lu.se

Elektro- och informationsteknik

Lunds Tekniska Högskola | Lunds universitet

Nyhetsarkiv, 2015

Teori blir praktik i Imans forskning

Publicerad: 2015-12-11

EITs senaste doktor heter Iman Vakili och hans disputation gick av stapeln den 27 November i år. I hans forskarvärld pratar man mycket om s.k. wavelets och korta pulser på 100 ps. Under denna ultrakorta tid skickas 60 GHz-signaler in till den bredbandiga antenn som Iman ligger bakom.

Små effektiva antenner för korta räckvidder

Forskningsområdet har i viss mån redan gjort ett inträde inom kommersiella tillämpningar där t.ex. det delvis EIT-initierade företaget Acconeer tittar på möjliga hushållsapplikationer såsom robotdammsugare. Här är ett område där kostnadseffektiv radarfunktionalitet inom korta avstånd kommer att behövas. På sikt kommer man också klättra upp i frekvens till kanske 200 GHz i liknande och andra tillämpningar. Dessa extremt höga frekvenser är redan på forskarnas agenda varvid man kan uppnå ännu kortare pulser och högre upplösningar.

-Om vi idag kan göra en antenn i en viss storlek för Bluetooth så kan samma storlek på antenner för 60 GHz ge mycket, mycket högre förstärkning, berättar Iman. Vi får mindre antenner för högre frekvenser helt enkelt. Antennstorleken är kopplat till våglängden, ett faktum som är känt för varje elektroingenjör.

60 GHz lämpar sig mycket bra för inomhusapplikationer. Ännu högre frekvenser kanske minskar räckvidden men å andra sidan möjliggörs trådlös kontaktering av bakplan, erättning av kablar inuti en dator m.m. När det gäller bithastigheten så talar vi om upp till 20 gigabit  per sekund i kommande användningsområden. -Något vi redan kan åstadkomma i laboratoriemiljö, säger Iman.

Samarbete mellan forskargrupper

Iman arbetar tillsammans med Lars-Erik Wernerssons grupp där Lars-Erik själv är handledare så detta är ett praktexempel på korsbefruktning mellan forskargängen på EIT.

Wavelet-generatorn som Iman använder sig av designas av nanogruppen och antennen som han i teorel-gruppen designat är extremt bredbandig eftersom pulsen är väldigt kort. Man kommer ju ihåg Dirac-pulser som i teorin sprutade ur sig alla frekvenser eftersom den var oändligt kort. Iman jobbar verkligen i gränslandet mellan teori och praktik och har i sitt forskningsprojekt kombinerat wavelet-generatorn och antennen till ett fungerande system.

Industriforskning lockar

Dammsugare i all ära men ny teknik som applicerar Imans forskning kan användas till mycket annat. Exempelvis kan säkerhetspersonal på en flygplats se genom kläder och snabbt avslöja införande av olagliga saker. Framöver vet Iman att han vill forska i någon mening och då gärna med praktisk anknytning mot någon industriell tillämpning, ett område som alltså ter sig ganska brett. -På sistone har dock allt fokus legat på avhandling och disputation så lite andhämtning behövs innan nästa steg mot framtiden tas, berättar Iman.

Startade med sommarprojekt

Iman kom till Lund 2009 och startade med ett sommarprojekt hos Mats Gustafsson i teorelgruppen 2010. Projektet växte till ett examensarbete och materialiserades sedan till ett forskningsprojekt som finansierades av nanogruppen. Att lära sig saker genom att lära andra har han också använt sig av genom lärarinsatser inom Teorels kurser.

Iran och Sverige är hemma

Iman är från Teheran i Iran och någon eller några gånger per år reser han hem till släkten.  Ny president i landet har ökat optimismen och Iman hoppas att hans hemland nu är på rätt kurs efter ett antal långa svåra år. Vi har en hel liten iransk forskarcommunity på EIT vilket gör sitt till för att känna sig som hemma i Sverige. Sverige är ett land som han f.ö. gillar skarpt och kan tänka sig att fortsätta verka i. Och köttbullar är ok. Och lax. -Annars finns en bra iransk restaurang som heter Shiraz i Lund där lite blandad svensk och iransk mat kan ätas, tipsar Iman

Och svenskan är perfekt förstås efter 6 år i Lund frågar jag.  -Tyvärr inte, svarar Iman lite generat. Alla kan ju engelska och flickvännen som är bra på svenska kan översätta åt mig. Och kanske har jag blivit lite "språklat" i och med det.

Klassisk Persisk musik är ett intresse och Iman spelar själv lite 6-strängad tar (stavas så). Han har hittat en lärare som dock tyvärr tycker han övar för lite mellan gångerna. Men behagliga audiofrekvenser i 2,5 oktaver fungerar som skön avkoppling mellan 60GHz varven i labbet.

EIT säger grattis och önskar lycka till i framtiden!

Text och bild: Anders Borgström

 



 


"Best Student Paper" to Therese Forsberg.

Publicerad: 2015-12-11

Therese Forsberg received the award ’Best Student Paper" at Asia-Pacific Microwave Conference 2015 in Nanjing. Congratulations!

 



 


Anders spolar spolarna i sina radiomottagare

Publicerad: 2015-11-27

Nybliven teknisk doktor Anders Nejdel.

Strömmande video till mobilerna är för de flesta lika självklart idag som ett vanligt telefonsamtal var förr. För den sakens skull är detta inte helt enkelt att tekniskt lösa i de små mobilernas mottagarkedjor. Dessutom ska allt som har sikte mot konsumentprodukter vara kostnadseffektivt, strömsnålt och flexibelt.

Utmaningar så det räcker

-Det finns mängder av utmaningar, berättar Anders. Det svåraste är att hela tiden pressa helheten: brus, linjäritet, strömförbrukning etc. Det kommer även hela tiden nya krav som man måste ta hänsyn till och därför måste systemen vara väldigt flexibla för att kunna hantera nya scenarion. Dessutom, som jag har lärt mig nu mot slutet, så är det svårt att få allt att fungera då man har massa olika delar av mottagaren på samma chip. Det sista chippet som jag gjorde hade även en analog-till-digital omvandlare som ställde till vissa problem. Detta var någon som vi upptäckte först under mätningarna och ett fenomen som vi inte kunde reproducera i simulatorn. 

Opponent, betygskommitté och åhörare på ingång

Teori och praktik i skön förening

Anders Nejdel redovisar i sin doktorsavhandling nya angreppssätt och ideer för kommande s.k. receiver frontends. Som så ofta i EITs forskning är det inte bara fråga om beräkningar, teori och kretslösningar utan här har Anders i sitt gedigna arbete även producerat CMOS-kretsar och verifierat resultaten med mätningar.

I sin mycket pedagogiskt upplagda inledning presenterar EITs senaste doktor metodiken i sitt arbete där komponenter blir till kretsar som sen fabriceras till chips för vidarebefordran till labbet där sen utvärderingen tar vid, en process som totalt tar ca ett halvt år. När det gäller komponenter så vill vi helst inte ha med spolar att göra eftersom de tar plats, något som Anders genomgående betonar och bearbetar i sin forskning. På frågan vad som är så besvärligt med spolar i mikroelektronik svarar Anders:

-Storleken. Moderna kretsar optimeras för digitala applikationer där det hela tiden gäller att pressa storleken på transistorerna för att minska ytan och strömförbrukningen. Detta är tyvärr dåligt för "analoga komponenter". Spolar minskar inte i storlek och kan ta väldigt mycket yta. Eftersom pris/yta hela tiden ökar betyder detta att pris/spole hela tiden ökar. 


Pietro Andreani introducerar Anders Nejdel och hans avhandling

Dynamisk värld

Under presentationen får vi också med en enkel energijämförelse klart för oss hur stor skillnad det kan vara mellan en telefons skickade och mottagna signal. Effekter från kärnkraftverk jämförs med en LED-lampas dito. Det är dynamik det! Och vad blir det på ingenjörsspråk, alltså decibel?

-Ca 100 dB, berättar Anders. Om man tänker att ett kärnkraftverk (storlek som Ringhals) kan leverera ca 3 GW och att en LED-lampa drar ca 10 W, så blir 100 dB lite mycket som skillnaden mellan en LED lampa och 100 kärnkraftverk!


Viktiga forskningsinspiratörer: Markus Törmänen, Henrik Sjöland, Sven Mattisson, Bo Bernhardsson (också suppleant i betygsnämnden)

 

Prestigeladdade inbjudningar

Avhandlingen innehåller fem vetenskapliga artiklar som alla baseras på resultat från mätningar på 65 nm CMOS-kretsar och Anders har studerat olika lösningar för flexibla mottagare. En av artiklarna visar hur man kan realisera en hel mottagarkedja från RF-ingång till digital utgång.

I disputationens inledning berättade Pietro Andreani att några av avhandlingens artiklar blivit inbjudna till ansedda tiddskrifter och vi är givetvis nyfikna på detta.

-Jag har fått tre invitationer, berättar Anders glatt och stolt! En till Springer Analog Integrated Circuits and Signal Processing. Det som jag är riktigt stolt över är två inbjudningar till IEEE Journal of Solid-State Circuits (toppjournalen inom integrerade kretsar). Den andra artikeln till JSSC skickade vi in dagen innan disputationen. 



Opponent Eric Klumperink och...

Kanske postdoc…

När frågan om “livet efter detta” kommer upp får vi veta att det nog blir post-doc och “lite annat”, dock utan närmre specifikation. Och vem vet, kanske industrin framöver. –Vi får se vad som händer, säger Anders.


...betygsnämnden vässar sitt frågebatteri

Jobbet inte allt

Det finns ett liv utanför jobbet också och där är vår nyblivne doktor framförallt fullt sysselsatt med familjen. Kävlinge är bostadsort där sambon Jennie och lilla dottern Livia får den mesta av hans tid och tillsammans blir det säkert både natur- och reseupplevelser framöver, något som Anders gillar. Reslusten har dock redan stillats en hel del genom forskarkontakterna ute i världen.

 

 

 


Examensbevis 

Hellre elektroteknik än biologi och kemi

-Jag är uppvuxen i Svenljunga, en liten by ett par mil utanför Borås, berättar Anders. Flyttade ner till Skåne inför gymnasiet och har sedan dess stannat här nere. Lumpen var i Revinge och sedan började jag på teknisk nanovetenskap i Lund. Efter ett år på detta program insåg jag att det var för mycket biologi/kemi och för lite tillämpade saker så jag bytte till Elektroteknik. Under tiden på E var jag helt besluten att dra ut i industrin, men mot slutet när jag fick möjlighet att doktorera så tyckte jag att det lät riktigt spännande. Det blev fyra år till på LTH. Under doktorandtiden deltog jag även i ett utbyte på Marvell, Pavia i Italien där jag var ca 4 månader förra året. Riktigt roligt och lärorikt!


Gratulationer från handledare Henrik Sjöland

EIT gratulerar till doktorsexamen och önskar lycka till med fortsatt karriär!

Text och bild: Anders Borgström

 

 



 


2015-11-19 Viktors trappa invigd.

Publicerad: 2015-11-19

Officiell invigning av dörren och trappan från EITs fikarum till innergården genomfördes medelst bandklippning av prefekt Daniel Sjöberg under torsdagens informationsmöte. Nu är det fritt fram att äta, fika och lösa världsproblemen i friska luften.

 



 


Open Campus i Helsingborg

Publicerad: 2015-11-16

Nyligen hölls det fjärde Open Campus i Helsingborg. Campus dörrar öppnas för alla som är intresserade och nyfikna på dagsaktuell och samhällsrelevant forskning.

Fler än 4200 studenter och över 200 medarbetare bedriver dagligen utbildning och forskning i nära samverkan med region, myndigheter och näringsliv. Dessutom finns det fler än 120 studenter från 30 länder på plats och forskare och lärare från många olika länder. Här utbildas framtidens modevetare, kommunikationsstrateger, socionomer, ämneslärare, högskoleingenjörer och ledare inom servicesektorn.

Martin Hell, EIT, föreläser om lösenord. Bild: Erik Larsson

 

Tre EIT-presentatörer var på plats. Nedelko Grbic pratade om hur man kan förbättra vår hörsel med hjälp av mikro-datorer, Martin Hell beskrev hur ett lösenord knäcks och hur man skyddar sig och Erik Larsson undrade om man kan lita på elektronik.  Stort intresse med mycket folk på plats.

Förutom EITs presentationer bjöds föreläsningar om allt från servicekultur, begriplig pensionsinformation, ungas politiska deltagande i sociala medier, handel och trender i en global värld, kunskap i skolan och mycket mer.

Text: Anders Borgström.

 



 


2015-11-09 VR Grants announced. Three to EIT!

Publicerad: 2015-11-09

VR have published this years grants and among them are three EIT-ones. 


