Nyhetsarkiv, 2012
Rolf och Per Ola går i pension
Publicerad: 2012-11-28
EIT förlorar två enastående medarbetare med långa akademiska karriärer bakom sig. Informationsteori och signalbehandling kan i större utsträckning bytas mot fördjupningar i tennisballistik respektive förbränningsmotorer med geodetiska inslag.
 Går i pension. Rolf Johannesson (t.v.) och Per Ola Börjesson (t.h.) |
Både Rolf och Per Ola kommer pensioneringen till trots att vara verksamma som seniora professorer vid EIT.
Om Rolf Johannesson
Rolf Johannessons karriär, som avslutas som professor i informationsteori, spänner över i stort sett hela LTH:s historia. Han började som E66:a, tog civilingenjörsexamen och fortsatte som doktorand inom det nya området faltningskoder med Göran Einarsson som handledare, en av LTH:s första professorer. En betydelsefull influens i dessa tidiga dagar var en drygt årslång forskningsvistelse hos Professor Jim Massey under 1973-1974 vid University of Notre Dame, USA. Många år senare gick en dröm i uppfyllelse för Rolf när Jim som pensionär drog sig tillbaka till Köpenhamn och erhöll en gästprofessur vid Rolfs institution.
Denna institution var Rolfs mest signifikativa skapelse, åtminstone från ett Lundensiskt perspektiv. Han var prefekt under 27 år. Kan detta vara ett rekord för LTH? Till en början hade han inget val. Det fanns bara två lärare och Lars Löfgren avsade sig prefektskapet. Institutionen växte genom åren för att senare bli Informationsteknologi, känd världen över för sina forskningsresultat.
Rolf har fortsatt sitt arbete med nyskapande kurser inom grundutbildningen och en aldrig sinande nyfikenhet för informationsteorins gåtor. I Lund har Rolf även varit en stridbar förespråkare för tennisspelandets överlevnad i Gerdahallen. Även i detta sammanhang har många fått känna av hans skarpa formuleringsförmåga och väl utvecklade klokskap. Rolfs många besökare har förundrats över storleken på hans tidigare kontor, vilket för somliga har kunnat kännas som en tennisplan. Betänk den tid Rolf hade sparat om det verkligen varit så!
Om Per-Ola Börjesson
– ”Kör pojk, bara kör!” Men nej, den unge Per Ola Börjesson ägnade till pappans förtret mycken tid och tankemöda till hur man skulle kunna plöja exakt raka fåror med optimalt djup istället för att bara rusa traktorn över fälten. Man anade de drivkrafter som skulle styra Per Olas yrkeskarriär: viljan att hitta den bästa lösningen och att se den användas i praktiken. I denna anda vandrade Per Ola fram och tillbaka mellan näringsliv och Lunds universitet, skapandes om vartannat radarsystem, utbildningar, skrivmaskiner och biomedicinsk utrustning. Färden gick sedan norrut för att bli professor i signalbehandling i Luleå.
Hans förmåga att analysera problem med nya och långsiktiga perspektiv gav honom allmänt erkännande och uppdrag i fakultetsnämnd och institutionsledning. Han saknade dock Lund och återvände till Lund som professor. Hans talanger, tillsammans med en sällan skådad prestigelöshet, kantar hans karriär med många, långa och djupa vänskapsrelationer.
Han kör fortfarande gärna traktor.
Nu är labbet är invigt!
Publicerad: 2012-11-16
Viktor Öwall inledde invigningen med att hälsa alla välkomna. I sitt välkomst- och inledningstal betonade han de stora fördelarna som det nya labbet ger - de tekniska möjligheterna och atmosfären det skapar. Och att labbet blir en naturlig samlingsplats för hela den stora institutionen.
Han fortsatte med att prata om de olika delarna och instrumenten såsom skärmrummet klassat för 40 GHz, om den nya bondningsmaskinen, probstationen, om möjligheterna att mäta på chip och att labbet blir ett nytt hem åt "the channel sounder".
|
|
Text & foto: Johan Cedervall
Pia Bruhn i LUM
Publicerad: 2012-11-16
Pia Bruhn intervjuas i det nya numret av LUM (Lunds universitets magasin). Dessutom pryder hon omslaget i tidningens åttonde nummer 2012.
EIT får drygt nio miljoner av VR
Publicerad: 2012-11-02
I Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning tilldelas EIT drygt nio miljoner kronor, utspritt på fyra projekt och lika många år.
 |
Mest av alla EIT:are får Markus Törmänen som tilldelas 3 miljoner kronor över fyra år till projektet ”Millimetervågsändare med hög verkningsgrad i CMOS teknologi”.
– I vår senaste forskning på EIT har vi tagit fram en ny arkitektur för en effektförstärkare i millimetervågområdet och demonstrerat dess funktion genom en fungerande CMOS-krets. Denna arkitektur anser vi vara den mest lovande idag för effektförstärkare, då den ger högst verkningsgrad och upptar minst chip yta, vilket sparar både ström och håller nere kostnaden för chip tillverkning. Samtidigt gör det dessutom den kompakta sändarkonstruktionen mycket enklare att anpassa till olika antennelement. Projektet gör det nu möjligt att gå vidare med att fortsätta studera och fördjupa oss i funktionen hos dessa tämligen komplexa kretsar, sammanfattar Markus Törmänen.
Övriga EIT-projekt som fått bidrag genom årets stora utlysning är ”Tekniker från kodningsteori i post-kvantkryptografi och kryptoanalys” (Thomas Johansson), ”Mathematisk modellering av AV-knutans funktionalitet vid förmaksflimmer” (Leif Sörnmo) och ” Ett nytt paradigm för systemdesign av kompakta MIMO terminaler” (Buon Kiong Lau).
EIT har också, genom Maria Kihl, del i ”Kapacitetshantering för datormoln” under ledning av Erik Elmroth på Umeå universitet. Rambidraget ger 20 miljoner över fem år.
FOTNOT:
Med totala 64 392 000 är Lunds universitet det lärosäte som får näst mest pengar av VR 2013.
Totalt fördelades ungefär 1,5 miljard över sex år, fram till och med 2017.
Källa: vr.se
Text: Johan Cedervall
Prefektens boktips på hemsidan
Publicerad: 2012-11-01
EIT:s prefekt Viktor Öwall har under höstterminen bjudit på boktips under institutionens informationsmöten. Nu fortsätter detta uppskattade inslag (även) på hemsidan.
 |
Boktipset hittar du här.
Christian Sohl utsedd till Årets lärare av F-sektionen
Publicerad: 2012-10-22
Martin Hell prisades nyligen för sina lärarinsatser av D-sektionen. Christian Sohl är näste unge EIT:are att emotta ett hederspris förknippat med undervisning, framröstad som Årets lärare av F-sektionen.
– Jätteroligt, och hedrande förstås! Det är ett kvitto på att studenterna på F och Pi är nöjda med hur kursen i elektromagnetisk fältteori har genomförts. Det kom verkligen som en överraskning när Utbildningsministern på F-sektionen en morgon klev in på mitt arbetsrum och berättade att jag blivit tilldelad utmärkelsen, berättar Christian.
 Bäst enligt F. Christian Sohl är Årets lärare vid F-sektionen. | |
|
"Har byggt vidare på ett framgångsrikt koncept"
Hos F-sektionen sker utnämningen till Årets lärare genom en demokratisk process.
– Alla studenter på F får tycka till och rösta. Kandidater till priset nomineras via mejl och lappar som vi sammanställer och sedan röstas det igenom på sektionens vårterminsmöte, berättar Malcolm Horal, utbildningsminister på F-sektionen.
I år föll alltså flest röster på Christian Sohl, som med glädje och ödmjukhet emottog beskedet – och som vill poängtera att det krävs fler än en person för att skapa den bästa undervisningen.
