Ideon grundades.
Under sina år på institutionen byggde visionären Sven-Olof upp en verksamhet med forskning och utbildning i den absoluta framkanten av radiovetenskap och elektronikkonstruktion. Institutionen växte kraftigt under den tiden och en omfattande såväl teoretisk som tillämpad forskning växte fram. Sina gedigna teoretiska och praktiska kunskaper förmedlade han generöst till studenter och doktorander i kurser med utomordentligt välgjord dokumentation.
Sven-Olof var en god ledare och en fin pedagog. Med en ödmjuk ledarstil ledde han institutionen fram till sin pensionering, och såg ett flertal av sina doktorander avsluta sina studier, vilka för många av dem medfört en karriär inom mobiltelefoni. Genom hans omfattande kontaktnät inom Sverige och framförallt internationellt, kom institutionen, LTH och Lunds universitet att bli välkända i den radiovetenskapliga världen. Ett exempel på detta är den verksamhet, som han inspirerade till på University of California, Berkeley, både genom forskningsprojekt och undervisning. Hans visioner tillsammans med en obändig entusiasm har haft en avgörande inverkan på mobiltelefonins utveckling i världen. Hans verksamhet på Ericsson och LTH samt hans samarbete med flera andra svenska institutioner, är viktiga orsaker till Sveriges ledande position inom mobiltelefonin globalt.
Sven-Olof var en god ledare och vän och hans bortgång är en stor förlust för oss. Mobiltelefonin och radiovetenskapen har förlorat en diskret och blygsam nestor.
För Institutionen för elektro- och informationsteknik, LTH
Viktor Öwall, Skotte Mårtensson och Lars Olsson
2014-04-24 Fascination for technology brought Isael from Mexico to Lund
Publicerad: 2014-04-24
In his Mexican hometown Acapulco tourism is the main source of income – Isael Diaz never hesitated to travel to the other side of the globe to follow his dream to contribute to the start-of-the-art in technology. EIT congratulates Dr. Diaz!
Celebrating one hat with another. Isael Diaz now has one more hat to choose from. |
Improving communication between base station and phone
On April 4th, Isael Diaz defended his thesis "Algorithm-Architecture Co-Design for Digital Front-Ends in Mobile Receivers".
– My research aimed at improving the communication between the base station and the mobile phone. Looking into aspects inside the mobile to improve one or many aspects such as connection quality, energy consumption, area, etc.
The methodology used takes a multi-disciplinary approach. In which algorithmic mathematical aspects are merged with hardware design technics, in order to arrive at better performance of the overall mobile phone.
A PhD degree – the utlimate goal
What made you want to pursue a PhD and what is the most fascinating with your subject?
– I have been always fascinated by technology. A PhD degree has been in my mind the ultimate goal towards contributing to the state-of-the-art technology. What I found most interesting in my subject is the opportunity to understand complex systems such as mobile phones.
Brought to Lund by passion for technology
Where are you from, what are your interests and how did you end up at LTH?
– Technology has always inspired me – born in Acapulco, where tourism is the main source of income, I never hesitated to move to other cities where my passion could be better understood. This passion also encouraged me to continue my studies abroad, and I found myself studying a master degree in Lund University, one of the best in Europe. I soon realized that in order to continue my quest for technological knowledge I would have to continue towards pursuing a PhD in the same institution. After some time the opportunity became true and I am deeply grateful for the opportunity.
Particular feeling to EIT
Do you have any particular interesting or funny occasion during your PhD time you want to share?
– All conference trips with colleagues have some funny and special anecdotes. I particularly remember one conference trip to Vienna that I had the pleasure to share with my PhD supervisors. It was special because it didn't feel like two professors and his student going for a business trip. It felt like three friends going out for a fun weekend together with some work involved. I believe this feeling is very particular to EIT, and it is not so often seen in an academic environment.
Heading towards the industry
What abput your future plans?
– I plan to apply all the knowledge acquired during my PhD in industry with real products and combine it with academic collaboration. In this way I could actively contribute to better and more efficient technological advances from both fronts.
2014-04-22 Professor Emeritus Sven-Olof Öhrvik har gått bort
Publicerad: 2014-04-22
Under Påskhelgen har vi nåtts av den tråkiga nyheten att Professor Emeritus Sven-Olof Öhrvik har gått bort. Sven-Olof var en av de verkligt stora pionjärerna inom mobil kommunikation, såväl nationellt som internationellt, och gjorde enorma bidrag för att ta oss dit vi är idag! Hans betydelse kan inte överskattas även om han alltid hade en mycket ödmjuk framtoning. Mobiltelefonin, och hela den svenska radiovärlden har förlorat en diskret och blygsam nestor.