Erik Lind: "Endimensionella högpresterande III-V nanotrådstransistorer." 3 MSEK 
Thomas Johansson: "Framtida kryptografiska primitiver från LWE och relaterade problem."  3,4 MSEK 
Fredrik Tufvesson: "Fasbaserad positionering med hög noggrannhet." 3,6 MSEK 

Full list here.

Congratulations!



 


Ljusstarkt samarbete med MAX IV i sikte

Publicerad: 2015-11-02

LTHs ledning meddelade i våras att man ville veta vilka som var intresserade av att i framtiden involvera ESS och MAX IV i sitt forskningsarbete. Vi fick in ett antal beskrivningar på områden och möjliga samarbeten som borde kunna leda till fruktbara forskningssamarbeten inom både den acceleratorteknik och de experiment som kommer att se dagens ljus de kommande åren.

Förslag av skiftande karaktär har skickats in och de handlar bl.a. om karakterisering, acceleratorkonstruktion, IoT, signalbehandling, big data, cloud, byggsätt, FPGA m.m. Så tankar finns det gott om.

För att konkretisera det hela lite mer ordnades ett studiebesök nyligen på det nästan driftsatta MAX IV med inbjudan till EITs forskargruppledare samt de som visat aktivt intresse genom att presentera ett möjligt samarbetsområde. Vi var 11 stycken i denna omgång (ett tillfälle till kommer) som drog upp till MaxIV mha kollektivt jojo-kort och buss nr 20.

Väl framme gavs initierad kort föreläsning och detaljerad rundvisning med tyngdpunkt på elektronik, RF och elektromagnetiska fält. Det handlar ju trots allt i mångt och mycket om att dra i elektriskt laddade partiklar mha elektromagnetiska fält, ett område som man väl lugnt kan konstatera är institutionens hemmabana. Andra intressanta områden som kan "drabba" oss är hantering av de enorma mängder data som kommer produceras där. Hur ska detta lagras, processas, transporteras och presenteras? Detta faller också mycket väl inom EITs ordinarie verksamhetsområden.

 

MAX IV-laboratoriet består av 2 s.k. lagringsringar med elektronenergier och omkrets på 1,5 GeV/96 m resp 3 GeV/528 m. Elektronerna som produceras accelereras först upp i en s.k. LINAC (Linjäraccelerator) och injiceras sedan i respektive lagringsring. Pedagogiska animeringar visade på ett översiktligt sätt hur det hela funkar.

MAX IV bygger på teknik som vidareutvecklats från MAX II och MAX III. Synkrotronljuset som bildas när elektronerna accelereras (=böjs av) kommer att ha avsevärt högre energi än dagens MAX III-ljus vilket ger nya möjligheter i kommande experiment. Vi kommer helt enkelt att se mer och ljuskällan kommer att hålla världsklass map på den globala måttstocken.

Mötet, presentationerna och rundvandringen var ett första steg för att skapa förutsättningar för en fruktbar kommande dialog mellan forskningen på EIT-LTH och den på MAX IV. När det gäller ESS kommer samarbetena (några är redan igång) troligen bli ännu mer intressanta men med tanke på hur långt man kommit med anläggnigen så hade ett studiebesök där mest handlat om schaktmaskiner och byggnadsteknik. Kanske nåt för V-sektionen i dagsläget.

 

EIT skickar ett varmt tack för mycket bra och högteknologisk guidning till Sverker Werin, David Olsson och Lars Malmgren. Tack också till Sara Thorin som tyvärr var hemma och passade sjukt barn för dagen men som hade organiserat det hela.

 

 

 

 

 

Text och bild: Anders Borgström



 


InfoCOM 2015 med rymdtwitter och virtuella pengar

Publicerad: 2015-10-20

Koncentrerade åhörare på InfoCOM 2015. Bild Anders Borgström.

Kursen Kommunikationssystem avslutades häromdagen med elevkonferensen InfoCOM 2015 där studenterna presenterade resultatet av sina fördjupningsstudier. Förutom examen och presentationer efter 6 v arbete så är det en "konferensträning" för deltagarna där man också granskar varandras rapporter, ställer frågor, minglar i fikapauser och annat som hör till större vetenskapliga events.

 

Konferensordförande Jens A Andersson och Key-note speaker Carl-Axel Alm. Bild Anders Borgström

Universitetsadjunkt Jens A Andersson inleder konferensen med att prata om kommunikationssystem och vad studenterna kan förväntas ha för kommande arbeten och uppdrag i framtiden. Detta är som sagt examen och skriftliga rapporter är inlämnade och ligger nu i proceedings på USB-minnen.

Som på varje viktig konferens kommer det sedan en öppningstalare eller s.k. key-note speaker, en roll som detta år besätts av Carl-Axel Alm från Axis Communications. Dessutom får alla veta vem som betaler kaffe, kakor och mackor m.m. I år ser vi Sony, Anritsu, Network Services, Patwic, Advencia och sist men inte minst Lunds Universitet på sponsorsliden.

Carl-Axel Alm eller “Cacke" inleder med att säga grattis till studenternas val av LTH vilket i hans fall ledde till bra jobb och roligt liv. 1985 då han skrevs in stajlade man med VAX-terminaler, Macintosh Plus och alla möjliga fonter i sina rapporter. Efter 22 år på Axis har han varit med om en spännande resa som tagit företaget från leverantör av 6809-baserad diabildsväxlare och IBM printservrar till att bli marknadsledande på nätverkskameror med mångmiljardomsättning i bokslutet. Förutom kameror och mjukvaror så utvecklar företaget även sina egna ASICar vilket sysselsätter 20 utvecklare. Japanska Canon håller successivt på att ta över ägandet vilket ger stabilitet i en stor värld samtidigt som kreativiteten tillåts fortsätta. Man har totalt 800 utvecklare i Lund och en uppskattad rekryteringsväg  in till företaget går via exjobb där ca 60 examensmogna studenter varje år får en inblick i företaget och inte sällan också ett kul jobb efteråt. Man anade viss lockelse i publiken.

 

Presentation av framtidens nätverk. Bild: Anders Borgström

Efter keynoten var det dags för studenternas presentationer. Snyggt uppradade, välklädda och med trevlig norsk brytning inleds den “riktiga” konferensen med ämnet SDN eller Software Defined Network, ett område som handlar om abstraktion för dataplaner, arkitektur för nätverk, kontrollplan, dataplan, API er däremellan m.m.. Vi får höra att det är en flexibel och utvecklingsbar plattform där nätverk kanske kan bli som elektriciteten hemma i framtiden. Man betaler efter förbrukning helt enkelt. Om jag behöver lite mer bandbredd till filmen eller lägre fördröjning till spelet ikväll så cashar jag in några tior till. Så kör vi som vanligt i morgon igen.

Nästa gäng ställde på skoj frågan om det gick att twittra i rymden eller kanske lite mer specifikt hur vi ersätter det gamla hederliga TCP/IP-protokollet när de fysiska avstånden mellan nätverksnoderna blir väldigt långa. Lösningen kan då vara s.k. Delay Tolerant Networks (DTN), ett nätverk som syftar till att lösa problem som uppstår i extrema miljöer. Som rymden. DTNs arkitektur följer OSI-modellen och man samlar upp data i stora “bundles” istället för att skicka många meddelanden.

Efter dessa presentationer fick auditoriet veta mer om optiska nätverk, NFC-transaktioner, LTE, kognitiv radio, Bitcoin och andra spännande områden som ingenjörer med kunskaper i kommunikationsteknik kan tänkas  arbeta med i framtiden. Summerat: En lyckad kurs, en lyckad konferens och studenter med nya kunskaper och konferenserfarenhet i bagaget.

Text: Anders Borgström



 


Vattenkranar och kvantmekanisk tunnling i Martins nanovärld

Publicerad: 2015-10-05

Hur förklarar men en transistor för "vanligt folk" om inte med hjälp av en vattenkran? Gaten är vredet, vattenverket är source och vasken får motsvara drain. Jahapp, det var den disputationen det! Nä lite mer fick vi veta av vår nyblivne doktor Martin Bergh. Som t.ex. att få atomer mellan source och drain kan ge kvantmekanisk tunnling eller på ren svenska, kortslutning. Kanske inte lika enkelt för en lekman att förstå.

Snabbare och strömsnålare med trådar

Martin har i sin forskning studerat användandet av nanotrådar i elektroniska komponenter och kretsar. Nanotrådar är cylinderliknande objekt med dimensioner på några tiotals nanometer. Genom att tillverka dessa nanotrådar i halvledande material och bygga transistorer av dem kan man potentiellt sett uppnå snabbare och mer energieffektiv elektronik än med mer konventionella teknologier.

Har tillverkat kretsar

-Vi har varit ett flertal personer som arbetat med dessa nanotrådstransistorer, men jag har mestadels fokuserat på tillverkningsbiten och hur man praktiskt gör för att komma så nära som möjligt mot den prestanda som teoretiskt beräknats. Under arbetets gång har jag tagit fram nya metoder för denna transistortillverkning, utvecklat nya metoder för hitta element i transistorerna som drar ner prestandan och dessutom tillverkat elektriska kretsar som använder sig av nanotrådstransistorer, säger Martin.

Spännande område

Martin läste tidigare till civilingenjör på programmet för teknisk nanovetenskap och när exjobbschans för honom och kompisen Krille (också nydisputerad) dök upp hos EITs nanoelektronikgrupp, ledde det vidare till forskarassistenttjänst och därefter doktorandstudier.

-Blandningen av  elektronik, fysik, matematik, mätteknik och kemi är både rolig och utvecklande, beskriver Martin sina studier. -Jag har ända sedan skoltiden gillat både matte och naturvetenskap och haft ganska lätt för det så att fortsätta på högskolan med den inriktningen kändes rätt från början.

Från Västergötland till Skåne

Han är 29 år och kommer från Lidköping i norra Västergötland men har efter alla år bott in sig i Lund och Skåne. Lite svårt att förstå föreläsarna den första tiden men nu har även skånskan fått fäste. Och Lund är trevligt.

Större kontakter och bättre prestanda

Man kan fundera på vilka fördelar nanotrådar kan ha jämfört med planär teknik. -Man kanske kan göra större kontakter till sina transistorer och därmed få mindre kontaktresistanser. Om man fritt kan utnyttja den extra dimensionen som det blir i höjdled då får man en prestandafördel. Samma grej skulle man kunna få om man hade laterala transistorer med nanotrådar staplade på varandra, fortsätter Martin.

Smalt och kort är målet

I nanogängets labb har man just nu trådar som är ca 30 nm tjocka och med en höjd på 6-700 nm kan dom klibba ihop och vibrera m.m. –Vi vill ha dom kortare men lägre än 400 nm går nog inte i dagens labb. Stapling av 5-6 transistorer i varje tråd kan också tänkas vilket är svårt att fixa men med lite framsteg i tillverkningsmetoder så kanske vi lyckas framöver, tillägger Martin med tillförsikt.

På frågan varför halvledaren InAs är bättre än kisel berättar Martin att det har att göra med elektronernas rörlighet och s.k. injektionshastighet. Båda parametrarna är ett mått på hur snabbt elektronerna kan flöda i materialet och snabbare transistorer vill vi ju alltid ha.

Och nu börjar det bli smått.

De minsta transistorerna är idag ca 10 atomer stora. “Kvantmekaniska tunnlingar” börjar spöka och det kan i princip bli kortslutning mellan source och drain med transistorkrasch som följd.

-Gatelängder på ca 3 nm (motsv 20-30 atomer) är realistiskt enligt opponentens kommentar under disputationen, förklarar Martin.

Inget papper tillsammans med Krille?

-Nä det är ju lite synd med tanke på allt annat som vi kört tillsammans. Men vi har faktiskt verkat i olika fält där jag har labbat och Krille simulerat.

Vad ska du bli när du blir stor?

-Framtiden ja, den är en öppen bok med industri, akademi och eget företagande som möjliga vägar. Det viktiga är att få jobba med forskning, utveckling, experiment eller teori. Lära sig mer, skaffa ny kunskap och bidra till mänsklighetens utveckling känns viktigt, betonar vår nyblivne doktor. -Och helst vill jag slippa ekonomi. Men det måste ju tyvärr till pengar även för forskning, suckar han. 

-Som kuriosa kan jag berätta att jag anmält mig på arbetsförmedligen och där talat med deras expert på nanotrådar. Få se vad han hittar... 

EIT gratulerar och önskar lycka till i fortsättningen.

Text och bild: Anders borgström

 

 



 


Kristofer varvar nanoforskning med spelprogrammering

Publicerad: 2015-10-05

Att förklara vad man till vardags arbetar med är inte alltid så lätt och speciellt inte om man jobbar med något så avancerat som nanotrådar för 3D-transistorbyggen. På EIT har vi en nydisputerad som både kan bygga sånt och berätta om det.