– Jag har byggt vidare på ett framgångsrikt koncept som tidigare föreläsare utvecklat, så allt är inte min förtjänst! Studenterna har också visat ett mycket stort engagemang under kursens gång och vågat ställa frågor vilket verkligen lyft undervisningen, understryker han.
Fick beröm för sammanfattningar
Teamet och studenterna i all ära – självklart har Christian själv en betydande del i framgången och han tvingas att försöka förklara vad han tror har uppskattats i hans egen insats.
– Framför allt tror jag att studenterna gillar att ha en blandning av äldre och yngre föreläsare. Det är ju trots allt inte så länge sedan jag själv var student på F-utbildningen och brottades med ämnet. När det gäller det praktiska försökte jag att blanda traditionell undervisning på krittavla med Beamer-presentationer. I början av varje föreläsning höll jag en kort sammanfattning vad vi gick igenom förra gången, och i slutet av varje föreläsning en kort sammanfattning vad som behandlats på dagens föreläsning. Detta inslag fick jag beröm för i kursutvärderingen, berättar han.
Gerhards föreläsningar – som bra teaterbesök
Christian Sohl läste alltså själv på F, fastnade för teoretisk elektroteknik och fortsatte den akademiska karriären på EIT där han disputerade 2008 med avhandlingen Dispersion Relations in Scattering and Antenna Problems. Och det var på EIT han mötte verkligt god undervisning.
– Jag fastnade nog inte för någon speciell lärare på F-utbildningen, däremot lockades jag av vissa ämnen och institutioner. Det var först när jag påbörjade forskarutbildningen och träffade Gerhard Kristensson som jag kände att så här ska en föreläsare vara! Det var ungefär som ett teaterbesök när det är som allra bäst - man lutar sig tillbaka och njuter av föreställningen!
Antennutveckling och mikrovågsteknik för telekrig och radar
Efter disputationen flyttade Christian till Stockholm ett tag för arbete på Saab Electronic Defence Systems. Efter knappt två år, 2010, var han tillbaka på EIT för ett postdoktorat – som tog slut den sista augusti.
– Nu har jag har flyttat till Stockholm och gått tillbaka till min tidigare arbetsplats (Saab Electronic Defence Systems). Där arbetar jag framför allt med antennutveckling och mikrovågsteknik för telekrig och radar, bland annat Gripen NG.
EIT – forskning och undervisning i attraktiv miljö
Något ledande av undervisning blir det inte på det nygamla jobbet, åtminstone inte i någon betydande mening. Och konstigt vore annat, ifall inte LTH:s bäste lärare (i varje fall om F vet bäst) skulle sakna att undervisa.
– Visst kommer jag att sakna undervisningen och studenterna. Det har varit lärorikt att vara kursansvarig och föreläsa för så pass många som 140 studenter på grundutbildningen. Denna erfarenhet har jag förstås nytta av även i andra sammanhang utanför akademin, tror Christian och lyfter fram det allra bästa med Elektro- och informationsteknik:
– Kombinationen mellan forskning och undervisning i en attraktiv miljö! Även om jag själv inte har samarbetat med andra grupper på EIT tror jag att det är viktigt att institutionen är bred och spänner över många olika forskningsområden. Detta är viktigt inte minst för att säkerställa en god utbildning för studenterna, avslutar Christian Sohl. Årets lärare vid F-sektionen 2012.
Text: Johan Cedervall
Bredbandsgruppen deltar i EFRAIM
Publicerad: 2012-09-25
EIT har, tillsammans med Acreo, SICS och flera svenska företag fått finansiering från Vinnovas program för utmaningsdriven innovation. På EIT är det Bredbandsgruppen, med Maria Kihl som projektansvarig, som kommer att deltaga i projektet EFRAIM (Ekosystem för framtidens mediadistribution).
 Maria Kihl är projektansvarig. |
Projektet kommer inledningsvis att kartlägga och identifiera dagens och morgondagens utmaningar och marknadssituation inom mediadistribution över Internet. Bakgrunden till EFRAIM är att filmer, musik, TV, bilder och annan media distribueras idag i enorma volymer via de globala kommunikationsnäten både i realtid och ”on-demand”. Denna trafikmängd ökar drastiskt - en utveckling som skapar både möjligheter och utmaningar.
Att skapa en energieffektiv, robust och skalbar mediedistribution med maximal prestanda och bibehållen kvalitet, är en stor utmaning. Mer specifikt konsortiet att titta närmare på användarens upplevelse och mediekonsumtion och ta fram lösningar för nätverksarkitekturer och mediedistribution med minskad energiförbrukning. Fokus kommer också att läggas på att ta fram prototyper och demonstratorer för utvärdering.
Läs mer om projektet på
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/acreo/pressrelease/view/acreo-leder-forskningsprojekt-foer-framtidens-mediakonsumtion-795566
I strävan efter drömtransistorn
Publicerad: 2012-09-14
Cezar, Aein och Elvedin är EIT:s färskaste nanoelektronikforskare. Under de kommande fem åren ska de tillsammans och var och en för sig utforska och bidra till utformningen av framtidens elektronikkomponenter.
– Jag vill kalla det att vi ska försöka skapa drömtransistorn, eller framtidstransistorn om man föredrar det, säger Cezar Zota.
 Nya nanodoktorander. Från vänster: Cezar Zota (27), Aein Shiribabadi (30) och Elvedin Memisevic (28). Foto: Johan Cedervall |
Täcker brett område
Vi träffas i fikarummet på andra våningen där de tre doktoranderna tar plats i hörnsoffan. De verkar en samspelt trio redan, trots att de nyligen börjat sina doktorandtjänster under Lars-Erik Wernerssons och Erik Linds befäl. Och trots att de kommer från tre olika länder.
Cezar kommer från Rumänien och att Elvedin har bosniskt ursprung men de har avverkat över 20 år av sina liv i Sverige och läste på Nanoprogrammet tillsammans. Aein kommer från Iran och anlände i Sverige för cirka två och ett halvt år sedan, för att göra sin master på Natfak Fysik. Nu är de samlade på EIT för att... Ja, för att vadå?
– Nanoelektronikforskningen vid EIT täcker ett ganska brett område, från grundläggande materialutveckling, komponentutveckling på nanometerskala till tillämpningar av nanobaserade komponenter inom informationsteknologin, berättar universitetslektor Erik Lind som är en av doktorandernas handledare.
Alla har en connection
Aein kommer att studera de basala problemen för framtida MOS-transistorer, i synnerhet kommer hon att undersöka de elektriska egenskaperna hos nya högpresterande material.
– Jag var på föreläsning med Lars-Erik, som handlade om CMOS-teknologi, och fattade intresse för området. Det hänger ihop bra med min bakgrund inom fysik också, berättar Aein.
Cezar och Elvedin, som gjorde exjobb för Wernersson och Lind, ska utveckla III-V MOS-transistorer med nya strukturer, i synnerhet så kallade 3-dimensional transistorer, vilka tillämpar avancerad nanoteknologi.
– Jag och Elvedin jobbar på transistornivå. Jag vill kalla det att vi ska försöka skapa drömtransistorn, eller framtidstransistorn om man föredrar det, säger Cezar och får medhåll av Elvedin.
– Drömtransistor eller inte så handlar det till stor del om att ändra sitt tankesätt för att hitta nya lösningar. Och det vi gör hänger väldigt mycket ihop med Aeins forskning – materialen hon forskar på är ju de material vi ska använda oss av.
Vill skriva kvalitativa artiklar som folk refererar till
Det råder hög konkurrens inom forskningsområdet nanoteknologi, det är ett hett område där alla vill vara med för att visa upp sig och för att skörda framgångar, både inom akademi och näringsliv.
– Det är svårt att säga hur många som jobbar med detta. Jag tror du kan ta toppuniversitetens antal och multiplicera med medeltalet människor som jobbar i en grupp. Och lägg till att en hel del forskning bedrivs på företag, säger Cezar och lägger till:
– Forskningen kräver dyra laboratorium, men kan också generera en hel del pengar. Det är klart att alla vill vara med och äta av den kakan.