Begravningshögtid äger rum fredagen den 23 maj kl 11.00 i S:ta Birgitta kyrka i Nockeby.
2014-04-09 Deras idé öppnar dörrar och ögon
Publicerad: 2014-04-09
Fyra tredjeårsstudenter som läser Elektromagnetisk fältteori går i väntans tider. Den 15 april får de reda på om bidraget de jobbat på i fem månader går till final i IEEE Antenna Contest vilket i så fall innebär att grabbarna får packa väskorna och dra till Memphis med chans till upp till 1500 dollar i prispengar men kanske framförallt bekräftelse av sitt väl genomförda projekt.
Team Electrokey. Fr.v.: William Tidelund (-92), Filip Olsson (-90), Sebastian Andersson (-92), Edward Jovcic (-88). Foto: Johan Cedervall |
”Electrokey” förenklar vardagen
Samtliga elever i kursen Elektromagnetisk fältteori fick i höstas erbjudande om att komma på ett projekt till tävlingen – två grupper lämnade in förslag, ett av dem gick vidare och är därmed Lunds universitets bidrag som ett av sex i världen. De kallar det ”Electrokey”, ett RFID-system (Radio-frequency identification) med en mottagarantenn och en passiv ”tagantenn” som till exempel kan byggas in i ett mobilskal och förenkla vardagen för människor i dagens allt mer elektronikbaserade samhälle.
– Man har busskort, nycklar till bilen, passerkort och så vidare. Vårt system kan samla alla dessa i en och samma pryl. Dessutom med ett förbättrat (förlängt) avläsningsvstånd, man behöver alltså inte nudda mottagarantennen med sitt skal, utan det känner av när man är i närheten, berättar Edward Jovcic som är en av projektdeltagarna.
Inspirerande handledare
Efter att de blivit uttagna fick Edward, Filip, Sebastian och William 1500 dollar att spendera på projektet som förutom tekniskt kunnande och utforskande inneburit krav på att hålla budget, jobba i grupp och att driva projekt. De har jobbat med det sedan november 2013 och till sin hjälp har de framförallt haft professor Mats Gustafsson och doktorand Doruk Tayli.
Kan monteras i ett mobilskal. På så vis ökas tillgängligheten eftersom den kan anpassas för alla mobiltelefoner på marknaden. Foto: Johan Cedervall |
– Vi har lärt känna folket i korridirerna här på EIT och förstått vilken enorm kompetens här finns! Mats och Doruk har varit ett otroligt stöd, de har verkligen inspirerat oss och fått oss att maximera oss själva, säger grabbarna samstämmigt.
Vill satsa vidare
Det känns lite nervöst. Den 15 april får de reda på ifall de gått vidare till topp tre och final i Memphis i juli vilket i så fall finansieras av tävlingen. Vinnaren kammar hem ytterligare 1500 dollar, tvåan 750 och trean 250. Deras projektet kan ta ytterligare kliv, prispengar hade gett det en kick.
– Vi har funderat på att fortsätta utveckla projektet, satsa och göra en riktig prototyp. Vi får se!
– Alla har verkligen gett allt i det här projektet. Vi har suttit här på fredagar och lördagar parallellt med våra ordinarie studier men... detta har varit så himla roligt!
– Det krävs mycket jobb för att lyckas. Vi har haft många misslyckanden och man har känt att ”vad sysslar vi med, vi är ju värdelösa” men så vänder det och allt faller på plats och sådana dagar är det inte mycket som plockar ner en från molnen, lovar Edward med ett behagligt leende.
”En fantastisk möjlighet”
Team Electrokey kan oavsett resultatet se tillbaka på ett lyckat projekt och nyvunna erfarenheter. Att det tagit mycket tid i anspråk verkar inte överhuvudtaget bekomma dem.
– Det har varit studiemotiverande i och med att det handlar om att dra nytta av all kunskap man samlat på sig och vi känner samtidigt att ’det är så här vi vill jobba’! Nya utmaningar varje dag, det är väldigt stimulerande.
– Det här har varit en fantastisk möjlighet. Det är nog något av det roligaste man gjort, säger Sebastian avslutnigsvis och övriga nickar instämmande.