-Om det blev en rolig fest? Jo det var trevligt med familj, släkt, vänner och kollegor inbjudna, säger EITs nästfärskaste doktor Kristofer Jansson.  Hans avhandling har titeln “InAs Nanowire Devices and Circuits” och trots det tunga ämnet så tror Kristofer att de flesta hängde med hyfsat i disputationssalen när arbetet presenterades. -Jag hade lagt mycket tid på att hitta rätt nivå i presentationen. Och den populärvetenskapliga sidan i avhandlingen var nog svårast att skriva, skojar han men med lite allvar bakom.

Disputation på distans

Grillningen från opponenten skedde via videolänk från Indien, ett nytt grepp för oss på institutionen som säkert kommer användas fler gånger framöver. Även om man kan känna en viss ängslan för att kommunikationstekniken ska brista i kvalitet sparar detta tveklöst både tid och flygbränsle.

Snabbt, snålt och smått

Forskargruppen som Kristoffer deltar i har mutat in nischen “Vertikala In-As-transistorer i nanotrådar” vilket nog är det kortaste sättet att beskriva området på. Snabbt, snålt och smått är en viktig vision när det gäller denna gren av mikroelektroniken och vi snackar om förstärkning (unity-gain) upp i THz-området. Dock är det väldigt enkla,  fundamentala kretskomponenter som behandlas och framtida mer komplexa kretsar som tillämpar denna teknologi kanske “bara” kommer upp i ett par hundra GHz.

Vertikal III-V istället för planär kisel

-Kan man göra hybrider med både nanotrådar och planära transistorer i kisel, försöker jag mig på att fråga. Doktor Jansson berättar att andra i gruppen har visat att nanotrådarna kan växa till sig på kiselsubstrat. I Lund tittar vi annars mest på renodlad III-V teknik och forskarteamets specialområde är IndiumArsenid (InAs) vilket alltså är halvledaren som nanotrådarna byggs i. Ett av skälen till varför man vill jobba med detta halvledarmaterial är den höga elektronmobiliteten.  -Och så bygger vi vertikala nanotrådar till skillnad från många andra forskargrupper i världen som lägger dessa ner istället, berättar Kristofer.

Grundforskning som gör nytta om 10 år

På frågan om när dessa resultat kommer hitta en marknad blir svaret att det nog dröjer länge. -Snarare 10 än 5 år, gissar Kristofer kvalificerat. Vi håller på med grundforskning, helt klart, även om vi försöker demonstrera enkla kretsar som funkar. Det handlar om enkla inverterare eller förstärkare byggda av 1-2 transistorer, fortsätter han. Yielden är för dålig idag för att försöka sig på mer komplexa kretskopplingar och mycket processutveckling återstår innan man kan börja tillämpa tekniken lite bredare.

Bredd från nano till spel

Kristofer gillar film (Star Trek är favorit), vetenskap, teknik, spel m.m. och är faktiskt aktiv i den kommersiella spelbranschen med rymdspelet MasterSpace, släppt för ett antal år sedan. -Jag har programmerat väldigt mycket genom tiderna och i mitt spel flyger man runt i rymden och bygger rymdskepp. Det kan köpas på distributionsplattformen Steam, flikar han in med säljet i blicken. Spelet är helt egenutvecklat och det har tagit några år med C++ och blandade open-source bibliotek i verktygslådan.

Med expertkunnande inom både nanotrådar och spelutveckling har vi på EIT tveklöst fått en forskare med stor teknisk spännvidd. Kanske framtidens spel körs på nanotrådsbaserade plattformar, vem vet?

Lidköping blev Lund och jag stannar gärna.

Kristofer pekar ut Lidköping på kartan och vi hamnar strax söder om Vänern. Kompisen Martin Bergh som snart disputerar inom samma område har han hängt ihop med sen gymnasietiden och de delar nu rum här på institutionen.

Framtiden för Kristofer är annars väldigt mycket “…tja vi får se…”. Det har på sistone inte funnits mycket tid och energi för annat än att förbereda disputationsdagen.

–Men industri, akademi, entreprenörsskap, allt är möjligt och mycket hänger såklart på vilka möjligheter som dyker upp. Här är både spännande och trivsamt säger inflyttade Lidköpingsbon om Lundaregionen som han spenderat de senaste 10 åren i. Inbodd som han är fortsätter han gärna att vara verksam i bygden framöver.

EIT säger grattis och önskar lycka till!

Text och bild: Anders Borgström

 

 

 

 



 


New director at the helm of this years INDEC-SoS Workshop

Publicerad: 2015-09-24

 

Director Pietro Andreani (Piero) opened up this years Lund Circuit Design Workshop at Grand Hotel in Lund. Many interesting talks and spontaneous meetings took place at the workshop which is hosted by the VINNOVA Industrial Excellence Center in System Design on Silicon (SoS) and by the SSF-projects DISTRANT and DARE. EITs own researchers delivered new findings in different research fields and we also heard inspiring talks by distinguished invited speakers from Ericsson, Intel, Bell Labs, Sony and Twente University.

 

..

 

   

By Pieros side we saw chairman Sven Mattisson, previous center director Viktor Öwall (now LTH Dean), professor Jan Rabaey from Berkeley and other prominent attendees from near and far. This years workshop gathered around 150 people altogether.

First speaker out was Dr. Ylva Jading from Ericsson and the title of her talk was “Network Energy Performance of 5G Systems”.

Ylva talked about some essential drivers for the future networks, namely Economy, Ecology and Engineering. She meant that we will face new significant grid technology leaps of the size similar to what we have seen in the transition from laptops to tablets. -What is actually 5G she asked us all and herself. Well, probably a mix of an LTE-evolution and a completely new radio access technology, acronymed NX in the Ericssonworld. -When do we see 5G in operation, she continued? Well, Japanese operator DoCoMo e.g. will definitely require 5G deployed in time for Toky Olympic Games 2020. So let’s go for that was her advice!

 

Dr. Farhana Sheik from Intel Portland, Oregon US was introduced by Joachim Rodrigues and she presented, among other things, findings around FIR-filter configurations and power-performance optimizations.

 

Dr Tom Marzetta from Bell Labs talked about fundamentals and system issues around the Massive MIMO technology, an area that has taken off significantly with many research projects addressing  the topic from different aspects.

Professor Karl-Erik Årzen from the department of Automatic Control at our own university, enlightened the audience with a new large research program called WASP. This initiates from the private sphere of Wallenberg and will during 10 years focus on autonomous systems and software. The programs total budget is 1.8 BSEK.

The next invited speaker in day 2 of the workshop was Chris Clifton, CTO at Sony, Basingstoke, UK. His presentation covered the challenges facing RF engineers in providing multi-mode and multi-band architectures.

The last external speaker was Associate Professor Eric Klumperink from Twente University in Enschede, The Netherlands. He talked about challenges on interference in CMOS receiver front-ends and also described some recently proposed switched-R-C circuits that will aim to reject or cancel such interference.

 

The following talks were performed by EIT-speakers:

 

Xiaodong Liu talked about “ Power-Efficient Wideband Radio Receiver”

Tobias Tired talked about “SiGe PLL design at 28 GHz.

Babak Mohammadi talked about “Assist circuitry for low-power digital”

Ove Edfors talked about “Metrics for optimal front-end design”

Liang Liu talked about “Massive MIMO at Lund University – LuMaMi”

Hemanth Prabhu talked about “Efficient Baseband Processing for Massive MIMO”

Erik Lind talked about “mm-Wave Characterization of III-V Nanowire MOSFETs”

Erik Bengtsson talked about “Handset antennas for Massive MIMO"

Henrik Sjöland talked about “Progress in RF circuit design”

Anders Nejdel talked on “Feedback-based RF front-ends”

Finally the centers chairman Sven Mattisson thanked the presenters, the audience and the organizers for an event,  very well performed and welcomed us back next year. As always, big results and small circuits. A special thank to Pia Bruhn who masterminded all the logistics.

A few more pictures from the event below.

Text and Photos: Anders Borgström

 

Hungry not only for knowledge… 

  

Demo and posters



 


Coming up! Lund Circuit Design Workshop!

Publicerad: 2015-09-14

Around 150 researchers and outstanding experts from academia and industry will gather in Lund Sept 23-24 for 2015 Lund Circuit Design Workshop.

 

The “Lund Circuit Design Workshop” will take place at Grand Hotel and LTH September 23-24 and this years event will host expert guest speakers talking about 5G energy performance, Massive MIMO, autonomous systems and much more.

In addition to that, the main program will present world class research results on the circuit design fields such as power efficiency, PLL design, baseband processing, RF front-end, mm-wave, handset antennas and much more.  Six expert speakers from academia and industry together with some ten from EIT will together deliver the latest findings to more than 150 researchers summoned in Lund. The workshop is hosted by the VINNOVA Industrial Excellence Center in System Design on Silicon (SoS), and by the Swedish Foundation for Strategic Research projects: Distributed antenna systems for efficient wireless systems (Distrant) and Digitally-Assisted Radio Evolution (DARE).

See detailed program here

See SoS Homepage here

Text: Anders Borgström



 


EIT-forskning inom LTE kommersialiseras för sakernas internet

Publicerad: 2015-09-09

 

Magnus Midholt, “hantlangare” och Michal Stala VD på sitt företag Mistbases huvudkontor, Ideon Innovation.
Bild: Anders Borgström.

Michal Stala, doktorand på EIT och Magnus Midholt med många år  på Sony Ericsson/Sony Mobile jobbar hårt med att finslipa sin egenutvecklade lösning som ska hjälpa världens saker att kopplas upp med hjälp av 4G eller LTE. -Vi  siktar på en fungerande demo till MWC i Barcelona nästa år, säger de hoppfullt.

Kontor och labb finns i ett litet rum på företagsinkubatorn Ideon Innovation där också affärscoacher stressar med frågor om affärspotential, kundnytta, marknadsintroduktion och annat som behövs för att ideer runt forskningen ska kunna kommersialiseras. Teknikutveckling är en sak. Affärsutveckling en annan. -Och vi vill göra båda. Vi har klivit upp på bron mellan forskning och innovation, säger killarna.

Magnus och Michal är D99-orna som snackade startups redan när de tentapluggade på LTH och ideer har sedan dess bollats flitigt genom åren. På den tiden var WAP och färgdisplayer hett, nu snackas det andra saker.

Efter Ericssonanställning började Michal doktorera på EIT där bl.a. LTE och 5G adresserats i forskarutbildningen. En kurs på LU Innovation i entreprenörsskap för forskare fick företagstankarna att mogna och vårt företag Mistbase föddes, säger Michal.

Magnus är fn tjänstledig på Sony Mobile och jobbar heltid och helhjärtat med sitt nya företag. Har varit på Sony sen 2003 och har i nerdragningstider hunnit fundera en hel del runt möjliga kommersialiseringsmöjligheter av forskningsresultat.

Att Elektroniktidningen, Sydsvenskan m.fl. etablerade medier har skrivit om Mistbase har gett ringar på vattnet och några större branschaktörer har kontaktat dem.

Mistbases unika lösning innefattar kretslösningar och styrmjukvara för hårdvaran plus lite signalbehandlingsalgoritmer. Allt är kompatibelt med den nya s.k. LTE-MTC standarden som lanseras  av 3GPP inom kort. MTC betyder Machine Type Communication är en förkortning som vi nu får börja vänja oss vid.

Magnus berättar att det “riktiga” LTE kan leverera bittakter på hundratals Mbps. -Vi siktar på bittakter under 1 Mbps som radikalt kommer att spara kostnad och minska strömförbrukningen, säger han vidare.

En kritisk sak där är hur länge terminalen får lov att sova innan den “pingar” och säger “hallå här är jag” till basstationen. Idag är maxtiden drygt 2,5 sekunder men i MTC kan det vara betydligt längre. Ett fält som behöver vattnas t.ex. behöver inte tjata om det varannan sekund. Med högoptimerad “sömn” kan en pryl teoretiskt klara sig 10 år på 2 AA-batterier tror man.

Demonstrationen till våren blir ett typtestfall som skickar signaler mellan basstation och terminal enligt LTE-standarden. -Vi validerar och visar att steget till produkt inte är långt mha en skarp demo genom luften, säger Michal.

Rekryteringsbehov i närtid kommer att bli utvecklare och testare för hård- resp mjukvara och allt kostar som bekant pengar. Idag har vi LUIS som går in med en startpott och blir liten delägare på kuppen. Med VINNOVA-stöd och några fler utlysningar i pipen ska killarna få det att börja rulla med lite mer folk bakom tangentborden.