Och budskapet verkar klart, det handlar om att vara i topp.
– Målet för oss är att bygga bättre transistorer och skriva många artiklar.
– Många, men framförallt bra. Det finns ingen mening med att sprida oväsentliga artiklar. Vi vill skriva kvalitativa artiklar som folk refererar till, som betyder något – med syfte och mening, säger de samstämmigt.
”All undervisning borde vara såhär”
De verkar taggade och avslappnade på en och samma gång. Vi pratar lite om den något avlägsna framtiden, den efter doktorandtiden.
– Det kan bli tjänstgöring på en forskningsavdelning på ett företag, eller att man kör en postdoc i två år kanske! Det blir som att vara en fristående forskare, utan undervisningskrav eller krav på att skriva en bok. Fast på tal om det – det är ändå skönt att vara tekniker i det hänseendet. Oftast har man ett antal artiklar som man refererar till och så sammanfattar man sitt arbete. Inom humaniora måste man verkligen skriva en hel bok! säger Cezar som för övrigt läst filosofi i tre år, som ett sidoprojekt.
– Den här tiden som doktorand är nog den viktigaste tiden i våra studier, säger Aein.
– Om man presterar väl under doktorandutbildningen så har man många goda möjligheter efter examen.
– En av de bästa sakerna med detta överhuvudtaget är att du lär dig själv. Det finns ingen lärare att fråga, det finns inga svar, inget facit. Visst, man kan bolla idéer med andra, men det handlar oftast om att gå in i labbet och prova. All undervisning borde vara såhär - att man ställs inför ett problem och har verktygen att lösa det, sammanfattar Elvedin Memisevic avslutningsvis.
Text & foto: Johan Cedervall
Martin Hell prisas för sin undervisning
Publicerad: 2012-09-07
Den 28 september, i samband med D-sektionens nollegasque, tilldelas Martin D-sektionens utmärkelse Gyllene Pekpinnen för sina insatser som lärare vid LTH.
– Det är så klart väldigt roligt och hedrande. Jag vet att jag fortfarande har mycket kvar att utveckla i min undervisning och jag funderar mycket på hur jag kan förbättra mina föreläsningar. Utmärkelsen är ett kvitto på att det jobb man lägger ner är uppskattat, säger Martin ödmjukt om utmärkelsen.
 Uppskattar uppskattningen. D-teknologerna prisar Martin Hell för sina undervisningsinsatser. Foto: Johan Cedervall | |
|
Fjorton år sen senast
Martin säger att han blev "ganska förvånad, men glad" när han fick reda på att just han blivit utvald att få denna hedrande utmärkelse. Prisutdelarna själva låter den officiella motiveringen vara höljd i dunkel tills att utmärkelsen delats ut på Nollegasquen, på vilken Martin med respektive planerar närvara i form av hedersgäster. Förberedelserna är i full gång.
– Jag måste hitta barnvakt. Det är en förberedelse som inte krävdes förra gången jag var på nollegasque, 1998, säger den föredetta E-teknologen, och fortsätter:
– I övrigt har jag inte fått instruktioner om att jag ska förbereda mig på något speciellt sätt. Jag hoppas bara att jag slipper dricka punch ur en mössa, säger Martin och lägger förväntningarna på en modest nivå.
Intressant att studera andra
Redan som teknolog tog Martin till sig saker som sedan bidragit till att han blivit den duktiga lärare som han bevisligen är idag, och som han samtidigt ständigt strävar efter att förbättra. På LTH fanns även då många goda förebilder inom undervisningsområdet.
– Jag hade många bra lärare som alla hade sina egna egenskaper som gjorde dem bra. Jag tror det finns en hel del detaljer hos andra lärare som jag har tagit efter, eller åtminstone försöker ta efter. Jag tycker det är intressant att studera andra lärare och fundera på vad det är som gör de bra. Jag tror jag gjorde det redan när jag var student.
"Föreläsningar är ett stort ansvar"
Martin brinner för kryptologi och datasäkerhet, både vad gäller undervisning och forskning. Han har svårt att hålla det ena utövandet framför det andra.
– Båda innehåller stora utmaningar fast på helt olika sätt. Jag skulle inte vilja vara utan någon av dem. Föreläsningar är ett stort ansvar eftersom man måste hålla publiken intresserad i nästan två timmar. Samtidigt ger dem en väldigt stort utrymme för att sätta sin egen prägel på kursen och för att förmedla informationen på sitt eget sätt.
I det här fallet på ett framgångsrikt, uppskattat – och inom kort hedersutmärkt sätt.
Text & bild: Johan Cedervall
SEMCAD X Student Research Award 2011
Publicerad: 2012-09-06
Artikeln ‘In-Mouth Antenna for Tongue Controlled Wireless Devices: Characteristics and Link-Loss’ av Rohit Chandra and Anders J Johansson har vunnit tredje pris i for the SEMCAD X Student Research Award 2011, arrangerat av Schmid & Partner Engineering AB (SPEAG)
Artikeln har blivit publicerad i "the Proceeding of 33rd Annual Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC 2011)". Detaljer kan hittas på:
http://www.speag.com/news-events/news/simulation/semcad-x-student-research-award-2011-winners/
Lunchseminarium 2012-09-11
Publicerad: 2012-09-06
Stefan Parkvall, expert hos Ericsson Research ger lunchseminarium med titeln "MOBIL KOMMUNIKATION -- En svensk världsmästargren!" på tisdag. Stefan är en av personerna bakom dagens 3G och 4G, och har vunnit Stora Teknikpriset.
Tisdag 11 september kl 12.15 ‐ 12.45 Hörsal E:A
OBSERVERA: Om man anmäler sig på http://www.eit.lth.se/lunch före kl 11.30 på måndag 10 september bjuder vi på LUNCHBAGUETTE och DRYCK direkt efter föredraget!
Stipendietävling för indiska medborgare
Publicerad: 2012-09-05
Är du indisk medborgare och student?
Delta i tävlingen på http://www.challengeyourself.in och svara på de 20 frågorna om wireless communication.
Första pris är ett heltäckande stipendie för att studera wireless på Lunds universitet.
Tävlingen börjar den 10 september.
Bredbandsgruppen får 180 kkr
Publicerad: 2012-08-30
 Stör ej. Jens A Andersson och Stefan Höst fixar störningarna själva i det hemliga labbet. Foto: Johan Cedervall |
Bredbandsgruppen har - genom Jens A Andersson, Maria Kihl och Stefan Höst - fått ett anslag från Ångpanneföreningens forskningsstiftelse för inköp av mätutrustning till Internetlaboratoriet.
Anslaget är på 180 kkr.
För pengarna planeras införskaffa bland annat en spetrumanalysator och en funktionsgenerator. Med dessa kan gruppen göra mätningar av signaler och inte minst viktigt störningar på xDSL-nät. Och det gör man för att se samband mellan störningar på xDSL-nätet (bredbandsnätet, anslutningen till Internet för många) och störningar på tjänster i nätet framför allt IPTV.
IPTV är ingen konstig teknik egentligen men den fungerar inte så bra som önskas på störningskänsliga nät som xDSL-nät. Operatörernas kostnader för support är mycket höga, och kan man hitta sätt att åtgärda fel innan kunden ringer eller helst märker något över huvud taget så kan man spara mycket pengar.
Forskningsprojektet bedrivs i samarbete med Ericsson AB.