SE MER:
Elektrokey på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=-qKtgUDnFi8&feature=youtu.be
Om tävlingen: http://www.2014apsursi.org/DesignContest.pdf
Teamet vill tacka Lars Hedenstjerna för ovärderlig hjälp med att tillverka antennerna.
Text: Johan Cedervall
Foto: Johan Cedervall
2014-04-08 Peter Nilsson appointed member of the Technical Program Comittee, ISSCC
Publicerad: 2014-04-08
Peter Nilsson has been appointed as a Member of the Technical Program Committee of the IEEE international Solid-State Circuits Conference (ISSCC), the most prestigious conference in integrated circuit design. Peter is a member of the Energy Efficient Digital subcommittee and a member of the European Regional Committee.
Congratulations!
2014-04-01 Välkommen till AIMday® Wireless
Publicerad: 2014-04-01
LUIS (LU Innovation System) och EIT inbjuder industrin till mötesdagen AIMday® Wireless i Lund torsdagen den 15 maj på Gamla Biskopshuset. Gratis, god mat och intressanta diskussioner i en avslappnad miljö.
Företagens behov av ny kunskap matchas med akademisk kompetens från EIT och andra institutioner och AIMday ger nya perspektiv på aktuella problem. Evenemanget är centrerat till ett litet antal entimmars diskussioner och kommer förhoppningsvis att resultera i nya kontakter, samarbeten och nya vägar för att lösa företagens framtida behov. Formatet baseras på att industrin postar frågor följt av att registrering från våra forskare om vilka frågor man är intresserad av att diskutera.
Utifrån detta genomför vi matchning och etablerar gruppdiskussionerna. Vi närmar oss f.n. industrin från en lång lista:
Ericsson, Sony, Sigma Connectivity, Axis, Anoto, Doro, Blackberry, ARM, Anritsu, Combain, Eon, IBM, Huawei och många fler.
Intresset är stort men vi vet inte vilka som kommer förrän matchningen är gjord. Missa inte chansen att delta i denna mycket intressanta dag! För mer information , kolla in hemsidan www.aimday.se, flygbladet eller kontakta anders.borgstrom@eit.lth.se eller lennart.gisselsson@innovation.lu.se. Eller varför inte stanna till vid Anders rum för ett snack.
2014-04-01 Andreani jubilerar när EIT-artikel publiceras i juli
Publicerad: 2014-04-01
Mattias Andersson, Martin Anderson, Lars Sundström, Sven Mattisson och Pietro Andreani ligger bakom "A Filtering Delta-Sigma ADC for LTE and Beyond” som blir publicerad i den prestigefyllda tidsskriften IEEE Journal of Solid-State Circuits i juli 2014.
Det innebär samtidigt Pietro Andreanis tjugonde publicerade artiklar i tidsskriften.
Pressrelease: Världsledande testsystem för massiv MIMO byggs i Lund
Publicerad: 2014-03-10
PRESSRELEASE 2014-03-06
Lunds Universitet har inlett ett samarbete med National Instruments för att bygga ett flexibelt och programmerbart testsystem för massiv MIMO, en av de hetaste kandidaterna både för femte generationens mobilnät och framtida WiFi-nät. I massiv MIMO samverkar tiotals till hundratals antenner för att kraftigt öka kommunikationskapaciteten, samtidigt som den utsända effekten från basstationen kan minskas rejält. Teknikens enorma potential har visat sig i teoretiska studier medan realistiska tester och utvärderingar precis tagit sin början. Med systemet kommer forskarna i Lund att kunna genomföra praktiska tester med 100 koherenta antenner på basstationen och 10 mobila enheter. Förväntningarna är höga och den kunskap som byggs upp förväntas påverka såväl forskningen som framtida standardisering av tekniken. Systemet som levereras under mars 2014 är baserat på National Instruments USRP RIO/PXI/LabView där huvuddelen av beräkningarna sköts parallellt av drygt 50 kraftfulla Kintex 7 FPGA:er från Xilinx. Samarbetet innebär även att Lunds universitet går in i National Instruments lead user program.
Forskare vid Institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds universitet ses som pionjärer inom massiv MIMO, tillsammans med samarbetspartners i Sverige och utomlands.