Samarbetstankar snurrar också i killarnas huvuden både vad avser forskar- och industrimiljöer. Det är många möten nu där stora som små företag och även andra institutioner inom universitetet kan komma bli intressant att samarbeta med. Och det behöver inte bara vara rent tekniska samarbeten utan även inom problem- och behovsdefinition. -Vi lär oss mycket om kommande use-cases och business-cases och vilka fördelar detta har för aktörer inom området. Där kan vi hjälpa till med både specar och lösningar, berättar de nyblivna entreprenörerna.

EIT önskar lycka till!

Text: Anders Borgström.

 



 


EITs antenner på världskartan. Vancouver IEEE-rapport v 2.0.

Publicerad: 2015-08-27

Ära, pengar och publicering till Georg Wolgast, Hampus Månefjord, Edvard Johansson, Alexander Israelsson och Casimir Ehrenborg med handledare Anders Sunesson samt Jakob Helander. 

Som tidigare presenterat gick studentteamet Gerhards Grabbar med sitt lågförbrukande BAN-antennsystem till final i Vancouver den 21 Juli. IEEE Antennas and Propagation Societys (AP-S) designtävling avslutades där i samband med huvudkonferensen och på bankettens award-tillställning togs det glädjeskutt i gänget när nu även förstapriset gick till dem!

EITs Prefekt Daniel Sjöberg gratulerar Edvard Johansson till seger i IEEEs antenntävling.
Bild Anders Borgström

Detaljer om projektet går att läsa i tidigare EIT-artikel (sök "Gerhards Grabbar till final med kroppsantenn" i nyhetsarkivet).

På frågan till Edvard Johansson och Georg Wolgast om det gick enligt förväntningarna utbrister de:  -Inte alls! Vi hade ju kommit till final, det tyckte vi räckte! -Efter att ha sett de andra lagen trodde vi absolut inte att vinsten skulle bli vår eftersom startfältet var imponerande. 

Konferensen är USAs största konferens inom antenn- och vågutbredningsområdet med över tusen deltagare och vi undrar hur det gick till därborta. -Alla hade mätt på sin antenn och presenterat detta i rapporten och under vår första dag gjordes en gemensam mätning på alla antenner med samma mätutrustning, berättar Edvard. -Det visade sig att alla antenner var någorlunda jämnstarka, dock med respektive individuella styrkor och svagheter. 

Dagen efter var det konferens med monter, poster, presentationer och där också fyra olika domare kom och besökte och ställde frågor. -Vi hade poster och hela systemet igång där vi visade upp allting, uppenbart till belåtenhet, säger Georg nöjt.

Dagen avslutades som sagt med bankett med prisutdelningar för olika awards. Såg eller hörde gänget något intresse av att ta tekniken vidare? -Det blev faktiskt en del diskussioner under demonstrationsdagen runt eventuella samarbeten för skolprojekt och medicintekniska applikationer och vi har kontaktat lite olika personer som har hört av sig till oss, säger killarna. 

Före konferensen kände de ingen av de övriga lagen men efter trevliga dagar tillsammans med dem så har teamet nu bättrat på sina friends-listor med ett par rejäla snäpp. -Ut på stan, lunch tillsammans och lära-känna-varandra aktiviteter kom igång direkt.

På frågan om vad de gör om fem år blir svaren svävande. -Kanske inte medicinteknik, säger en. -Kanske något med antenner, gissar en annan. Det roliga just nu är att man kan välja egna kurser och verkligen börja forma sin inriktning. Men kroppsnära teknik, wearables, smarta kläder och annat är ju inget krympande område precis så möjligheter finns säkert. -Istället för EKG-elektroder fastsatta på kroppen kanske de kan vara integrerade i en tröja med ledande tyg, spekuleras det av en av handledarna.

Edvard Johansson och Georg Wolgast med handledarna Casimir Ehrenborg och Jakob Helander.
Bild: Anders Borgström

Samtalet glider in på "Energy-Harvesting" också och kanske det blir ett nytt område för nästa års studentprojekt säger handledarna Jakob Helander och Casimir Ehrenborg som verkar längta efter nya utmaningar där LTHs studenter nålas fast på världskartan. Blev det pengar frågar vi? -Jaaa!!! 1500 friska dollar och publicering i IEEE Antennas Propagation Magazines studentkolumn blev extra bonus på äventyret! . Resan syddes f.ö. ihop med hjälp av lite stipendier och vi fick också draghjälp av amerikanska dollaruppgången.

EIT säger grattis och lycka till med fortsatta studier!

Text: Anders Borgström

 

 

 

 

 

 



 


Vincent excels as editor

Publicerad: 2015-08-21

EITs Buon Kiong Lau, or Vincent as most of us know him, has been recognized for excellent editorial performance.

During the recent IEEE International Symposium on Antennas and Propagation in Vancouver (19-24 July 2015), Buon Kiong Lau (Vincent) was awarded a certificate of recognition by the IEEE Transactions on Antennas and Propagation for exceptional performance as an Associate Editor (AE) for the journal. There are currently 46 AEs and every year 3 AEs are selected for this award. Vincent has been serving as AE since 2010, and he has also been involved in guest editing two special issues for the journal (one published in 2012 and one in progress).

Vincent receives his award in Vancouver

IEEE Transactions on Antennas and Propagation is one of the most popular IEEE publications and the top journal in the field of antennas and propagation. For many years, it has been ranked among the top 3 journals in terms of number of downloads from the IEEEXplore database with 3.7 million articles (e.g. No. 2 in 2014). Since 1952 this journal has delivered many thousands of articles on a wide range of topics of interest to specialists, practising engineers, educators and students in the field of interest of the IEEE Antennas & Propagation Society.

 



 


Sommarskola i acceleratorteknik

Publicerad: 2015-08-10

Världen lär sig acceleratorteknik på EITs sommarskola

 

Studenter från Europa, Australien och USA kommer den 17-23 Augusti hos EIT att delta i en sommarskola som drivs av Nordic Particle Accelerator School (NPAS).

NPAS är ett Europeiskt samverkansprojekt mellan Lunds Universitet, ESS, MAX IV Laboratoriet, Uppsala Universitet, Århus Universitet, Oslos Universitet, Jyväskylääs Universitet och kursen kommer hållas av experter från de respektive NPAS-medlemmarna.

Tidigare i år beviljades EIT, ESS och MAX IV 3 MSEK i bidrag för att köra sommarskolan, utveckla MOOC (Massive Open Online Course) och för att skapa nätverk för utbildning inom acceleratorteknologi.

Från EIT kommer våra experter Anders Karlsson and Anders J Johansson delta och du hittar mer om sommarskolan på EITs kursplan  Fundamentals on Accelerator Physics  

 

MAX IV

Kursen som introducerar studenterna inom området partikelacceleratorer ger 3 högskolepoäng. Kursveckan kommer innehålla lektioner, övningar, mindre projektarbeten och besök på ESS samt MAX IV. Ämnesområden är (på engelska) synchrotron light sources, spallation sources, accelerator physics, optics, tools, computer simulations, beam diagnostics, RF sources and components, magnet technology, medical applications, proton cyclotrons, hadron therapy samt en hel del mer.

Deltagarna kommer också introduceras i det ständigt pågående stångandet mot framtiden när det gällar att flytta kunskapsgränserna framåt med hjälp av högre strålenergier, bättre strålskärpa, nya teorier, bättre teknologi och andra parametrar.

EIT och ledningen för acceleratorskolan hälsar deltagarna och världen varmt välkomna till detta event som är ett viktigt led i den pågående uppbyggnaden av regionens ekosystem runt acceleratorteknik där ESS, MAX IV, LU/LTH och den internationella forskarvärlden kommer bryta ny kunskapsmark i många år framöver.

Text: Anders Borgström

 



 


EIT inleder samarbete med Huawei

Publicerad: 2015-08-13

 

Institutionen för Elektro- och informationsteknik (EIT) vid LTH inleder ett samarbete med Huaweis Lundabaserade utvecklingsenhet. Samarbetet sker inom Non-Orthogonal Multiple Access (NOMA), vilken är en av de tekniker som undersöks för femte generationens mobilsystem (5G). Genom samarbetet kan institutionen både öppna upp ett nytt forskningsområde och samtidigt bidra till mobilklustret Mobile Heights strävanden att stärka samarbeten i regionen för att sätta den skånska mobilindustrin ännu tydligare på kartan.

Fredrik förklarar vad NOMA är. Bild: Anders Borgström

Från EITs sida leds arbetet av docent Fredrik Rusek, som berättar att det just nu pågår en rekrytering av en postdoktor till projektet, som får full finansiering från Huawei under 2 år. Totalt bidrar Huawei med 2.8 miljoner kronor. Huaweis utvecklingsenhet i Lund ansvarar för koncernens terminalbaserade 5G-plattform och verksamheten leds där av Tord Wingren.

NOMA är en nyligen föreslagen, okonventionell, metod för att betjäna flera användare samtidigt. Traditionellt skiljs användare från varandra genom att de sänder vid olika tider eller på olika frekvenser i radiospektrum. I NOMA betjänar man flera användare samtidigt på samma frekvens. Systemets effektivitet ökar genom att man kan betjäna fler användare än tidigare, men leder till att användarna blir störda av varandra; systemet är som man säger ”icke ortogonalt”. Forskningen fokuseras på att eliminera störningarna så att effektiviteten i NOMA kan utnyttjas fullt ut.

- Under större delen av min tid som doktorand arbetade jag med icke-ortogonala transmissionsmetoder. Även om NOMA är väsentligt annorlunda, skall det bli mycket kul att återigen arbeta med dessa något okonventionella system, säger Fredrik Rusek.

- Det är glädjande att vi kan starta ett samarbete med en viktig aktör som Huawei. Det visar att mobilklustret i Lund fortsätter vara regionalt aktivt med nya forskningsgrepp till nytta för mobilindustrin, säger EITs prefekt Daniel Sjöberg.

- Det är viktigt för Huawei att samarbeta med ledande universitet inom mobil kommunikation och vi är mycket glada för detta och hoppas på fler samarbeten med Lunds Universitet inom en snar framtid, säger Tord Wingren samt Peter Almers, koordinationsansvarig för projektet från Huawei's sida.

Text: Anders Borgström

 

 

 



 


Lars gör små stora saker

Publicerad: 2015-06-11


 

Den 5 juni blev Lars Ohlsson doktor i nanoelektronik efter att ha presenterat hur han tillsammans med sina kollegor kunnat visa att en radiosändare inklusive antenn kan rymmas inom en kubikmillimeter.

Superdator i byxfickan

Lars växte upp på en liten ö i den småländska skärgården men flyttade till Lund när det blev dags för universitetsstudier, för att lära sig mer om... allt!
 – Framförallt om den fysik och elektronik som möjliggör att vi kan gå runt med vad som nyligen ansågs som en superdator i byxfickan. Där finns en härlig blandning av avancerad teori och sofistikerad tillverkningsteknologi.
 – Jag åker hem då och då för att njuta av lugnet samt för att jaga sjöfågel, älg och vildsvin, berättar Lars som också uppskattar vandringar i såväl svenska fjäll som över danska kullar.

Ett naturligt val

Efter nanoingenjörsstudierna tog Lars chansen att doktorera inom specialområdet. ”Naturligt i och med Lunds position inom området”, uttrycker han valet själv. Resultatet blev lyckat och beskrivs i avhandlingen ”Compact and Efficient Millimetre-Wave Circuits for Wideband Applications”.
 – Vi har undersökt vad som kan åstadkommas strax utanför ramarna för det som idag anses som konventionell teknologi inom radioelektroniken. Elektriska komponenter baserade på nanostrukturer i III—V-material har använts för att med god effektivitet skapa bredbandiga signaler vid höga frekvenser. Vidare har vi visat att en sådan radiosändare, tillsammans med sin antenn, inte behöver uppta mer plats än en kubikmillimeter, berättar Lars och är något hemlighetsfull vad gäller framtiden:
 – Planen är att göra små stora saker...


 

 

Text: Johan Cedervall
Foto: Anders Borgström



 


Hatten på för Liesbet

Publicerad: 2015-06-05

Viktor Öwall, Liesbet Van der Perre och Ove Edfors i Lundagård. Bild: Ove Edfors

Flankerad av LTHs rektor Viktor Öwall och professor Ove Edfors skiner LTHs och EITs färskaste hedersdoktor professor Liesbet Van der Perre ikapp med solen i Lundagård. Fredagen den 29:e Maj var det dags igen för årets stora akademiska högtid, doktorspromotionen, där nybakade doktorer, hedersdoktorer och jubeldoktorer hyllas. Liesbet har som högt förtjänt forskare och viktig samarbetspartner i LTHs forskning utsetts till hedersdoktor vid Lunds Universitet. Ring, hatt och diplom plus en massa visdom och lyckönskningar på latin östes över vår akademiska elit och Liesbet fick sin beskärda del.