Tio nya medarbetare hos EIT
Publicerad: 2012-08-27
Under sommaren har EIT fått förstärkning genom inte mindre än tio nya medarbetare. Dessa är:
Peter Polfeldt, vaktmästare
Anne Andersson, admin
Robert Johnsson, Datortekniker
Ghassan Dahman, postdoc med Fredrik Tufvesson i Distrant
Michal Stala, doktorand med Viktor i DARE
Antonio Franco, doktorand med Björn Landfeldt
Jianan Liu, doktorand med Björn Landfeldt från Wireless-programmet
Aein Shiribadi, doktorand med Lars-Erik inom WWW/VR, high-k på III-V
Elvedin Memsevic, doktorand med Lars-Erik inom WWW
Cezar Zota, doktorand hos Erik Lind III-V MOSFETs
Roberts jobb är också hans hobby
Publicerad: 2012-08-27
 Robert Johnsson. Foto: Peter Polfeldt |
Robert Johnsson är en av tio nya medarbetare hos EIT. Han är en glad kille från Öland som i huvudsak kommer att jobba med unix/linux, men även Windows och Mac OS/X. En riktig allvetare inom datorsupport, vad det verkar. Behöver du Roberts hjälp hittar du honom troligtvis i 3150H.
Robert har tidigare jobbat på en mindre kommun där arbetsuppgifterna varit serverdrift, men i och med flytten kommer Robert med familj närmre sambons släkt, som är bosatt runt Lund.
– Jag ser fram emot att vara en del i gemenskapen och att hjälpa till med det jag kan, kommenterar Robert ankomsten till LTH och EIT.
Och han verkar ha hamnat rätt. Jag undrar vad han gör när han inte jobbar.
– Jag tycker om att syssla med datorer även på fritiden...
| Vem? | Robert Johnsson |
| Vad? | Datorsupport |
| Var? | Rum 3150H. |
| Hur? | 046-2229070 |
| robert.johnsson@eit.lth.se |
Rusek, Bocharova och Kudryashov får bidrag
Publicerad: 2012-08-20
Fredrik Rusek, Irina Bocharova och Boris Kudryashov har fått ett forskningsbidrag från Samsung Global Research Outreach Program 2012 för ett forskningsprojekt vid namn FTN Signalling combined with concatenated LDPC coding for bandwidth-efficient data transmission.
Mer om programmet (från dess hemsida):
The Global Research Outreach (“GRO”) Program is Samsung Electronics, Co., Ltd. & related Samsung companies (“SAMSUNG”)’s annual call for innovative research proposal, open to world’s leading universities. With this call, SAMSUNG invites your novel research ideas in SAMSUNG’s annually selected research fields with the goal of establishing a collaborative research relationship with SAMSUNG. Your ideas will be reviewed and selected by annually appointed Samsung Technology Board members for its novelty and alignment with SAMSUNG’s research direction.
Selected proposals will be financially supported for one year, contract based, in a range of US$50,000 to US$100,000, plus additionally incurring overhead. Based on research outcomes and internal request for research continuance the contract may be renewed up to three years. Joint research proposals will be also accepted through representative university.
Ladda ner Jan Rabaeys hedersdoktorsföreläsning
Publicerad: 2012-06-05
Många har efterfrågat Jan Rabaey's presentation som användes vid hedersdoktorsföreläsningen i E-huset den 24 maj, och... varsågoda!
E-huset och promotionen 2012
Publicerad: 2012-05-25
Fredagen den 25 maj 2012 bjöd på strålande väder och doktorspromotion i Lundagård.
 Andreas Axholt, EIT.  Vanja Samuelsson, EIT.  Kanoner.  Vy mot Universitetshuset från Domkyrkan.  Tåget på väg tillbaka till Universitetshuset från Domkyrkan.  Thomas Jansson, Elmät, och hedersdoktor Jan Rabaey.  Dr Jansson.  Jan Rabaey.  Christian Antfolk, Elmät.  Ali Iranpour, Datavetenskap.  Viktor Öwall.  Johan Nilsson, Elmät, och Viktor Öwall. (Foto: PH Rasmussen) |
Text & foto: Johan Cedervall
Anders Bernland försvarande sin avhandling
Publicerad: 2012-05-24
Onsdagen den 23 maj försvarade Anders Bernland sin avhandling "Integral Identities for Passive Systems and Spherical Waves in Scattering and Antenna Problems" på ett framgångsrikt sätt.
 I blickfånget. Anders Bernland försvarar sin avhandling inför examinationskomittén: Johan Sten (VTT Technical Research Centre of Finland), Peter Meincke (TICRA, Denmark), Martin Norgren (KTH).  Anfall och försvar. Anders Bernland och opponent professor Johannes Skaar från Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet. |
Ämnet handlar om hur en mycket intressant matematisk modell av passiva linjära system (Herglotz-funktioner) kan användas för att ge kraftfulla resultat på beteendet av antenner och spridningsproblem, särskilt i situationer som är förknippade med sfäriska vågor.
Anders börjar sin nya anställning i industrin inom några veckor.
Avhandlingen kan laddas ner här.
Resonans. Opponent Johannes Skaar demonstrerar resonans-
fenomenet med hjälp av ett elastiskt snöre och ett äpple.
Text & bild: Daniel Sjöberg
Rabayes hedersdoktorsföreläsning lockade många
Publicerad: 2012-05-24
Jan Rabaey höll en uppskattad hedersdoktorsföreläsning i E:A, en resa genom sina historiska och nutida visioner kring elektronikens potential. Från ”InfoPad” och trådlöst nätverk – som ses som självklarheter idag men som var science fiction på 90-talet – till nya hisnande planer för framtiden.
 Jan Rabaey. |
Jan M. Rabaey från Berkeley University hedras i dagarna med ett hedersdoktorat vid Lunds universitet som ett kvitto på det långa och fruktbara samarbete han haft och har med Lunds universitet, LTH och institutionen för Elektro- och informationsteknik.
Torsdagen den 24 maj bjöd EIT in alla intresserade att åhöra Rabaeys hedersdoktorsföreläsning. Rabaey bjöd de ca 150 åhörarna på drygt en timme fylld med visioner, från dåtida till nutida, under rubriken ”The Wireless Revolution Continued: from Mobiles to Swarms”.
Rabaey lät publiken följa med på en resa från 80-talets inledande tankar om mobiltelefoner och laptops, vidare till 90-talet och tankar om att ha trådlösa nätverk och helt sladdlösa elektronikprodukter (t.ex. ”InfoPad”) vilket på den tiden var rena science fiction, till nutida visioner om ett devicelöst samhälle där elektroniken verkar överallt omkring oss, och både blir extremt liten och extremt stor beroende på verkningsområde. Han kallar det för ”unPad”, och tror att vi är där inom en inte alltför avlägsen framtid (visionen meddelar 2025).
Viktor Öwall - prefekt vid EIT samt föreståndare för forskningscentrat SoS - en av de som haft ett nära samarbete med Rabaey under åren, lämnade över en tavla samt en Ingemar Bergman-filmen ”Smultronstället”, där en man färdas till Lund för att emotta ett jubeldoktorat.
Jan Rabaey, å sin sida, tackade allra ödmjukast över utnämningen och hyllade många av de han arbetat tillsammans med under åren - flertalet av dem fanns på plats i E-huset denna soliga torsdagseftermiddag.
Efter föreläsningen bjöds det på snacks och förfriskningar i foajén utanför E:A.
Själva promoveringen sker i domkyrkan under fredagen den 25 maj, med start kl. 12.
                          |
Text & bild: Johan Cedervall
The Wireless Revolution Continued: from Mobiles to Swarms
Publicerad: 2012-05-08
Jan Rabaey, blivande hedersdoktor vid LTH genom EIT, ger en öppen föreläsning i samband med sin visit i Sverige. EIT hälsar alla intresserade varmt välkomna!
 Pratar om science fiction? Jan Rabaey, mannen bakom InfoPad, föreläser på LTH den 24 maj. |
Tid: Torsdagen den 24 maj, 13.15
Plats: E-huset på LTH, hörsal E:A
Vi bjuder på snacks och förfriskningar efter föreläsningen.