– Vi har en lång tradition av ämnesövergripande forskning och med detta nya testsystem lyfter vi vår verksamhet till en ny nivå med ett tätt samarbete mellan olika discipliner, säger Viktor Öwall, prefekt vid Institutionen för elektro- och informationsteknik. Särskilt viktigt är deltagandet från SoS – System Design on Silicon, ett VINNOVA Industrial Excellence Center vid Lunds universitet, vilket ger oss möjlighet att ta koncept som utvecklats inom vårt strategiska forskningsområde ELLIIT och ett SSF-finansierat projekt till en helhetslösning i ett fullskaligt testsystem. Systemet som döpts till LuMaMi (Lund University massive MIMO testbed) får sitt elddop i ett nyligen startat EU-projekt, MAMMOET, där även Linköpings universitet och Ericsson deltar från svensk sida.
Kontakt: Prof. Ove Edfors (Ove.Edfors@eit.lth.se, 046 2229026), Docent Fredrik Tufvesson (Fredrik.Tufvesson@eit.lth.se, 046 2224629), Prefekt Viktor Öwall (Viktor.Owall@eit.lth.se, 046 2229469). Se även institutionens hemsida http://www.eit.lth.se
Anders samordnar för visning
Publicerad: 2014-03-06
Hans titel är forskningskoordinator men Anders Borgström återkommer ofta till liknelsen med en mäklare där förmågan att se båda sidor är avgörande för god affär. Kärnan i hans uppdrag handlar om att visa upp EIT för omvärlden och att samordna forskningsprojekt internt. Välkommen in!
Ljust & fräscht. Anders Borgströms visningsobjekt är state of the art. Foto: Johan Cedervall |
Är inte 59 år
– Nej förresten, jag är bara 58! Jag fyller inte 59 förrän i november så det är långt dit, säger Anders Borgström och berättar att han är gift med Gunilla och har så varit ”så länge jag kan komma ihåg”.
Han är född i Lund, uppvuxen i Trelleborg, utbildad i Lund och Zürich och bosatt i Skanör på helgerna och Malmö under veckorna. Hans barn är vuxna så man får anta att familjens hund både får mycket kärlek och motion när Anders utövar friluftsliv vilket är det stora fritidsintresset utöver att resa.
– Jag ska åka skidor nästa vecka! Annars har vi varit en hel del i USA – nästa gång blir det Chicago – och Australien där vi har goda vänner. Det är ju långt dit så det blir ju inte så ofta, men jag älskar det landet – livsstilen! – varmt, skönt, avslappnat, gott vin, häftig natur.
Mobiltelefoni en röd tråd
Anders har under sina 34 år som elektroingenjör till allra största delen verkat på Ericsson och Sony Ericsson med mobiltelefoni som den röda tråden genom hela karriären trots avstickare till Kockums under ett par år (”fast ubåtar är som stora mobiltelefoner, man ska stoppa in så mycket som möjligt i dem”) samt det egna entreprenörsskapet inom distributions- och försäljningssystem för e-böcker (”e-böcker är en mobilrelaterad tjänst”).
– Jag var med från mobiltelefonins början på Ericsson och var med under hela evolutionsresan från Hotline till små ficktelefoner. Från stora telefoner för 30 000 till små för en krona, så att säga. Jag jobbade mycket med hårdvara fram till 2005 då jag övergick till att arbeta mer med tjänster, själva ekosystemet kring telefonerna, berättar Anders.
Väldigt teknikintresserad
Den egna firman är vilande och Anders fokus ligger sedan förra året på att visa upp EIT för omvärlden.
– Jag är väldigt teknikintresserad och det som görs på EIT är state of the art. Det är väldigt spännande att se saker idag som kommer allmänheten till gagn om ett par år.
Leverablerna är annorlunda här om man jämför med industrin – vi förmedlar kunskap och forskningsresultat i en extremt granskande och kritiserande bransch. Men det hör till och det är bra. Man kan inte kalla sig forskare om man inte har blivit ordentligt grillad, säger Anders och ler.
Skapar överblick för bättre insyn
Teknikintresset och den gedigna bakgrunden med civilingenjörsexamen och lång erfarenhet från några av det lokala näringslivets teknikgiganter gör att Anders känns som klippt och skuren för sitt uppdrag.
– Jag förstår inte allting som forskarna gör i minsta detalj, men förstår tillräckligt mycket för att kunna föra dialogen och samordna forskningen på EIT internt, förklarar Anders.
Det är en stor institution och inventeringen har varit omfattande. Han överräcker ett häfte i A4-storlek omfattande ett flertal sidor.
– Jag har sammanställt destillerade beskrivningar av alla forskare på institutionen. Dessa kan användas i olika sammanhang, till exempel på AIMDay i maj, för att matcha vår forskning mot företagens framtida behov. En annan liknande grej jag gjort, fast på gruppnivå, är de så kallade micropostrarna där en forskargrupp framställs på ett kortfattat och tydligt sätt – även det är en bra ingång för intresserade.