Liesbet Van der Perre föreläser vid EIT. Bild: Anders Borgström

Dagen innan fick vi lite mer handfast ta del av Liesbets visdom i en mycket välbesökt föreläsning med titeln "Precious bits, sharing the spectrum, on elegant energy". Vi fick bl.a veta att man inte kan lura fysikens lagar och det är ett obestridligt faktum att det finns gränser både vad gäller radiovågornas utbredning och hur mycket man kan skala upp den trådlösa kapaciteten. Det ska enligt Liesbet inte hindra forskarna att ta nya tag och stångas mot framtiden.

Liesbet Van der Perre tackas av Ove Edfors. Bild: Anders Borgström

Liesbet tackades efter föreläsningen av Ove. Inte bara Liesbets forskning håller världsklass, så också de svenska tårtorna som tillsammans med kaffet avrundade dagens tillställning. 

Text: Anders Borgström

 

 



 


"Best Paper" to EIT at ICC 2015

Publicerad: 2015-07-23

Yezi Huang and Eduardo Medeorios with coauthors from Lund University and Ericsson Research received a best paper award with the paper “Mitigating disorderly leaving events in G.fast” presented at ICC 2015. The authors presented a solution to the problem that when one modem is turned off during operation, neighbouring modems may temporarily loose their broadband connection. In today’s connected society, this may lead to angry neighbours if it occurs frequently during say popular sports events. This paper solves the disorderly leaving event problem for the newly standardized fibre-DSL system G.fast and similar fixed broadband technologies. Two operation modes are proposed to make channel estimation and precoder update unnoticeable to active end-users. In addition, the estimation effort is reduced from K^2 to K, where K is the number of twisted pairs, lowering complexity and cost for the modems. 



 


MAPCI hosting new positioning lab.

Publicerad: 2015-06-02

The new Lund Positioning Lab will aggregate research in Lund University around positioning technology. Regional industry will also be provided modern facilities for experiments and give opportunities to build valuable academic contacts. Key persons and early actors in this environment are Björn Landfeldt (MAPCI), Kalle Åström (Mathematics), Fredrik Tufvesson (EIT), Bo Bernhardsson (Automatic Control).

Read more 

 



 


Erasmus+ beviljar medel till sommarskola, MOOC med mera

Publicerad: 2015-05-30

Det europeiska ramprogrammet Erasmus + (16 miljarder Euro) beviljar 327.000 Euro under tre år till en EIT-koordinerad ansökan. 
 
Anders Karlsson koordinerar projektet som heter "Nordic Particle Accelerator Program” och som kommer innehålla en årlig sommarskola, skapa MOOC (Massive Open Online Course) samt arrangera seminarier och webinarier för sina partners.
 
Partners i ansökan är Lunds Universitet (EIT and MAX IV), ESS, Uppsala Universitet, Århus Universitet, Oslo Universitet och Jyväskylää Universitet. 
 
Den första sommarskolan i acceleratorteknologi och acceleratorfysik kommer hållas på EIT, August 17-23 i år.



 


Wallenberg satsar 1,8 miljarder på grundforskning

Publicerad: 2015-05-29

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse storsatsar på grundforskning i Sverige inom autonoma system. Bedöms att 20-25 MSEK per år under 10 år  kommer kanaliseras till LU.

Wallenberg

LTH

 



 


Hans radarpulser stångas mot framtiden

Publicerad: 2015-05-28

 

Uppstartsbolaget Acconeer har nyligen fått en större investering för vidare kommersialisering av tekniken inom integrerade mikrovågskretsar. Acconeer grundades 2011 och deras lösningar bygger på forskning från EIT inom Lars-Erik Wernerssons forskargrupp och vi har pratat med honom om forskningen bakom det lyckade entreprenörsskapet.

De viktigaste genombrotten handlar om den mycket låga effektförbrukningen och möjligheten att generera extremt korta koherenta pulser. -Vi är idag nere på  60 ps och vi gör det i 60-GHz-området där vi tack vare den höga frekvensen får väldigt hög noggrannhet, säger Lars-Erik. Koherensen är viktig i sammanhanget eftersom det ger tillgång till användbar fasinformation när pulserna breder ut sig och interfererar.

 

 

 

Lars-Erik Wernersson med en wavelet-generator integrerad på 1mm2 antenn och monterad för mätningar. Bild:LTH-Nytt

Kommunikation blev radar

Att EIT forskar inom detta område beror ursprungligen på att man såg möjligheter att tillämpa tekniken för kommunikationsändamål. Efterhand blev tekniken dock mer intressant för användning inom radar, materialkarakterisering och spektroskopi. Om kommunikation  styrs av standardisering så är t.ex. radarteknik ett mer flexibelt område, styrt av applikationerna samt hur vi använder dem. Följ frekvensregleringarna men använda annars fritt!

-Detta till trots demonstrerade och publicerade vi i höstas i IEEE-Access en artikel som beskrev en experimentell kommunikationstillämpning med en trådlös 15 Gbps-länk, säger professor Wernersson stolt. Vi stångas mot framtiden och undersöker begränsningarna för ultrasnabb trådlös kommunikation. Även om just Acconeer är en tydlig tillämpning så består vår forskning också av en hel del grundforskning där vi skaffar ny kunskap till gagn för nya innovativa bolag som framöver kan se dagens ljus och växa i regionen. -Därför ska vi forska vidare på detta, säger Lars-Erik med eftertryck.

Nytt verktyg för analys

-En annan intressant tillämpning är som sagt materialkarakterisering , påpekar Lars-Erik och fortsätter med att beskriva vad det kan betyda. Egenskaper hos ett material kan studeras m.h.a. genomsläppta eller reflekterade pulser eftersom pulsen efter passage/reflektion förändras m.a.p. tid, fas, envelopp och  frekvens. -Vi tror tekniken kan lämpa sig för olika analyser av gaser och vätskor med tanke på att det sker rotationsövergångar vid dom här frekvenserna, fortsätter Lars-Erik entusiastiskt. -Kemisterna kommer med andra ord säkert gilla det här framöver och våra korta pulser ger bl.a. en extremt bra tidsupplösning.

Visioner, kunnande och pengar ger resultat

-Att vi kommit så här långt beror på duktiga doktorander, visionära ideer och forskningsfinansiärer som litar på oss långsiktigt, berättar Lars-Erik som förklaring till framgångarna. -Tillgången till bra infrastruktur från LTH kombinerat med hårt arbete är också viktiga ingredienser. Att forskarna är aktiva inom undervisningen är också mycket viktigt, inte minst för att hitta och rekrytera nya duktiga doktorander.

SSF och VR har varit viktigaste finansiärer av forskningen så långt och grundforskningsansatsen med tydlig tillämpningspotential har attraherat dem till långsiktighet. Finansieringen från början utgick som sagt från att det var kommunikationstillämpningar i siktet och det tidigare High-Speed-Wireless-Centret HSWC har också haft en doktorand med i spelet när grundmätningarna för kommunikationsansatsen gjordes. Detta arbete leddes av professor John B Anderson.

mm-vågssamarbete som består

Lars-Erik är tydlig med att peka ut de EIT-interna samarbetena som extremt viktiga för deras forskning men även samarbetet med fysikinstitutionens nano-labb har spelat stor roll. Det finns en s.k. mm-vågsgrupp inom EIT som spänner över flera forskningsgrupper och i detta forum där tvärvetenskap frodas ligger mycket av framgångarna. En person som Lars-Erik gärna lyfter fram i dessa sammanhang är återigen John B Anderson som har visat stor förmåga att få till stånd vitala och presterande samarbeten. HSWC-projektet drevs under åren 2005 till 2010 med John B som ledare och fick därefter en 2-årig tilläggsfinansiering i form av ett 60 GHz-projekt. Gruppen som formades då finns fortfarande i form av mm-vågsgruppen.

Smått och nära blir nisch

Lars-Erik tror att många kommer utnyttja fördelarna med den fysiska litenheten i kommande implementationer av deras teknik. Pulsgeneratorerna kan integreras på ytan ovanpå väldigt små antenner och hela lösningen kan rymmas på mindre än en kvadratmillimeter. Räckvidden beror dels på uteffekten och dels på om man jobbar med sluten volym eller fri luft. Nischen är tillämpningar med kort räckviddsbehov och Lars-Erik pekar på t.ex. bilradar där man idag brottas med ett "dött" utrymme väldigt nära bilen. Där skulle de korta 60GHz-pulserna kunna göra entre som komplettering.

Robotdammsugare som Acconeer-investeringen kittlade med är annars bara en av otaliga andra användningsområden. Med lite fantasi och kreativitet tänker man snabbt ut fler. Icke galvanisk kommunikation mellan enheter på chip och snabb datadumpning från mobil till hårddisk är ett par exempel på tänkbara kommunikationstillämpningar.

Kommersiellt intresse från start

Att forskningen är efterfrågad och dessutom viktig bekräftas tydligt genom att det först publicerade pappret på tekniken gav direkta kommersiella förfrågningar från flera större radartillverkare. Att multinationell konsumentvaruindustri nu dessutom väljer att investera i Acconeer visar att tekniken redan har stort kommersiellt intresse och kan komma att få stor ekonomisk betydelse i framtiden.

Finns det hälsoeffekter? -Relevant fråga svarar Lars. Bara ordet "Radar" sätter igång funderingar runt strålning m.m men samtidigt  är det fråga om väldigt låga effekter runt 10dBm (10mW). Som jämförelse kan nämnas att en mobiltelefon kan ge ifrån sig någon eller några Watt i kontinuerlig effekt om den befinner sig långt från en basstation.

Dammsugare, bilradar och kommunikation mellan chipbussar är bara några av många möjliga framtida tillämpningar av kunskapen som Lundateamet nur fortsätter att utveckla och förfina.

Text: Anders Borgström, Bild :LTH-Nytt

 



 


Babak gets first prize with IoT low power design entry.

Publicerad: 2015-05-25

Babak Mohammadi was, after doing the best pitch, awarded with 10000 SEK as the first prize in the “Commercialize your research” course, offered to PhD students at Lund University. There were 21 different projects from all the participants and there was a tight, but exciting competition between groups.

The course itself was about entrepreneurship, innovation and commercialization of research outcomes.  It was a very informative and fruitful course conducted by many workshops on customers, investors, entrepreneur’s views; presentations, drafting a business etc. This helped to see yourself and others’ works with different glasses, which was very constructive.  The course also introduces different methods and tools to support the researchers with commercializing their ideas.

The business plan was based on research outcome, leading to a pitch competition in the last session. Attendees were real entrepreneurs and investors which made it very exciting. Babak presented the idea of a start-up company based on research results in low power design techniques, targeting the future Internet-of-Things (IoT) market. 

Babak Mohamamdi came as a SoC student to Lund university and is a PhD student since 2012.
 
EIT congratulates Babak!

 



 


Security Day at LTH

Publicerad: 2015-05-21

EIT together with SICS (Swedish ICT) and Ericsson arranged a "Security Day" at LTH last  tuesday. Industry, academy and students listened to seminars on "Trust and The Network", "How to Buy a Cloud",  "Securing the Internet of Things", "Lightweight Cryptography" and more by presenters from HP, AEGIS, Nokia, ARM, Ericsson and others. Host from EIT was Martin Hell.

Text: Anders Borgström, Photo: Martin Hell

 



 


Från discokula till mångmiljardomsättning på nätverksvideo.

Publicerad: 2015-05-21

 

På vårens sista tårtseminarium fick vi ta del av Axis-grundaren Martin Grens resa från att vara tonårsentreprenör till att idag som en av de största ägarna fortfarande vara i högsta grad aktiv och klurig inom både teknik- och affärsutveckling inom bolaget. Den 10 februari 2015 lade Canon ett bud på Axis för 340 kronor per aktie vilket värderade bolaget till över 20 miljarder kronor. På frågan om vad Martin gör om 5 år svarade han att det fortfarande är bolagets väl han brinner för, oavsett vad som står på skylten.

 

Text, Bild: Anders Borgström



 


EIT levererar modul för exakta energikickar till ESS-protoner.

Publicerad: 2015-05-19

 

Protonerna som ska få fart i ESS s.k. LINAC (Linjäraccelerator) kommer via RF-fält stegvis få exakt dimensionerade energikickar när dom löper genom ett stort antal kaviteter. EIT-teamet har nyligen levererat den första enheten för kontroll- och övervakning av dessa kickar och deras utrustning ska testas i ett större sammanhang i Uppsala.

I nyhetsflödet har vi nyss sett att EIT gjort en lyckad leverans av en första s.k. LLRF-modul. Förkortningen står för Low Level Radio Frequency och modulen utgör en vital komponent i ESS-anläggningens kommande protonaccelerator. Eller rättare sagt 155 vitala komponenter. Så många ska nämligen levereras från andra partnerländer i skarpt läge där Lundagängets insatser i sammanhanget estår av utvecklings- och designjobbet. -Vi utvecklar, testar och dokumenterar och andra står för produktion och leverans, säger ledaren för forskningsteamet, Anders J Johansson.