Abstract:
It was a dinner conversation sometimes in the mid 1980s that truly kindled my fascination for wireless technology. On a visit to Berkeley, Sven-Olof Öhrvik, then head of Ericsson Radio Systems (ERA) research and Professor at Lund University, ventured that over the next decade cellphones would become both digital and so small in size that they could slip into your shirt pocket. At a time when analog cellphones were barely a niche market, this sounded almost as an excerpt of a Science Fiction novel. The rest is truly history.
Since that very moment addressing the questions on how to make wireless components ever smaller and energy-efficient, and what truly ubiquitous wireless connectivity would mean to the society-at-large, have been leading threads through most of my research activities. It has led us along some exciting paths – from InfoPads and sensor networks to information-technology systems in support of society (CITRIS).
Notwithstanding the amazing impact these technologies have already had, the story does not end here. The wireless revolution is still going strong – wireless devices will continue to become smaller and more ubiquitous, giving birth to “swarms” of sensory and actuator devices that will blur the separation between the physical/biological world and the cyberspace. The endless opportunities this paradigm offers, what is needed to make this happen, and what could prevent it from happening are the main topics of this presentation. Some of it may read as Science Fiction again.
Läs mer:
Han önskade sig en iPad för 20 år sedan
Jan Rabaeys hemsida
Livet efter det förra
Publicerad: 2012-05-07
Ett litet kåseri om pensionering
 Pensionerad. Lars Olsson har blivit pensionär. På pappret. |
Man får vara anställd till det år man fyller 67, men man får arbeta längre, konstigt nog. Eftersom jag uppnådde denna åldern plötsligt och en smula (men inte helt) oväntat – ja, man förbereder sig inte ofta för en okänd framtid – vid årsskiftet, begärde jag pensionering och att få bli enledigad från min anställning vid Lunds universitet på därför avsedda blanketter, båda dessa äskanden villfors. Nu är jag pensionär.
Vad gör då en sådan? Man kan välja olika strategier för det här nya livet. Lite hade jag förberett mig genom att gå ner i tjänst, och ta ut bortglömda semesterdagar, men också genom att samla på mig ett antal (ca 15) fiolvrak, som jag ska renovera. Förhoppningsvis med lite högre fart (Fredrik T väntar fortfarande på sin – är det halvannat år nu? – fast den var inget vrak.), men jag måste ställa iordning min verkstad först.
Detta dröjer dock något, för lite arbete gör jag faktiskt fortfarande; jag handleder tre projektgrupper i trean, visar åskshowen i Vattenhallen och slutför en del oavslutade projekt där (pensioneringen kom ju som sagt lite plötsligt). Jag har också haft ett uppdrag att leda en grupp internationella utvärderare av elektroteknikutbildningar i Lettland nu i slutet av mars, eftersom jag varit med om ett flertal sådana under mina 20-åriga kontakter med Baltikum.
Om tillbakablickandet får fortsätta ytterligare någon minut, så har arbetslivet för mig varit mycket omväxlande. Jag har visserligen suttit på samma stol i 40 år, men varit verksam på tre institutioner. Omgivningen har ändrat sig! Under dessa har jag forskarutbildats och undervisat i elektronik och innehaft några olika befattningar. Utanför institutionen har jag engagerat mig i andra, i mina ögon, angelägna projekt. Rekrytering, i form av Teknikåttatävlingen, Teknikens dag, NMT-dagarna, praktikantverksamhet (som nu fortsätter i Vattenhallen), varit mentor för gymnasieprojekt etc. Internationalisering i form av engagemang i Baltikum, utbyten av studenter och lärare, utvärderingar av utbildningar i Litauen och Lettland, BALTECH, E-programmets utbytesverksamhet med både in- och utresande studenter i min roll som utbildningsledare i nio och ett halvt år etc. Jag var också sekreterare och kassör i svenska grenen av IEEE i flera år i början av 80-talet.
Utanför institutionen har det varit ett otal ideella styrelseuppdrag, såsom v. ordf. i Nationellt resurscentrum för fysik under ett tiotal år, v. ordf. och andra roller i styrelsen för SER (Sveriges elektro- och dataingenjörers riksförening), numera flerårig revisor, styrelseuppdrag i villasamfällighet, flera musikföreningar och andra föreningar. Numera återstår bara Lunds Kammarmusiksällskap (ordf.) och SER. Ett roligt inslag har varit de föredrag (4 st) jag hållit i universitetets och Folkuniversitetets Teknik- och naturvetarcirkel, där jag var med från början och lärde känna Hans-Uno Bengtsson. Det var en stor glädje för mig att få priset med hans namn den första gången det delades ut 2008.
Vad gör jag då idag, mer än kollar extrapriser på potatis och andra luckrativa sysslor? Jo, jag läser tidningen i en hel timme och sover en stund på frukosten, försöker att lösa korsorden i SDS, men det har jag gjort i ett tiotal år, för att få lite gympa i huvudet. Påtar i den goda jorden, går på konserter och spelar lite på mina fioler. Då och då – när jag hinner, för pensionärslivet är hektiskt – dyker jag upp på institutionen och hoppas därvid, att inte väcka för mycket förstämning. Och äter lunch med mina gamla vänner där.
Den stora omställningen med att bli pensionär, är att man inte längre behöver passa tider så noga (ja, komma i tid till en konsert måste man ju), och det gör mig ibland lite rastlös. Hela livet har man ju haft en press på sig att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt – det behöver man inte lika ofta längre. Till en del kan jag sakna detta. LTH har ju varit mitt liv, ett liv som medfört så mycket av upplevelser, människor – under 40 år träffar man ju en del studenter och några medarbetare – man har fått ta del av andras idéer, kunskaper och insikter. Den stora friheten man har på en institution är mycket utvecklande och min tid på LTH och människorna där lämnar mest angenäma minnen efter sig.
Lars Olsson (67)
Svensk-Litauiskt forskningssamarbete i biomedicinsk signalbehandling
Publicerad: 2012-05-02
 Mixat. På anslagstavlan blandas språk, teknik och geografi. |
Kopplingarna mellan Lunds universitet och litauiska Kaunas University of Technology (KTU), går tillbaka till mitten av 1990-talet. Då startades ett forskningsprojekt i signalbehandling av otoakustiska emissioner i hörseltest. Detta projekt fortsatte under flera år och visade sig vara mycket framgångsrikt i vetenskapliga termer, och för att skapa öppningar för kommande projekt.
År 2011 beslutade Svenska institutet (SI) att finansiera ett nätverk för forskning som innefattade Lunds universitet, Kaunas University of Technology, Mechnikov Medical Academy i St Petersburg och medicinska universitetet i Lodz i Polen. Nätverket har en tvärvetenskaplig profil med betoning på hjärtarytmier och dialys. Gambro AB deltar också i projektet. Tack vare SI-bidraget kan forskarna göra längre vistelser vid andra universitet i nätverket.
Docent Vaidotas Marozas på KTU arbetar för närvarande tillsammans med professor Leif Sörnmo vid EIT i ett projekt som handlar om övervakning av förmaksflimmer med smarta textilier. Ett annat gemensamt projekt syftar till att utveckla metoder som utökar funktionaliteten i dagens hemodialysteknik för att, till exempel, förutsäga intradialytisk hypotension utan att kräva extra sensorer som orsakar obehag för patienten. Forskningen innefattar tre doktorander; Egle Grigonyte, Mattias Holmer, och Andrius Petrenas.
 Över alla gränser. Över såväl vetenskapliga som geografiska gränser samarbetar, fr.v., Vaidotas Marozas (KTU), Mattias Holmer (EIT), Egle Grigonyte (EIT), Andrius Petrénas (KTU) och Leif Sörnmo (EIT). |
R2D2Networks Final Review in Madrid
Publicerad: 2012-04-03
Jens Andersson and Maria Kihl from the Broadband group have participated in the final review of the Celtic Plus project R2D2Networks, Road to media-aware user-Dependent self-adaptive Networks, which was held in Madrid on March 28th.