Synligheten oerhört viktig
Synlighet är ett av Anders återkommande ledord, något han exempelvis har nytta av vid proaktivitet inför utlysningar, vid kontakter med Vinnova, SSF och Vetenskapsrådet.
– Allt fler låter allt mer. Vi måste lyfta oss ur bruset, det gäller att synas och att visa att det vi har är väldigt bra! Synlighet är också synonymt med den så kallade tredje uppgiften, dvs. vårt ansvar gentemot allmänheten. Vi ska ligga steget före vad gäller forskningen och locka till oss rätt folk, även där är synligheten viktig, och vi ska jobba ännu mer med att synas mer där vi ska synas, säger Anders som verkar trivas med givna förutsättningar och existerande utmaningar.
– Det är en ny värld för mig. Men det är jätteroligt!
Text: Johan Cedervall
Foto: Johan Cedervall
"Terminal Antenna Systems for 4G and Beyond"
Publicerad: 2014-02-19
Guest Editorship for IEEE AWPL Special Cluster on "Terminal Antenna Systems for 4G and Beyond"
Buon Kiong Lau has co-edited with Marta Martínez Vázquez (IMST, Germany) the Special Cluster on "Terminal Antenna Systems for 4G and Beyond" in the IEEE Antennas and Wireless Propagation Letters (AWPL), which has just been published. The Special Cluster, consisting of a collection of 14 papers, is a joint initiative COST Action IC1004 and COST Action IC1102 (VISTA) to showcase latest research activities in the area. IEEE AWPL is the journal with the second fastest turnaround time among all IEEE
publications.
Datum för inträffande:
February 2014
Utmaningar: Åldrande, inga funna fel
Publicerad: 2014-02-17
Du kan ha upplevt någotdera eller möjligen båda. Och kanske även i dina elektroniska apparater. Ett team från EIT kommer att arbeta med att förstå felbeteenden, att bygga lämpliga inbyggda instrument och nätverk för att upptäcka, diagnostisera och hantera fel under användning.
Erik Larsson. Foto: Johan Cedervall Dimitar Nikolov och Farrokh Ghani Zadegan. Foto: Johan Cedervall |
EU FP7-projektet BASTION (Board and SoC Test Instrumentation for Ageing and No Failure Found) fokuserar på problem relaterade till åldrande (Ageing) och ”No Failure Found (NFF)”.
Ageing är när en apparat initialt fungerar som den ska, när den är ny, men efter en tids användning så börjar den att fela. The International Technology Roadmap for Semiconductors (ITRS), 2012, rankar ”ageing” som en av de svåraste utmaningarna inom processintegration som påverkar tillförlitlighet.
– Elektronik används i många olika typer av system. För elektronik som används i bilar, lastbilar, tåg, flygplan och telekommunikation är det viktigt med korrekt funktion genom hela systemets livstid, säger Erik Larsson.
No Failure Found (NFF) är när en apparat verkar defect under användning, men när den tas till service kan inget fel hittas. Enligt en Accenture-rapport, 2008, så är hela 70% av alla produktreturer karatäriserade som NFF, och kostnadsmässigt uppskattas detta till ungefär 25 USD per person och år.
– Om man översätter detta är kostnaden för detta fel cirka 1,7 miljarder kronor årligen bara i Sverige, noterar Erik.
BASTION-projektet kommer att arbeta med att förstå felbeteenden, att bygga lämpliga inbyggda instrument och nätverk för att upptäcka, diagnostisera och hantera fel under användning.
Förutom Erik Larsson kommer Dimitar Nikolov och Farrokh Ghani Zadegan representera EIT i projektet.
BASTION koordineras av Testonica (Estland). Förutom Testonica är Aster Technologies (Frankrike) och Infineon Technologies AG (Tyskland) industripartners. Akademiska partners är EIT, Politecnico di Torino (Italien), Tallinn University of Technology (Estland), University of Twente (Nederländerna) och Hochschule Hamm-Lippstadt (Tyskland).
Text: Erik Larsson & Johan Cedervall
Photo: Johan Cedervall
Generös donation
Publicerad: 2014-02-13
EIT-forskare har emottagit en generös donation från Xilinx i form av IP-block att använda i forskningsprojekt kring "Massive MIMO", till ett totalt värde av 31 850 U.S. dollar.