Fredrik Kristensen i LLRF-labbet. Bild: Anders Borgström

Fredrik Kristensen är en av dem som jobbar med utvecklingsarbete i projektet som bl.a. består av avancerad FPGA-programmering. På hans labbänk visar han uppställningar på det som nyligen levererats till ESS-testlabbet i Uppsala. Det står en liten låda där som innehåller kontrollenhet, tidsgenerator, FPGAer m.m. och kaviteten som ska kontrolleras och övervakas är inte den riktiga utan en labbversion. -Hade det varit den riktiga, som finns i Uppsala, hade vi frusit, skrattar Fredrik.  -Den ska nämligen kylas ner till 2 Kelvin i skarpt läge. Likaså är förstärkarna i uppställningen moderata i uteffekt jämfört med de som kommer att användas i Uppsala (100-tals kW) och slutlligen på ESS (MW-klass). Annars är elektronikuppställnigen exakt som i Uppsala. 

 

Anders J Johansson och Fredrik Kristensen. Bild: Anders Borgström

Mha den innehållsrika whiteboarden förklarar Anders och Fredrik hur deras insatser inordnas in i ett större ESS-sammanhang och Anders fortsätter sen med att introducera lite mer specifikt vad det handlar om.

Det hela rör sig om ett antal kaviteter som matas med effekt, vilket i sin tur ger fältstyrka och så mäter man att det är rätt fält. Fältet sparkar iväg protonstrålen vid exakt rätt tid vilket alltså fixas av LLRF-enheten från forskarteamets labb. I hela accelatorkedjan, eller LINAC-en på ESS-jargong, finns moduler med olika namn som LEBT, RFQ, MEBT, DTL m.fl. men gemensamt för alla är att de behöver LLRF-moduler som därmed kommer att bli en ganska välrepresenterad nyckelkomponent i anläggningen. 155 stycken i 6 olika varianter ska slutligen komma på plats i det driftsatta systemet och LTH designar som sagt enheterna medan team från andra EU-länder producerar dem. Uppsala testar grejerna i en anläggning där en öppningsbar kryostat (jättetermos) kan kyla ner kaviteter till 2 Kelvin för test. Elektroniken (LLRF) från Lund som ska styra och övervaka kaviteterna ligger utanför termosen eftersom miljön är tuff därinne med vaccuum. Vaccuum krävs vid 2 Kelvin eftersom det annars blir för mycket värmeledning. Oj, mycket att tänka på.

 

HNOSS Kryostat (Jättetermos). Bild: UU

De färdiga kryomodulerna för ESS-anläggningen tillverkas i Frankrike och ska tillsammans med kaviteter också testas i Uppsalas anläggning FREJA. Testerna ska visa att nedkylning, samt generering och mätning av fältstyrkor funkar dock utan inblandning av protonstrålar. Riktigt skarpt läge blir det först när allt är transporterat till Lund igen och installerat i ESS-tunneln. 

 

Kryomodul med innesluten kavitet. 

Mer om LLRF-leveransen och Uppsalaanläggningen finns att läsa i EITs nyhetsflöde, på ESS hemsida  och på EITs temasida

-Dom höga fältstyrkorna gör att elektroner kommer slitas loss och slå in i metaller, bromsas och generera röntgenstrålningar och det är  en jobbig miljö med mycket bunkerbygge för att skydda både material och människor, säger Anders J Johansson och vi fortsätter med några snabba frågor till honom...

Vad har ni levererat egentligen? Vad är LLRF?

Partiklarna i en accelerator accelereras av elektriska fält. LLRF är ett styr- och reglersystem som reglerar styrkan och fasen på fältet. Den består av radiomottagare, ett digitalt styr- och reglersystem och en radiosändare. Till sändaren kopplas i slutinstallationen en effektförstärkare så vi får upp effekten till MW-nivåer. Vi ser mha LLRF till att protonerna i acceleratorn får rätt hastighet. Finns inte LLRF så funkar inte acceleratorn.

Varför gör Lunds Universitet LLRF?

Vi kvalar in eftersom vi kan radiosändare, radiomottagare, energisparteknologi och dessutom har vi inom LTH världsledande forskning inom styr- och reglerteknik.

Vad är viktigast och intressantast med leveransen?

Att vi hållit tiden och gjort rätt saker är självklart men framförallt har vi tillsammans med Uppsala-teamet gjort något som funkar bra för både Lund och Uppsala i ESS-processen. LLRF är också fullt integrerat i hela kontrollsystemet vilket är en väldigt viktig punkt. Detta är en aktivitet som är ett utmärkt exempel på samarbete i ESS-anda med kaviteter från Frankrike, testhus i Uppsala, LLRF från LTH och integration till EPICS-kontrollsystem av ESS. 

Vilka är de omedelbara konsekvenserna av leveransen?

Vi har visat att vi har ett system som fungerar och att vi har kunnat integrera det även på ett annat labb. En klassisk projekt-milestone helt enkelt.

Hur gjorde ni?

Vi organiserade ett team inom LTH-EIT och LTH-Reglerteknik som tillsammans med ESS och EPICS-integratörer helt enkelt började dra i trådar. Ingångsdata definierades genom besök på motsvarande labb i USA (SNS, SLAC), Tyskland (DESI), Schweiz (CERN), Japan (J-Park) och Kina för att samla erfarenheter och kunskap vilka fått ligga till grund för det nya systemets design. 

Finansiering?

Lunds Universitet och ESS finansierar till t.o.m. 2016 då pärmen med upphandlingsunderlag levereras till ESS. Förhandlingar om fortsättning pågår.

Vilka har ni samarbetat med?

Kaviteter utvecklas i Italien, Spanien och Frankrike.

Elektroniken utvecklas tillsammans med Tyskland och Polen och denna består mest av standardkomponenter.  Det viktigaste kunnandet ligger i systembygge, regleralgoritmer och specialkunnande inom FPGA-teknik.

Hur sätter vi forskningen i ett större sammanhang?

En metafor kan vara att se ESS som en stor lampa där neutroner lyser istället för fotoner. “Neutron-ljuset” kan användas i mikroskop, i materialstudier, för genomlysning m.m. Ett exempel kan vara hur man samtidigt kan titta på en motors metalldelar med röntgen och dess olja med neutroner.

Varför är forskningen viktig?

Materialstudier brukar lyftas fram som främsta tillämpningen och eftersom ESS kommer att bli upp till 30 gånger kraftfullare än befintliga anläggningar förväntas  många genombrott.

Hur påverkas människa och samhälle?

Som all forskning är även detta en kunskapsfabrik om än ganska tillämpad sådan. Man kan jämföra frågan som kom när de första mikroskopen byggdes. Vad skulle de vara bra för undrade man då? Idag är vi glada att de kom fram och började användas. Behoven kommer allteftersom och i ESS-fallet har vi ju här i Skåne regional nytta av hela projektet. Det är ytterligare en fjäder i hatten för universitetet att vara nära knuten till en så stor

Europeisk forskningsanläggning. Beträffande vad “mikroskopet” ska användas till så kan man studera olika material – plaster, läkemedel, metaller och skräddarsydda material – på molekylär nivå med hjälp av neutroner. ESS kommer också att vara lämpad för forskning om komplexa biologiska material och inom ingenjörsteknik, såsom hållfasthet, katalysatorer, flygplansvingar, bilmotorer och kraftverk. Inom miljöteknik kan forskningen med neutroner ge oss miljövänliga förpackningar, kunskap om vattenrening och renare industriella processer. Forskningen kommer också att omfatta vår vardagskemi, exempelvis tvättmedel, målarfärg, rengöringsmedel och smörjmedel.  Forskningen kan göra dem mer effektiva och samtidigt mer miljövänliga.

Under tiden framtida ESS-forskare planerar sina kommande experiment jobbar Anders J Johansson och hans team frenetiskt vidare med sina LLRF-moduler som en av många avgörande komponenter för full funktion på anläggningen.

Text: Anders Borgström

 

 

 

 



 


Fredrik Tufvesson intervjuas i regionalpressen

Publicerad: 2015-05-18

 

Fredrik Tufvesson intervjuas på Sydsvenskans/Helsingborgs Dagblads nyhetssajt 8till5 angående kraven på framtidens mobilssystem och hur LTH-s forskning strävar efter att hitta de vassaste lösningarna. Massive-MIMO är återigen i fokus för diskussionen vilket bekräftar att våra forskare ligger i absolut framkant när det gäller att hitta snabb, robust, strömsnål, billig och bandbreddseffektiv teknik för kommande trådlösa och mobila system. Hela artikeln läser du här.

Text: Anders Borgström

 



 


Anders Nejdels analogpresentation bäst på SSoCC

Publicerad: 2015-05-17

 

Den 4-5 maj 2015 hölls ”Swedish System on Chip Conference” SSoCC i Göreborg. Det delades ut pris för bästa  studentpresentation inom det analoga samt det digitala området. Anders Nejdel, doktorand i Analog-RF-gruppen vann priset för bästa analogpresentation.

Om SSoCC:

"The annual SSoCC has three main goals: to inspire and educate graduate students presenting and discussing their latest results, to give the participants an overview of SoC-related research and development work in Sweden, and to stimulate to cooperation between different research groups."

Text: Anders Borgström



 


Acconeer i media efter svensk och koreansk investering.

Publicerad: 2015-05-12

 

 

 

 

 

Nyhetsbyrån Rapidus och branschorganet Elektroniktidningen rapporterar om ny större investering i Acconeer. Pengarna kommer att användas för att anställa personal till produktutveckling och marknadsintroduktion av robotdammsugare där kund med pilotserieplaner inom ett år finns. Tekniken bygger på korta (<600ps), koherenta radarpulser som genereras med InGaAs-kretsar. Kretsarna har sin bakgrund i forskningsarbete av Lars-Erik Wernersson och Mikael Egard och en räckvidd på ca 50 m är målsättningen för de kommande produkterna.

Se artikeln i Elektroniktidningen

Text: Anders Borgström



 


Stage is Set for ESS Linac Test in Uppsala

Publicerad: 2015-05-08

 

The first fully functional Low-Level Radio Frequency control system for the ESS Accelerator has been installed and integrated into the EPICS control system at the FREIA Laboratory at Uppsala University north of Stockholm. This is a delivery from the EIT-labs in Lund.

“This is not only an important step in the development and test of the RF systems of the ESS accelerator,” remarked Assoc. Prof. Anders Johansson of Lund University, who is the LLRF work unit leader on the WP8 team, “it is also an example of a successful cooperation between different institutes around Europe and between divisions inside ESS.”

 

Read full article

 



 


Antenn och människa i skön harmoni

Publicerad: 2015-05-08


Vincent gratulerar Ivaylo

 

Nervositeten väl dold

- Vad sjutton är ultra-tillförlitlig kommunikation? -Varför har du filter på PA-n? -Hur stor är isolationen mellan antennerna? -Berätta om antennernas q-värden. -Varför använder du fantomer istället för händer? -Hur beror tal-data kvaliteten på signalnivån?

 


Opponent Pedersen.

Försvarare Vasilev

 

Fakultetsopponenten och Professorn Gert Frølund Pedersen bombarderar Ivaylo Vasilev med frågor och uppmaningar och får med säker röst svar på det mesta. Ivaylo verkar inte särskilt nervös. -Inte sant, säger vår senaste disputerade på min fråga senare. -Nog var jag nervös alltid men jag är glad över att det uppenbarligen inte syntes jättemycket. Salen var dessutom proppfull och MIMO-antenner engagerar uppenbarligen, konstaterar han glatt.

 


Fullsatt

 

Försvunna staplar motiverade

En mobiltelefon som funkar bra när den ligger på ett bord kanske får extremt dålig kommunikationsprestanda när man tar den i handen. Detta var t.ex. ett faktum som bl.a. Apple dyrköpt fick erfara i den tidiga iPhone-lanseringen där signalstyrkestaplarna i telefonen liksom bara försvann. Detta var en av flera saker som motiverade forskningen och vi tittade på 5-10 olika antennkonstruktioner och på vad som hände när vi påverkade terminalen med olika objekt, fortsätter Ivaylo.