The EIT contribution was, apart from e. g. three master theses, a fully functional xDSL access network, including a DSLAM enhanced with possibilities to interact with the other elements of the testbed.
The aim of R2D2Networks is to foster the European Telecommunications industry in its transition from an infrastructure and connection driven industry to a service and content driven industry (as stated in the CELTIC purple book). Broadband connectivity will no longer be the “product” to sell, being replaced for “personalized services”.
By providing a user-dependant self-adaptive network R2D2Networks will contribute to “the improvement of the individual's quality of life, achieved through the availability of an environment for instant provision and access to meaningful, multi-sensory information and content”. Even more, the network will realize if a service is not provisioned with the agreed QoE and react in time so that the customer does not even consider a call to the “customer service support”.
The reviewers specially pointed out the project’s dissemination results. The review concluded with a demonstration of the collaboration of the different network elements deployed within the project. The testbed was a complete network, from an IPTV content server to the home network and TV set.
Project participants were Telefonica I+D (project manager, Spain), Robotiker-Tecnalia (Spain), EIT from Lund University (Sweden), Ericsson AB (Sweden), IKUSI (Spain), TELNET-RI (Spain), CTTC (Spain), Stiftelsen SINTEF (Norway) and UNINETT (Norway).
The Swedish participation has been made possible by grants from VINNOVA.
EIT gästas av italiensk doktorand
Publicerad: 2012-04-02
Andrea Modenini från University of Parma kommer att besöka Fredrik Rusek som gästdoktorand under april 2012.
Andrea Modenini |
Andrea kommer att arbeta med "channel shortening detection for spectrally efficient modulations". Besöket är en följd av ett samarbete mellan Fredrik Rusek (EIT) och professor Giulio Colavolpe på University of Parma.
EIT söker nya medarbetare (UPPDATERAD)
Publicerad: 2012-03-26
EIT söker ny personal och det rör sig om 4-6 positioner som ska tillsättas.
Ekonomiadministratör/utbildningsadministratör
Sista ansökningsdag den 2 april 2012.
Läs mer på http://www.eit.lth.se/index.php?id=553&L=0
Datatekniker
Sista ansökningsdag den 2 april 2012.
Läs mer på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=22598&Dnr=456324&Type=S
Doktorand i trådlösa nätverk
Sista ansökningsdag den 12 april 2012.
Läs mer på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=22598&Dnr=458900&Type=S
1-3 doktorandtjänster i nanoelektronik
Sista ansökningsdag 16 april
Läs mer på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=22598&Dnr=464012&Type=S
Tufvesson och Larsson ger tutorial i Japan
Publicerad: 2012-03-23
Tutorial i very large MIMO inför ett fullsatt auditorium.
 Fredrik Tufvesson (bilden) föreläser tillsammans med Erik G. Larsson från Linköpings tekniska högskola. |
På Måndag 26/3 ger Fredrik Tufvesson och Erik G. Larsson en fullsatt tretimmars tutorial om very large MIMO på den stora signalbehandlingskonferensen ICASSP, International Conference on Aucoustics, Speech and Signal Processing i Kyoto, Japan. Denna tutorial behandlar både teoretiska aspekter såväl som utbrednings och praktiska aspekter är ett direkt resultat från samarbetet inom ELLIIT.
EIT söker doktorand i trådlösa nätverk
Publicerad: 2012-03-23
EIT söker doktorand i trådlösa nätverk. Sista ansökningsdag är den 12 april 2012.
Läs mer på http://www.eit.lth.se/index.php?id=553&L=0
Iman Vakili fick pris för bästa artikel
Publicerad: 2012-03-12
Iman Vakili tilldelades utmärkelsen "Best Paper Award" vid AntennEMB 2012 för artikeln "Forward scattering experiments on periodic metamaterials in a parallel plate waveguide", författad tillsammans med Mats Gustafsson och Daniel Sjöberg. Artilen presenterades vid SNRV:s Radio- och mikrovågsdagar i Stockholm den 7 och 8 mars.
SNRV:s hemsida för AntennEMB 2012
John B Anderson utsedd till editor-in-chief på IEEE
Publicerad: 2012-02-10
EIT-professorn på nyckelposition vad gäller publicering av tekniska böcker 2012/2013.
 John B Anderson. |
John B Anderson, professor i digital kommunikation vid institutionen för Elektro-och informationsteknik, har utsetts till Editor-in-Chief av IEEE Press under perioden 2012-2013. Utnämningen tillkännagavs i december Kenneth Moore, chef för bok- och informationstjänster vid Institute of Electrical and Electronic Engineers i Piscataway, New Jersey. John Anderson kommer också att vara verksam i IEEE:s publikationsstyrelse, som förfogar över en halv miljard dollar.
IEEE Press, grundat 1974, arbetar i samarbete med Wiley och publicerar ett 40-tal tekniska böcker per år inom områden av intresse för IEEE:s medlemmar. John Anderson kommer att övervaka affärssidan av press, och leda en redaktion av 13 medlemmar som bestämmer vilka böcker som kommer att publiceras.
”Mr Internet” är ny professor på EIT
Publicerad: 2012-01-24
Efter drygt tio år på University of Sydney är den i Australien rikskände Björn Landfeldt laddad för ett miljöombyte och nya utmaningar i vad han kallar det akademiska högsätet Lund.
– Jag kan inte tänka mig en bättre arbetsplats i Sverige än här, säger han.
 Hemvändare. Efter tio år i Australien, där han lämnat större avtryck än han kunnat föreställa sig, är Björn Landfeldt på väg tillbaka till Sverige. |
Fastnade för ny inriktning i nytt land
Stockholmaren Björn Landfeldt är ny professor i nätverksarkitektur på EIT. Sina civilingenjörsstudier vid KTH avslutade han med att göra exjobb i Australien.
– Jag var väldigt inriktad på medicinsk signalbehandling, trodde att det var det jag skulle syssla med. Men när jag var i Australien tog jag några kurser i ämnen och områden jag inte fördjupat mig i tidigare, bland annat en kurs i nätverk – och jag blev fast! berättar EIT:s senaste professorstillskott och förklarar:
– Det jag upptäckte, och som lockade mig, var att området nätverkssystem var dåligt utrett, enormt många loose ends, obesvarade frågor. Det var mycket trial and error.
Björn fick stipendium och började doktorera 1997 vid University of New South Wales i Sydney.
– På den tiden var trådlösa nätverk i sin linda. Jag insåg att det var ett område som skulle kunna få en kraftig utveckling, att det skulle bli stort. Och viktigt! Något som skulle påverka gemene man väldigt mycket, och det erbjöd många utmaningar och det lockade mig att få vara med från början, berättar Björn.
Hamnade i akademiska världen av en slump
2000 flyttade Björn med frun Maria till Stockholm. Paret fick sitt första barn i den numera trefaldiga barnaskaran och Björn jobbade på Ericsson Research innan familjen flyttade tillbaka till Australien ungefär ett år senare av personliga skäl.
– Jag ville ha ett jobb och kom tillbaka till den akademiska världen av en slump, egentligen. Min gamla handledare tipsade mig om en tjänst, jag sökte den och fick den. Det var över tio år sedan, minns Björn.
Det Australienska styret driver sedan 2002 ett forskningsinstitut, NICTA, som är en storsatsning inom informations- och kommunikationsteknik. Det är en seriös satsning med en årsbudget på motsvarande 700 miljoner kronor, och i detta institut har Björn Landfeldt anlitats sedan 2004.
– NICTA ska bidra till en bättre forskarutbildning. Institutet ska också lyfta Australiens kompetens inom ICT, informations- och kommunikationsteknik. Lite prestigefullt är det allt att bli handplockad till NICTA, visst, och det genererar forskningsmedel till skolan man arbetar på. Institutet har en väldigt tillämpad inriktning, forskningen ska leda till tjänster och produkter i en högre utsträckning än vad som kanske är vanligt vid universiteten. Sen är det ett väldigt bra kontaktnätverk, industrisamarbetet är ganska omfattande, förklarar Björn som är något av en rikskändis i Australien.