Stora anslag till EIT
Publicerad: 2014-02-10
Mats Gustafsson och Lars-Erik Wernersson har tilldelats 17 respektive 32 miljoner kronor över fem år för forskningsprojekt inom tillämpad matematik respektive elektronik.
Mats Gustafssons projekt tilldelas pengar inom tillämpad matematik och heter ”Komplex analys och konvex optimering för elektromagnetisk design”.
http://www.stratresearch.se/sv/ssf/Nyheter/2014/120-miljoner-till-tillampad-matematik/
Lars-Erik Wernersson tilldelas 32 miljoner inom elektronikforskning, projektet heter ”III-V nanotrådar för post-CMOS tillämpningar”.
http://www.stratresearch.se/sv/ssf/Nyheter/2014/250-miljoner-till-elektronikforskning/
Sydsvenskan: "En mötesplats för forskare"
Publicerad: 2014-02-09
Professor Björn Landfeldt i en artikel i Sydsvenskan där han berättar om Mapci (The Mobile and Pervasive Computing Institute at Lund University):
http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/en-motesplats-for-forskare/
2014-02-07 För nit och redlighet
Publicerad: 2014-02-07
Tre personer vid EIT uppmärksammades under gårdagskvällen för "nit och redlighet" under högtidliga omständigheter i Universitetshusets aula och med en efterföljande middag i AF-borgen. Rektor Per Eriksson stod för utdelande av hyllningar av den långa gemensamma gärningen och gåvor till de långvariga medarbaterna vid Lunds universitet.
Från Wikipedia:
Guldmedaljen För nit och redlighet i rikets tjänst (förkortad GMnor) är Sveriges flitigast utdelade belöningsmedalj. Den tilldelas jämlikt SFS 1974:225 (lagen.nu) den som oförvitligt skött en statlig tjänst och därvid "visat nit och redlighet såsom anställd hos staten under minst 30 år". Medaljen reorganiserades på 1830-talet av kung Karl XIV Johan, efter ett initiativ av kung Gustav IV Adolf 1803. Nya stadgar antogs 1947.
Medaljen präglas i 23 karats guld, väger 11 gram och har en diameter av 27,5 mm; enligt den av Carl Reinhold Berch upprättade numismatiska skalan sägs medaljen vara "av sjätte storleken". Den är krönt av en kunglig krona och bär den regerande monarkens bild. Medaljen bärs på vänstra delen av bröstet i ett 28 mm brett, blått band med gula kanter. Bandet är för herrar rakt, för damer en rosett. GMnor är i dess nuvarande utförande på åtsidan försedd med konung Carl XVI Gustafs porträtt i profil utfört av Ernst Nordin. Frånsidan har texten "För nit och redlighet i rikets tjänst" jämte mottagarens namn och en eklövskrans.
Den som ej önskar mottaga sin belöning i form av guldmedalj kan, då man blivit aktuell att förlänas GMnor, till statsverket anmäla, att man i stället önskar mottaga ettdera av följande:
1.En för ändamålet av konstnären Gunnar Cyrén vid Kosta glasbruk speciellt utformad skål i helkristall (190 mm hög, och ca 205–150 mm i omfång) med gravyrer utförda av Lisa Bauer, på cuppan i form av linnéablomster, på foten Lilla riksvapnet.
2.En helkristallskål (135 mm hög, 235 mm i diameter) formgiven av Gunnar Cyrén
3.Ett armbandsur (guldklocka) i herr- eller dammodell.
4.Ett till personens verksamhet på särskilt sätt anknutet föremål enligt beslut av den aktuella myndigheten.
Rektor Per Eriksson välkomsttalade och lämnade därefter över till professor Jurek Pyrko som föreläste om energieffektivisering innan det var dags för Per Eriksson att dela ut gåvorna till de medarbetare som förvaltningschef Susanne Kristensson läste upp namnen på. Slutligen fick församlingen lyssna till ett flöjtstycke framfört av Ebba Wallén innan middagen i AF-borgen tog vid.
Bertil Larsson.
Per-Henrik Ramussen.
Leif Sörnmo.
Foto: Johan Cedervall
2014-01-29 New EU project on Massive MIMO
Publicerad: 2014-01-29
In the last call for the EU FP7 program, EIT was part of three successful project proposals that will be presented here in the coming weeks when they have had their respective kick-off meetings. First one out is MAMMOET - Massive MIMO for Efficient Transmission which had its kick-off in Villach, Austria, at the site of Infineon last week.