MIMO och wearables utmanar antennerna

De sista 4-5 åren av sitt liv har Ivaylo ägnat åt att forska och förstå hur man ska optimera mobila terminalers antenner i kommande MIMO-system och där användare hanterar sina terminaler på skiftande sätt. Antennprestanda i en smartphone skiljer sig mycket åt beroende på om man håller den mot örat eller i handen och med en eller två händer. Massvis med nya användarscenarier kommer också framöver i och med framväxten av olika typer av prylar där nya terminaltyper såsom klockor, armband, glasögon och andra s.k. wearables blir trådlöst uppkopplade och förses med en antenn vilken blir kritisk för totalprestandat. En dålig antenn och/eller en dålig omgivning kan bl.a. betyda lägre datahastighet, tappad förbindelse och sämre batteritid. Antenner, vågutbredning och användarscenarier är bärande i Ivaylos teoretiska studier, beräkningar, simuleringar och experiment.

AIM hjälper användare och antenn att funka tillsammans

AIM eller Adaptive Impedance Matching återkoms det till ofta i diskussionen. Vad är innebörden i denna förkortning då? -AIM förbättrar terminalprestanda genom att optimera interaktion mellan antenn och vågutbredningsmiljön, försöker jag lite trevande och ber samtidigt Ivaylo om en bättre förklaring utan för mycket fikonspråk. Hmm... -Prestandaoptimering av antenn i närvaro av användare kanske, säger Ivaylo lite tveksamt. Inte lätt att förklara saker enkelt när man normalt sätt har tillgång till maffiga verktygslådor i form av formler och diagram. En bild ur avhandlingen illustrerar hur "olika" en smartphone kan te sig i närvaro av en användare.

 


Mobilhållning

 

För den som vill dyka lite djupare i Ivaylos forskning finns det lite godis att titta på upplagt på Youtube, titta här.

 

Från Bulgarien via Tyskland

Ivaylo flyttade till Tyskland efter avslutat gymnasium i Bulgarien där han växte upp, närmare bestämt i huvudstaden Sophia. Det blev sen 5 år i Tyskland fram till civilingenjörsexamen.

Efter civilingenjörsexamen i Tyskland fick Ivaylo via en professor sitt namn rekommenderat till Buon Kiong Lau (Vincent) som sökte en doktorand. Flytten till Sverige gick i April 2010 och där kröner han nu sina doktorandstudier med en doktorstitel. -Var det svårt att komma till Sverige, frågar jag? -Nej, ganska likt Tyskland i många avseenden även om det är lite enklare att få kontakt med människor här, säger Ivaylo med tillägget att svenskar pratar bättre engelska än tyskar. -Och jag har trivts mycket bra med boende, kollegor och vänner. Och maten är ok. Även köttbullarna.

-Jag åker tillbaks till Bulgarien 3-4 gånger per år för att träffa familj och många vänner som fortfarande bor där, säger Ivaylo.

Industrin lockar

För framtiden är det jobbsök i industrin som gäller, troligen i Sverige eller Tyskland i första hand. Flickvännen bor och arbetar i London och Ivaylo sticker snart och hälsar på henne. Första gången i London!

Vi önskar lycka till i fortsättningen och hoppas på att få se EITs och Ivaylos framforskade antennkunskaper materialiseras i många av världens kommande trådlösa kroppsnära produkter.

 


Betygskommitten gratulerar


Ivaylo-selfie

 

 

Text & foto: Anders Borgström



 


LuMaMi på SVT

Publicerad: 2015-05-06


Fredrik Tufvesson intervjuas av SVT om nästa generations (trådlösa) Internet.

Se interjun här:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/enorm-okning-av-datormangden-i-framtiden

 

Text: Johan Cedervall



 


Gerhards Grabbar med ny BAN-Antenn

Publicerad: 2015-04-24

 

Gerhards Grabbar till final med kroppsantenn

 

 

Teamet bakom BAN-antennsystemet: Fr.v. Alexander Israelsson, Hampus Månefjord, Edvard Johansson, Georg Wolgast, Casimir Ehrenborg. Längst till höger: Handledare Jakob Helander. 

Bild: Anders Borgström.

 

Projektkurs ledde till IEEE-finalplats

Ära och pengar står på spel när tredjeårsstudenterna Georg Wolgast, Hampus Månefjord, Edvard Johansson, Alexander Israelsson och Casimir Ehrenborg styr kosan mot Vancouver den 21 Juli i år för att försöka knipa förstaplatsen i  IEEE Antennas and Propagation Societys (AP-S) designtävling. Tävlingen går ut på att studenter ska utforma ett batteridrivet lågförbrukande BAN(Body Area Network)-antennsystem och lag från hela världen har kvalat in. Gerhards Grabbar, som teamet kallar sig, har knipit en av tre åtråvärda finalplatser och projektet har drivits inom ramen för EITs projektkurs Elektro- och Informationsteknik. Handledare har varit Anders Sunesson, adjungerad professor från ESS och Jakob Helander, EIT-doktorand på Teoretisk Elektroteknik. 

 

Antennen den bärande delen i helt system

Grabbarna har byggt en antenn som är optimerad för s.k. BANs (Body Area Networks) eller kroppsnätverk där de med en bärbar apparat mäter och övervakar en persons hjärtrytm (EKG) samt skickar mätdata via BAN-et till personens mobiltelefon där informationen sen kan lagras och vidarebearbetas. Mätapparaturen består av elektroder, EKG-sensor, en Arduino microcontroller, bluetooth transciever, en Android-Smartphone med egenutvecklad app och sist och viktigast en egendesignad plan inverterad F-antenn. Bluetooth-LE standarden har valts för sin låga strömförbrukning och för att minimera kroppens utsättande för strålning. Antennen, som är huvudinsatsen i projektet, är designad för att i samspel med kroppen effektivt kunna överföra RF-signalen. Simuleringar, beräkningar, konstruktion och mätningar har resulterat i en för ändamålet väl fungerande ytvågsantenn tillverkad i billig teknik med koppar, glasfiberlaminat och lödtenn som huvudingredienser. Mobiltelefonen plockar vackert upp BT-signalen och presenterar EKG:t på telefonens display. Algoritmer och mjukvara kan sen processa signalen vidare för olika analysändamål och även skicka data vidare. Antennen ger bra signal med god dBm-marginal var den än placeras på kroppen vilket syns tydligt i appens RSSI-indikator. Tar någon konceptet vidare för kommersiell tillämpning kan den även göras både liten, tålig och billig.

Räddar liv hos personer med hjärtfel

Vad ska man ha detta till och vad är det egentligen Gerhards Grabbar mäter och analyserar? Jo, visionen är att rädda liv hos människor med hjärtfel och man mäter helt enkelt EKG som sedan analyseras och i god tid varnar för kommande akuta situationer. Tidig upptäckt räddar liv! Appen kan utvecklas vidare för att skicka informationen vidare till läkare, ambulans eller annan hjälp.

Dags att visa upp sig på bredare front

Sen laddar tredjeårsstudenterna om och innan Vancouver-scenen intas måste antennen lödas om och appen snyggas till. Dom kommande mötena kommer också handla om finputsning av rapport och om att förbereda sig på eventuella kniviga antennfrågor från AP-S panelen. Allihopa är faktiskt F-studenter och teoretisk elektroteknik kanske hittills inte varit huvudintresset i utbildningen så långt. Man anar en liten nervositet där.

De två andra finalisterna är hemliga änsålänge men det står klart att de är bland de andra fem som kvalade in i förra omgången. -Vi har sett deras videor och finnarna verkar vassa, säger killarna ödmjukt.

EIT-teamets video har tagit sin lilla tid också då det inte är helt lätt att vara skådespelare, regissör, filmare, klippare och ljudtekniker på en gång men med Windows Moviemaker har det blivit en mycket sevärd och instruktiv 5-minutersproduktion som säkert hjälpte till ordentligt att ordna finalplatsen. Kolla här.

Gerhards Grabbar presenterar sig och sitt projekt även på institutonen nu på måndag den 27 April kl 16. Kom och lyssna i E:3139 kl 16.15. 

Studier först, sen karriär.

-Vi blir ju publicerade snart så det lär ju öppna upp världen för oss, säger killarna med ett skratt.  Lite allvar bakom skrattet dock, det finns faktiskt goda möjligheter att få in arbetet som en artikel med tanke på att dom gått så här långt i tävlingen. -Att kunna åka till konferensen är en spännande  grej för framtiden bara det, inte minst för alla möten och diskussioner med liknande intressen som det medför säger handledaren Jakob Helander. E-fält, antenner, kanalmodulation, kommunikation och annat diskuteras i minglet och har man tur kommer man i slang med en professor som fiskar efter lovande potentiella doktorander. Att trycka upp gamla hederliga visitkort är ett billigt och gott råd. 

Att genomföra grundutbildningen enligt plan är väl annars mål nummer 1 innan akademi- eller industrikarriär väntar. Det finns mycket roligt att välja mellan så inget är hugget i sten men EIT har i alla fall fått ett gyllene tillfälle att rekrytera över F-are till E-världen. Singapore, Zürich och andra exotiska platser som Lund och Finspång blir kommande mål för studier och arbete under bl.a. sommaruppehållet i utbildningen. Semester i USA och Kanada, visum m.m. är nu grejer som också rör sig i huvet på killarna.

EIT gratulerar Gerhards Grabbar och önskar lycka till i Vancouver-finalen!

 

 

 



 


Framtidens examination prövas på EIT

Publicerad: 2015-04-14

 

Professor Per Ödling har å LTHs vägnar examinerat MOOCs (Massive Open Online Course) i samarbete med Akademi Norr, ett 13-kommuners förbund i norra Sverige där 5 unga människkor från 5 olika länder examinerades av Lund på plats i Arvidsjaur. Per flög upp, satt en halv dag, examinerade och flög ner. Arvidsjaur kommun betalade och det blev stort genomslag i lokalmedia.

Detta är en naturlig del av framtidens metodik för högre utbildning och LTH hjälper genom dessa konkreta insatser till att visa vägen. "Affärsmodellen" bygger på att kommunerna agerar campus och studiestöd men “outsourcar” examinationen till i detta fall LU. Våra examinatorer agerar "återförsäljare" åt alla möjliga MOOCs leverantörer och slutlevererar "produkten" genom examination. 

Akademi Norr vill nu skala upp och köra ett EU-projekt och EIT, LTH eller LU kan haka på och söka EU-pengar för metodutveckling och fortsatt MOOCs-examination.

Text: Anders Borgström

 

 

 



 


SIP Wireless Society programansökan vidare till intervju.

Publicerad: 2015-03-22

 

Ansökan till VINNOVA om att etablera ett SIP (Strategiskt Innovationsprogram) med namnet Wireless Society har nu gått vidare till intervju vilken kommer att ske på Vinnova nu på onsdag, den 25:e mars hos VINNOVA i Stockholm. Från EIT Lund har Viktor Öwall, Anders Borgström och Fredrik Tufvesson deltagit i arbetsgruppen under framtagningen av programansökan. Från Sony Mobile i Lund har Vanja Plicanic Samuelsson deltagit. De som träffas hos VINNOVA för att presentera och försvara programmet är  Vanja Plicanic Samuelsson Sony Mobile, Ulf Forsén Ericsson, Jens Zander KTH, Katrin Ekvall Scanreco, Anders Johansson Percipia och Claes Beckman, KTH. Intervjun kommer att utföras av två externa bedömare och minst fem representanter från de finansierande myndigheterna och den beräknas ta drygt 1 timme i anspråk. Intervjun föregås av en programpresentation inkluderande summering, arbetssätt, samverkan, aktörer, samhällsnytta och riskanalys.



 


EITs föreläser på NMT-dagarna!!

Publicerad: 2015-03-16

Denna vecka välkomnas gymnasielärare och elever till årets upplaga av NMT-dagarna. NMT står för Natur, Medicin, Teknik och under veckan föreläser motsvarande fakulteters lärde populärvetenskapligt för att övetyga potentiella blivande LU-studenter om vilken bana man ska välja. Det hålls omkring 300 föreläsningar av drygt 130 olika forskare och EIT "marknadsförs" av våra egna där följande personer och spännande presentationer visas upp.

 

Fredrik Tufvesson
Mamma Mia, bilar börjar prata!

Daniel Sjöberg
Satellitkommunikation – samtal tvärs över jorden via rymden

Paul Stankovski
Vem stal mitt Facebookkonto och hur gjorde de? 

Martin Hell
Att knäcka ett lösenord 

Joachim Rodrigues
Elektronik i kroppen 

Emma Fitzgerald
Trådlösa nätverk, kommunikation genom luften

Text/Bild:Anders Borgström



 


Ericsson lanserar "5G for Sweden". EIT är med!

Publicerad: 2015-03-02

 

Ericsson lanserade idag på MWC i Barcelona ett nytt forskningsprogram "5G for Sweden". Med forskning, innovation och industriella pilotprojekt ska industrins konkurrenskraft inom 5G stärkas och forskningen ska tillämpas inom olika industrigrenar. Nya projekt inom akademi och industri skapas samtidigt som värdefulla insikter erhålles runt 5G-innovationer och digitalisering av industri och samhällsfunktioner.