Så blev Björn ”Mr Internet”
Björn blev kändis i Australien efter att han, i egenskap av utsedd expert gjort en utredning åt den Australiensiska regeringen. Efter en lång offentlig debatt kulminerade hans engagemang när han blev inbjuden att vittna inför inför det Australienska parlamentet.
– Det var en slutprodukt av en lång process, berättar Björn och tar ett andetag innan han berättar storyn ännu en gång:
– Det började med att den Australiensiska regeringen gett ett vallöfte om att de skulle göra Internet säkert, då i synnerhet för barn. Strategin var att filtrera all trafik på Internet. Tyvärr var detta en väldigt central fråga i valet för 5-6 år sedan – jag tror det var 2006 – och den blev väldigt prestigeladdad. Regeringen började titta på alternativ för hur de skulle kunna filtrera Internet. Jag blev utsedd till teknisk expert och ingick i en grupp som gjorde en utredning kring detta. Och resultatet blev väl inte direkt vad regeringen hoppats på, berättar Björn.
Gruppen kom fram till att departementet som hanterade frågan var dåligt förberedd på att göra vad som utlovats.
– Vi skrev en rapport och den lämnades till departementet. Den visade på just det, att de var illa förberedda. Därför släppte de aldrig rapporten, utan mörkade. Saken var den att vi haft kontakt med i princip alla Internetleverantörer, många människor visste att rapporten fanns. Det tog inte lång tid innan det nådde massmedia – och då tog det hus i helvete! Alltså, tänk dig: Det var ett centralt vallöfte, det fanns en rapport som visade att regeringen var dåligt förberedd – och dessutom mörkade regeringen rapporten! berättar Björn. Massmedia fick en riktig julklapp och jag hamnade på förstasidan på Sydneys största dagstidning. Min hemtelefon började ringa klockan fem på morgonen och slutade inte förrän dagen därpå.
– Efter det blev jag väldigt engagerad av massmedia och i att diskutera de här frågorna med allmänheten. Det har blivit runt hundra artiklar, radio- och tv-intervjuer. Australien är ett föregångsland i de här frågorna, så det blev ett väldigt internationellt fokus också. Jag var med i holländsk tv, till exempel. Jag blev ”Mr Internet” i Australien, berättar Björn Landfeldt.
Tipsade parlamentet om svenska tankar
Han sammanfattar det massmediala engagemanget på följande sätt:
– Det tog väldigt mycket tid! Det var samtidigt både lärorikt och intressant. Det trillar in intervjuförfrågningar varje vecka. Än! Mycket mer än så har det väl inte drabbat mig – visst, jag har blivit felciterad på diverse ställen och mina citat används som politiska slagträn.
– Jag har blivit välkänd i Australien som teknisk expert. Senast var det tal om att man ville filtrera bort cyber-bullying. Näthat, kallar man det så i Sverige? Hursomhelst, de bjöd in mig för att höra mina åsikter om detta, så jag satt i Canberra inför parlamentet där de höll i en utfrågning. Jag var dock väldigt tydlig med att jag var där som privatperson, jag svarade nämligen på saker som jag inte sysslade med på universitetet.
Björn Landfeldt tipsade regeringen down under om svenska uppfinningar som Barnombudsmannen och om BRIS (Barnens rätt i samhället), om instanser som representerar barnen, som för barns talan.
– Det känns jättekul att ha gjort det! Jag fick bra respons från panelen. Jag fick chansen att göra något positivt, och ett kraftfullt instrument för att påverka debatten.
Ett gyllene tillfälle för flyttsugna
Det angenäma Sydney-klimatet till trots – Björn kör nercabbat hem från jobbet på USYD under de flesta kvällar om året och bär shorts och t-shirt i nio av tolv månader – så längtar han hem till Sverige.
– Framförallt vill jag att mina barn ska få uppleva att växa upp i Sverige, som fortfarande är lite som en Astrid Lindgren-värld som jag ser det. Ett behagligt klimat är trots allt inte lycka. Det finns förresten en Nobelpristagare - Daniel Kahneman, som forskat på ämnet lycka – mycket intressant!
– Jag har spenderat två timmar i bilkö varje dag. Tid jag kunde spenderat med min familj istället, säger Björn som ser framemot att kunna cykla till jobbet.
– Ja, bland annat! Jag saknar den svenska kulturen också, den gemensamma bakgrunden. Kräftskivor, gåsmiddagar. Saker som alla gör, som alla ser framemot. Man tar allt för givet när man bor i Sverige, men när man inte gör det längre inser man att det finns mycket som är väldigt bra i Sverige. Min fru har bott i Sverige i några år förut, och det finns mycket i Sverige som hon gillar – till exempel våra traditioner och vår natur. Det blir självklart inte detsamma för henne som för mig, som flyttar hem, men hon kommer nog att trivas.
Så att EIT utlyste en ledig professur var ett gyllene tillfälle för familjen Landfeldt.
– Först och främst finns det inte så många positioner inom mitt område i Sverige - ett område jag trivs väldigt, väldigt bra med. Det var ett suveränt tillfälle för mig. Jag hade faktiskt ett erbjudande från ett mindre universitet i Norge också. Jag hade kunnat få väldigt mycket pengar, och hade säkert trivts med fritiden där, men jag kan inte tänka mig en bättre arbetsplats i Sverige än här! Lunds universitet är ett av de starkaste i Europa, den akademiska miljön här är nog så bra som den kan bli i Sverige, säger Björn lovordande.
Hoppas få träffa Bodil Jönsson
Det finns även en medial anledning till att det blev Lund.
– När jag var yngre följde jag tv-programmet ”Fråga Lund” med stort intresse. Jag var väldigt fascinerad av detta! Det var ju en fantastiskt bra marknadsföring av Lund som akademisk institution! Utbrister Björn och minns Jan-Öivind Svahn som programledare, men framförallt minns han Bodil Jönsson.
– Hon påverkade mig enormt mycket, hon gav en väldigt positiv bild av universitetsvärlden. Jag förstår att hon fortfarande är aktiv och det vore sannerligen roligt att få träffa henne någon gång. Hon är en offentlig person som jag verkligen uppskattar! Avslöjar Björn som inte förrän 2011 tog de första stapplande stegen på den fantastiska Lundensiska marken.
– Jag kom hit för allra första gången i maj för att gå på anställningsintervju. Staden har verkligen en aura av att vara ett akademiskt högsäte! Stockholm är en för stor stad för att bli en riktig universitetsstad – det är en storstad med några universitet. Uppsala är en riktig universitetsstad, men Lund är likt Uppsala fast ännu mer koncentrerat, ännu mer universitetsstad.
Söker bättre fundamental förståelse
Under tisdagen håller professor Landfeldt föreläsning, för att presentera sig och sitt område, och för att hitta möjliga samarbetspartners i den fortsatta forskningen.
– Det kommer handla om huvudinriktningen inom nätverksarkitektur, om problem och frågeställningar. Det finns två huvudspår. Det finns många trådlösa nätverk som använder olicenserade spektrum, t.ex. Wi-Fi. Olika konflikter uppstår när många trådlösa noder ska använda spektrumet samtidigt. Jag är intresserad av att bygga intelligens i de olika delarna för att de skall kunna samverka och överbrygga problemen.
– Det andra är att många radiosystem byggs in i andra fysiska system. Exempelvis bilar som kan kommunicera med andra bilar. Men hur bilar uppför sig när de rör sig kan komma att påverka radiosystemet. Jag vill modellera dessa fysiska system och förstå hur de kommer att påverka radionätverken.
Björn berättar passionerat om sin forskning.
– Vi är fortfarande i Internets linda. Det har bedrivits mycket forskning och utveckling de senaste 10-15 åren, nätverkssystemen har blivit allt viktigare. Vi börjar få grepp om hur vi ska bygga den basala kommunikationen.