This really exciting project focuses on one of the most vibrant areas of wireless communications today - massive MIMO. EIT will contribute in several areas, stretching from implementation and optimization of digital signal processing to characterization of the propagation channels. EIT is one of the pioneers in the area together with our ELLIIT partner Linköping University, and in the project we expect to increase both power and spectral efficiency of wireless communications by one of more orders of magnitude, as compared to the systems used today.
Several researchers from EIT are involved led by Ove Edfors with the help of Fredrik Tufvesson and Viktor Öwall.
In addition to EIT the project partners are: Linköping University and Ericsson from Sweden, IMEC and KU Leuven from Belgium, Telefonica from Spain and Infineon and Technikon from Austria.
Winner of CST University Publication Award 2013
Publicerad: 2014-01-21
Two staff members at EIT (Hui Li and Buon Kiong Lau) have co-authored a paper that has been chosen from among 140 entries as one of the four winners of the CST University Publication Award 2013:
Hui Li, Buon Kiong Lau, Zhinong Ying, and Sailing He, "Decoupling of Multiple Antennas in Terminals With Chassis Excitation Using Polarization Diversity, Angle Diversity and Current Control" IEEE Transactions on Antennas and Propagation, vol. 60, no. 12, pp. 5947-5957, December 2012
The paper introduces a new method to design two antennas on a mobile handset that can be placed very close to each other without interfering with each other. This allows the antenna system to provide high data rates in an efficient manner. The promising design approach has also been filed as a patent application through Sony Mobile Communications AB.
All submissions were evaluated on a number of criteria, including originality of the application or the theory, clarity of presentation, as well as the skillful usage of CST software features. The winners of the University Publication Award are granted a one-year extension of an existing CST license.
Read more:
https://www.cst.com/Content/News/2013_CST_Uni_award_web.pdf
http://www.microwavejournal.com/articles/21255-cst-university-publication-award-2013-winners-announced
2014-01-15 In memoriam - E-sektionens förste professor Lars Löfgren (1925-2013)
Publicerad: 2014-01-15
Ensamseglaren professor Lars Löfgren avled hastigt av hjärtinfarkt den 24 juli 2013 i sin älskade segelbåt Scylla då han besökte hamnen i Ystad på väg till Stockholm. Lars växte upp i Stockholm och var son till den legendariske professorn i radioteknik vid KTH, Erik Löfgren, som bland hifi-entusiaster är känd för den ”Löfgrenska böjen” (krökningen av en tonarm).
Lars Löfgren (1925-2013). Foto: Mats Nygren |
Lars började på 40-talet studera vid avdelningen för teknisk fysik vid KTH och avlade civilingenjörsexamen 1949. Han blev teknologie licentiat i matematik och tillämpad matematik 1954. Parallellt med sina studier och forskning var Lars anställd vid Försvarets forskningsanstalt (FOA) fr o m 1947. Bland Lars tidiga publikationer märks ”Apparat lösande algebraiska ekvationer” 1948 och ”A transistor multiplier”. Den senare publicerades i Quarterly Progress Report, Oct. 15, 1952 (MIT RLE), vilket är endast fyra år efter uppfinningen av transistorn. Han utvecklade också en analog multiplikator baserad på Hall-effekten. Den utnyttjades i flygstridsledningsapparatur. Lars arbete med elektronikkonstruktioner under tidiga 50-talet utgjorde en god grund då han långt senare egenhändigt tillverkade en autopilot till Scylla.
Mot slutet av 50-talet tog Lars intresse för logik och matematisk logik fart och han studerade ingående fundamentala frågeställningar rörande kontakt- och grindnät. Lars gav ett konstruktivt kriterium för när en binär matris kan vara incidensmatris för en lineär graf. Detta resultat har skattats högt. Ett annat av hans djupare resultat från den tiden är ”Solution to the realizability problem for irredundant Boolean branch-networks”, Journal Franklin Institute, 1959. I början av 60-talet tillbringade Lars två år vid University of Illinois, Urbana-Champaign. Han hade vid den tiden redan intresserat sig för självreparation och självreproduktion relaterat till automatteori. Intresset för självreproduktion hade under 50-talet blommat upp med bidrag från internationellt ledande forskare som von Neumann, Moore och Shannon. Till det stora intresset för området bidrog den vid tiden förmodade svårigheten att tillverka tillförlitliga komponenter. Utvecklingen inom mikroelektroniksområdet har dock visat att problemets svårighetsgrad var gravt överskattad. Lars egna bidrag till detta område kompletterade hans arbeten inom switchnät och utgjorde stommen i hans doktorsavhandling ”A study of deterministic and stochastic nets with emphasis on switching nets and self-repairing automata” som han försvarade vid KTH 1962.