– Det finns vissa problem som vi känner till nu som vi kan börja arbeta med. Men vi behöver en bättre fundamental förståelse för miljön nätverken ska fungera inom för att kunna optimera nätverkens prestanda och att kunna förutse problem som kan uppstå i framtiden. Hur kan vi lösa dessa problem, och hur bra? Nya system utvecklas hela tiden och därmed uppkommer nya utmaningar. Vi kan ha självkonfigurerande nätverk som kan lösa ånga av dessa utmaningar, men vi förstår idag inte riktigt hur den fysiska situationen ser ut eller vad nätverken förväntas klara av i framtiden.
”Dykning är min passion”
I början eller mitten av april – ungefär – påbörjar Björn sin tjänst på EIT och Lunds universitet.
– Jag kommer att ha kvar två doktorander i Sydney och min tanke är att de självfallet ska komma hit och hälsa på!
– Dykning är min passion. Vi bor cirka fem minuter från ett vattennaturreservat där jag brukar dyka två gånger i veckan – ett nattdyk i veckan och ett dagsdyk på helgen. Nattdyk är extra häftigt. Att vara nere i kolsvart vatten, ha en tremeters rocka som svävar ovanför en. Visst, det finns hajar, men de brukar inte gå på dykare. Det är väl främst yngre vithajar som klipper surfare, som de misstar för sälar när det sker attacker.
– Bland det häftigaste jag varit med om är ett dyksafari i Korallhavet utanför kontinentalsockeln. Mitt ute i ett 1000 meter djupt hav reser sig ett korallrev, till sisådär fem tio meters djup. Det är vertikala väggar nerifrån, och vattnet är alldeles alldeles klart, helt utan sediment. Sikten är 50-60 meter. Man ser hajar – hundratals – komma från det nästan svarta djupet för att se vad det är som brummar vid ytan. Det är en fantastisk syn, berättar Björn som inte utesluter dykning även i mer sansade miljöer.
– Fast Röda havet är inte långt borta. I Norge finns en hel del intressanta vrak man kan dyka på, och i Östersjön också. Trävrak finns inte kring Australien eftersom där finns trämask, men trämaskar trivs inte i Östersjöns bräckta vatten så jag har hopp om att få dyka här också, säger professor Björn Landfeldt avslutningsvis innan han medievant poserar för ett antal bilder och artigt tackar för pratstunden.
Text: Johan Cedervall | Foto: Johan Cedervall
Felfinnare som hittat rätt
Publicerad: 2012-01-17
Erik Larsson är sedan årsskiftet lektor i datorarkitektur på EIT. Han har specialiserat sig på att hitta fel i små kretsar. När han besökte Lund för första gången hittade han fel, han hamnade vilse, men det han fann kändes rätt. Nu hittar han till E-huset på LTH. Bland annat för att finna fel.
 Har hittat rätt. Erik Larsson är glad över att ha funnit sin plats i Lund och på EIT. |
Det började i Halmstad
Den idag 45-årige Halmstadsonen Erik Larsson inledde sin akademiska karriär i hemstaden där han blev högskoleingenjör, en examen som lästes upp till civilingenjör i Linköping 1994 där Erik fortsatte och han disputerade år 2000. Därefter bar det av till Japan.
– Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra efter disputationen och bestämde mig för att jag ville hitta en bra grupp och ett bra ställe att vara på. Jag hittade en kille som gjorde postdoc i Japan och professorn där välkomnade mig. Jag fick ett stipendium och en postdoc-tjänst där. Och det var jättelätt att vara där. Allting var väldigt välorganiserat, berättar Erik Larsson.
Har bas i Halmstad
Efter Japanvistelsen blev det ett antal år i Linköping innan nästa äventyr tog vid för Eriks del då SSF tog honom till NXP Semiconductors i Eindhoven i Holland där han tillbringade ett och ett halvt år innan han återvände hem. Hem till veckopendlingen.
– Det har blivit en hel del resande de senaste åren. Linköping, Eindhoven, Halmstad – och utöver det tillkommer ju de vanliga jobbresorna till konferenser etc. Jag hade dessutom kvar undervisning och doktorander i Linköping under tiden jag var i Holland, berättar Erik som ser framemot vardag med sambon Ulrika.
– Sedan 2008 har jag haft sällskap av Ulrika och vi bor tillsammans i Halmstad nu. Vi är båda från Halmstad, jag har mina föräldrar i Halmstad, så det har varit en naturlig bas för oss, berättar Erik som kommer vara hemma mer framöver.
– Jag kommer ha en hel del undervisning i Helsingborg. Och även om jag skulle åka ner till Lund lite då och då så är det ändå pendlingsbart, det vill säga jag kan åka hem varje dag.
Provföreläsning – ett bra sätt att tillsätta en tjänst
Förra senvintern, i februari 2011, åkte Erik av en vinterhal väg med sin bil. Han fick sladd i en omkörningssituation, kom över på fel sida men krockade inte utan landade i diket utan kroppsliga skador. Någon månad senare utlyste EIT ett lektorat. Erik valdes ut som en av slutkandidaterna och provföreläsningen hölls i september.
– Jag hade tur vid olyckan, att jag inte skadades. Vi hade pratat ett tag hemma om att förändra vår situation, så det kändes ju jätterätt när den här utlysningen kom, berättar Erik och fortsätter:
– Det är vanligt att man arrangerar provföresläsningar. Det är inget konstigt alls. Visst är det lite nervöst, men det är ett bra sätt att tillsätta en tjänst. Jag tror man får en väldigt bra bild av personen som föreläser. Om jag blev grillad? Haha, nej, dom var jättesnälla! Det ställdes ett antal bra frågor men det var bara roligt. Det visade att dom hängde med och var intresserade av vad jag sa. Inget vore värre än om det är knäpptyst efter en föresläsning. Då måste man känna att man lagt upp föresläsningen på ett felaktigt sätt.
Fascineras av handledning och av att hitta fel i kretsar
Erik tilltalas av kombinationen undervisning och forskning, mest av allt gillar han handledning och har varit handledare vid ett antal examensarbeten som vunnit utmärkelser i form av ”bästa examensarbete”.
– Det spelar ingen roll om det är en doktorand eller exjobbare eller vad det kan vara. Men känslan när det stiger in en person som vill göra en grej – låt säga ett exjobb. Personen har en bild över hur det ska gå till. Man gör upp en plan. Och så försöker man få ihop det. Och oftast får man ihop det! Ja det är väldigt roligt och stimulerande att få hjälpa till i en sådan process, förklarar lektorn i datorarkitektur.
– Själv forskar jag på datorsystem. Chip. Integrerade kretsar. För min del handlar det om felsökning, metoder för att hitta trasiga chip. Om du går och köper en mobiltelefon förväntar du dig att den fungerar, eller hur? Och du vill att den ska vara billig – du vill göra en bra deal! Men telefonen är full av små och komplicerade kretsar. Det gäller att man tänker till ordentligt innan man börjar tillverka dem och att ha metoder för att hitta fel. Dessa kretsar blir mindre och mindre, allt fler funktioner ska byggas in i dem. Dessutom kan de ha nya felbeteenden. I detta ligger utmaningen, att fortsätta hitta vägar – som kan vara små smala stigar – för att hitta fel.
Och på tal om svårt att hitta. När Erik skulle ner till den första intervjun gällande lektoratet tappade hans GPS signalen precis i närheten av Lund och intet ont anande blev han nerlurad i stan med cyklister och enkelriktade vägar som klassiska orosmoment.
– Jag snurrade runt i stan och fick se centrum. Det var en jättefin dag. Jag kände genast att wow – vad trevligt här är! Det känns lite större i Lund på något sätt. Det känns riktigt bra att vara här, säger Erik Larsson avslutningsvis.
Text: Johan Cedervall | Foto: Johan Cedervall