I ”Kinematic and Tesselation Models of Self Repair” från 1962 studerade Lars problemet med livslängden hos autonoma komplexa system byggda från otillförlitliga komponenter. Resultatet var tankeväckande med självklara konsekvenser för teoretisk biologi. Ett system kan ha en obegränsad livslängd under två förutsättningar. Den första är intuitivt naturlig – systemet måste kunna reparera sig själv. Den andra är mer överraskande – systemet måste växa! Det finns forskare som drog slutsatsen att nödvändigheten att växa implicerar att mänskligheten, betraktad som ett autonomt komplext system, förr eller senare måste expandera utanför jorden för att överleva. Intressant och oväntad är sista meningen i uppsatsen ”why is our universe expanding?”. Detta är någonting typiskt för Lars vetenskapliga rapporter, när man minst anar det kommer det en djup fråga eller en idé som öppnar dörren för en intressant reflektion.
1961 grundades LTH. Först bildades sektionen för teknisk fysik. Året efter antogs de första teknologerna till elektroteknikutbildningen. I årskurs 2 läste de två obligatoriska kurser i ämnet elautomatik, vilket vid den tiden var unikt för Lund. Lars utsågs 1963 till professor i elautomatik och blev därmed, med en veckas marginal, E-sektionens förste professor. Elautomatik var enligt ämnesbeskrivningen avsett att ge en bild av de elektrotekniska metoderna för informationsbehandling av styr- och datasystem.
Kurserna i elautomatik kompletterades senare med fortsättningskurserna i automatteori baserade på matematisk logik, beräknebarhets- och komplexitetsteori. Som lärare var Lars mycket krävande. Hans föreläsningar var innehållsrika och alltid på en hög abstraktionsnivå, tyvärr överskattade han ofta studenternas förmåga att ta till sig budskapet.
Högskolor i Sverige har tre huvuduppgifter: forskning, utbildning och en så kallad tredje uppgift – att dela med sig av kunskap via olika slags utåtriktade och uppsökande verksamheter. Lars har i den tredje uppgiftens anda skrivit flera populära artiklar där han presenterar sin forskning, t. ex. ”Självreparerande automata” i Teknisk tidskrift, 1962, som på ett överraskande lättläst och informativt sätt sammanfattar hans doktorsarbete.
Åren 1966-1968 besökte Lars för andra gången University of Illinois. Han deltog aktivt i arbetet i Biological Computer Laboratory (BCL) som leddes av hans livslånge vän och mentor, professor Heinz von Foerster. Man kan tryggt säga att BCL vid den tiden var cybernetikens Mekka, en mötesplats för de flesta stora namn i denna vetenskap. Lars publicerade 12 vetenskapliga arbeten under sin tid vid BCL.
Mot slutet av 60-talet inriktade Lars sin forskning mot generella informationsbegrepp medan han som emeritus alltmer kom att intressera sig för fenomenet holistiska språk med komplementaritet mellan beskrivning och interpretering och logisk självreferens som några av nyckelbegreppen. Under de senare åren har han publicerat ett antal arbeten i teoretisk fysik och kvantmekanik i vilka han studerade fysikens fundamentala frågor utifrån ett lingvistiskt perspektiv.
Cybernetiken genomgick en dramatisk utveckling under de senaste 60 åren, från ingenjörscybernetik i Wieners och von Neumanns anda, via biologisk cybernetik till social cybernetik och kunskapsteori. Lars vetenskapliga intressen och hans forskargärning följde nästan parallellt med denna utveckling. År 2008 tilldelade The American Society for Cybernetics (ASC) honom ett välrenommerat pris ”The Norbert Wiener Gold Medal for Cybernetics” med motiveringen “for outstanding and profound lifelong contributions to cybernetics, especially in foundations”.
Det elektroniska arkivet LUP vid LTH innehåller en stor och representativ samling av Lars vetenskapliga arbeten från åren 1961-2008.
Lars var en mycket flitig ensamvarg. Han besökte ofta sitt arbetsrum på institutionen för att forska fram till sista långseglingen.
Rolf Johannesson, professor emeritus i informationsteori
Ivan Kruzela, universitetslektor emeritus i kommunikationsteknik
Lars Löfgren tar ut positionen på sin älskade segelbåt Scylla. Foto: Privat
Foto: Porträttbild av Mats Nygren, bild på segelbåt Privat.