Programmet visar vägen med hårdvara mjukvara och tjänster inom mobilitet, bredband ochmoln samt skapar grund för nya ekosystem.

Partners inom "5G for Sweden" är Scania, Volvo Construction Equipment, KTH, Chalmers, LiU, LTH, RISE, Swedish ICT och dessutom stödjer VINNOVA programmet finansiellt. Samarbetet presenterades på MWC av Tony Sandberg, Scania, Charlotte Brogren, VINNOVA och Sara Mazur, Ericsson.

Kommentarer från de egna leden:

–Lund har en lång tradition inom mobil kommunikation och har jobbat aktivt med Ericsson sedan början av 80-talet. LTH har många unika kunskaper inom bland annat hårdvara, algoritmer och systemutveckling som alla är viktiga delar inom framtida 5G-system. Unik kompetens från Lund är bl.a. Massive MIMO där Lund är världsledande. Fredrik Tufvesson har nyligen presenterat tekniken på världens största chipkonferens ISSCC i San Francisco och jag själv presenterade samma sak på Intel och Xilinx. Allt med stor framgång, säger allas vår rektor Viktor Öwall.

–Det behövs mycket fundamental forskning och utveckling inom 5G och det är väldigt spännande att vara en del av den kraftsamling som nu sker nationellt. 5G kommer att föra med sig helt nya systemlösningar och teknologier och framförallt kommer dessa att möjliggöra stora förändringar inom olika industrier och samhället i stort. Det är viktigt för oss att i samverkan med industrin bidra med den expertis vi har för att lösa svåra forskningsfrågor och möjliggöra denna utveckling, säger Björn Landfeldt, föreståndare för MAPCI.

Läs mer (LTH-Nytt)

Text/Bild: Anders Borgström

 



 


EIT presented 5G-contributions at ISSCC

Publicerad: 2015-03-01

Last week Fredrik Tufvesson presented "More Bits via the Same Spectrum - Massive MIMO opportunities and challenge " at ISSCC (International Solid State Circuits Conference) in San Francisco within the session “How to Achieve 1000 × more Wireless Data Capacity? 5G?”. EE Times covered the session and mentioned the Lund-teams contribution as:

Sweden’s Lund University created and tested a prototype 5G base station (described above and shown below) that supports 100 coherent RF chains using OFDM transmission. It uses an array antenna printed at the university and generated 10 Gbytes/second of data in operation.

In tests so far with 10 users working in 20 MHz of spectrum at 3.7 GHz, the prototype supported adequate coherency with signals well aligned in time, said Fredrik Tufvesson, a professor at Lund. “We got it working, now we need to squeeze it,” he said.

 

Read the full article here:

 



 


Carl knäckte koderna och tog sig igenom

Publicerad: 2015-02-17

En blandning av familjetradition, psykologistudier, slumpen och lärare på LTH ligger till grund för Carls arbete med att göra (den digitala) världen säkrare i framtiden. Ett framgångsrikt arbete som även klarade den tuffa grillningen vid disputationen.
 – Det var inte så tufft som jag befarat, säger Dr Carl Löndahl.



Carl Löndahl (t.v.) gratuleras av handledande professorn Thomas Johansson.





Hett ämne med vardaglig användning
Med Edward Snowden och Julian Assange på världens löpsedlar har kryptoanalys blivit ett hett och högaktuellt område. Frågor kring personlig integritet kontra olika typer av övervakning, i olika syften, engagerar den stora massan. Men även en så vardaglig och vanligt förekommande aktivitet som att logga in på sin internetbank använder sig av kryptering – teknik som ständigt behöver utvecklas och förbättras för att inte bli osäker.

Det blev krypto av misstag
Carl läste kurser i kognitiv psykologi och blev därigenom intresserad av matematiska modeller. Kombinerat med en familjetradition blev utbildningsvalet självklart – både pappa och farfar var elektroingenjörer. Det blev Elektro på LTH för Carl – men att han skulle specialisera sig inom kryptoteknik var däremot mindre väntat.
 – Under grundutbildningen hamnade jag på en kryptokurs mer eller mindre av misstag. Men eftersom jag tycker om problemlösning så passade området bra för mig. Några lärare övertalade mig att fortsätta genom att disputera och det ångrar jag inte idag, berättar den nyblivne doktorn.

Gör information oläsbar
EIT-forskargruppen Krypto och Säkerhet har forskningsanor inom olika kryptologiska områden sedan 1982. Inte minst har gruppens rön hittat tillämpningar inom mobiltelefonin.
 – Kortfattat kan man säga att kryptering används för att göra information oläsbar. Man matar in sin information, kallad klartext, tillsammans med en hemlig nyckel. Krypteringsalgoritmen omvandlar sedan klartexten till en kryptotext, som utan nyckeln skall vara oläsbar, berättar Carl.

Gör om kryptosystemet
Hans avhandling heter "Some Notes on Code-Based Cryptography" och handlar bl.a. om hur man ska skydda sig mot kryptoknäckande. De flesta klassiska kryptona kommer nämligen framgent att kunna forceras. Kryptograferna måste därför hitta på nya sätt att kryptera. Carls fokus har varit att försöka knäcka krypton för att ta reda på hur kryptona kan förbättras. Han har med andra ord ägnat sig åt kryptoanalys.
 – Min forskning har rört sig runt ett kryptosystem som heter McEliece. Det är inte nytt och har länge ansetts opraktiskt på grund av den stora nyckelstorleken – men det blir mer och mer intressant. Min avhandling handlar bl.a. om hur man kan göra om kryptosystemet för att öka säkerheten mot attacker.

Får hålla sig på stigarna?
Kristianstadspågen Carl kommer att lämna EIT för att arbeta i industrin på obestämd framtid. Men först och främst innehåller framtiden nya utmaningar i form av den kommande familjemedlemmen som flyttar in i en spjälsäng i Carls och hans flickväns lägenhet på Lilla Fiskaregatan. Och som antagligen får följa med Carl på hans vandringar i skog och mark.
 – Jag älskar naturen och spenderar många timmar varje vecka med att lufsa runt i den. Det har jag ärvt av min mamma, säger Carl Löndahl avslutningsvis med ett leende.

EIT gratulerar och önskar sin senaste doktor lycka till!

 

Text: Johan Cedervall
Foto & research: Anders Borgström

 



 


Optimerat nätverkande för Dr Li

Publicerad: 2015-02-03

 

Yuan Li är EITs senaste doktor och han har ägnat sina forskarstudier åt optimering av trådlösa nätverk. Som nyfiken forskare har Yuan ställt frågor runt nättopologier, fördröjningar i nätverk, programmeringsverktyg för studier av nätverk, förbättring av nätprestanda och annat runt ämnet. 

Grunder i Kina och spets i Sverige

Den Kinesiska Civilisationens Vagga! Det är ett annat namn på den mäktiga Huang He eller Yellow River som flyter fram förbi Yongji i norra Kina. Yongji är en stad med ca 40.000 invånare där också vår nyblivne doktors vagga stod.

 

Yuan Li med betygskommitten

Där klarade Yuan av sin grundskola och gymnasium. Universitetsutbildningen genomfördes längre söderut i det stora landet, nämligen i staden Changsa på Nation University of Defence Technology. Programmet var Computer Science.

Under sin högskoleutbildning fick han sina grundkunskaper inom trådbundna och trådlösa nätverk och ville sen fördjupa sig och behärska mer avancerad teori runt trådlösa nätverk. -Jag sökte på "forskning inom trådlösa nätverk" och EIT är tydligen högt rankad av Googles algoritmer för fram kom en doktorandtjänst i ämnet, säger Yuan. Han fick jobbet och satte igång med att först grundligt lära sig optimeringsteori vilket han sen började tillämpa på sin forskning. Teori i all ära men målet har hela tiden varit att hitta lösningar för problem i den "riktiga" nätverksvärlden med siktet inställt mot industriella tillämpningar.

Teknologin runt trådlösa nätverk har haft genomgripande inverkan på människors livsstil och arbetsvanor, inte minst ändrat deras kommunikationssätt. Många olika trådlösa nät och kommunikationskanaler har lanserats de senaste 20 åren som t.ex. Bluetooth, mobilnät och trådlösa LAN. Nättjänster, bandbredd, fördröjning, tillförlitlighet m.m. har varit parametrar som kontinuerligt har trimmats genom åren och optimering av nätverken är här en viktig disciplin.

Med hjälp av matematiska programmeringsverktyg har Yuan försett oss med optimala lösningar till dessa problem, vilket ger bättre resultat än empiriska lösningar. -Mina lösningar och metoder kan användas av ingenjörer som ska konstruera och driftsätta olika typer av trådlösa nätverk

Ut och jobba

När detta skrivs har Yuan redan flyttat tillbaks till Kina och hans framtidsplaner är att leta efter ett jobb antingen på hans gamla universitet eller i industrin. Han vill jobba praktiskt nu och tillämpa allt han lärt sig under sin utbildning och forskning. Varför inte konstruera ett effektivt trådlöst stadsnät t.ex?

Bowling, köttbullar och surströmming

Fritidsintressen? -Tja, film kanske och då action, hollywood och kinesiska filmer passar mig bäst, säger Yuan. Och bowling hade Yuan inte provat förrän han kom till Sverige. Men det var kul! Kollegorna lärde honom tricken.

Och svenskheten då, hur står det till med den? Prata svenska. Nej! Läsa svenska? Lite! Svensk mat? Gott! Köttbullar är goda och dom blir extra goda om man kryddar lite annorlunda. Fisk är också fint och Yuan påstår att han t.o.m. testat surströmming. Ska man tro på det?

Tillbaks till hemlandet

Som sagt, Yuan är tillbaks i Kina och vi hoppas han hjälper oss att synas där i sin kommande karriär inom trådlösa nätverk. Innan dess stundar dock bröllop i födelsestaden. -Inte så stort, säger Yuan. Bara några hundra personer. 

EIT gratulerar och önskar lycka till!!

Text/Bild Anders Borgström 

 

 

 



 


Fel blev rätt för Dimitar

Publicerad: 2015-01-27

 

Dimitar Nikolov är EITs senaste doktor och hans avhandling heter "Fault Tolerance for Real-Time Systems: Analysis and Optimization of Roll-back Recovery with Checkpointing". 

Lång och innehållsrik titel som sig bör, men vad betyder det egentligen?

Avancerad elektronik funkar inte alltid

Teknik har invaderat våra liv och vi är omgivna av elektronikprylar med allt högre prestanda. 

Den alltmer miniatyriserade halvledartekniken är dock känslig för fel så trots prestandat kan prylarna ibland sluta funka. Ibland med kanske katastrofala konsekvenser. 

Forskningsfältet kallas för feltolerans och utmaningen är att få till fungerande grejer även när det blir fel i teknikfunktionen. 

Dimitar Nikolov i arbete

Feltolerans hanterar teknik och metoder som detekterar och korrigerar fel. Detta medför oftast en tids-overhead vilket kan vara problematiskt för realtidssystem eftersom dessa system inte bara är beroende av korrekta beräkningar utan också av att saker sker i rätt tid. "Min forskning handlar om hur man hanterar feltolerans i realtidssystem", säger Dimitar 

Feltolerans blir också ett allt viktigare område i takt med att elektronik introduceras som vitala delar i fler och fler produkter, branscher och verksamheter. Som följd av dåligt fungerande elektronik kan t.ex. bilar krascha, hjärtoperationer gå fel och mobiltelefoner sluta att fungera. Och så vill vi inte ha det.

Akademisk bana den rätta vägen

Dimitar drömde tidigt om att göra akademisk karriär vilket gjorde att en doktorandutbildning kändes naturlig. Forskningsfältet var obekant när han började sina forskarstudier vilket såklart var utmanande. "Genom åren har synfältet breddats och jag har mer och mer insett hur betydelsefullt detta forskningsfält är", påpekar Dimitar nöjt. 

Dimitar har sin mastersexamen från University of Ss. Cyril and Methodius, in Skopje, Makedonien.  Där arbetade han också som lab-assistent och insåg då att han ville fortsätta sin bana inom forskning och utbildning. Han sökte efter tips in som doktorand i Sverige vilket ledde till en plats i Linköping där forskarstudier påbörjades. "Efter ett tag flyttade jag med min handledare till Lund och LTH där jag trivts mycket bra med både studier och fritid", säger Dimitar.

"Och jag kommer fortsätta med min akademiska karriär och forska, och då helst i Sverige, men pengar och finansiering styr", tillägger Dimitar.

Trots den godkända avhandlingen återstår några ynka poäng  inom forskning och undervisning för den nydisputerade innan han får ut sin doktorsexamen. Det betyder att kontor och labb finns i E-huset åtminstonde fram till Juni månad. 

Från Makedonien till Lund

Dimitar bor på Norra fäladen i Lund men hälsar gärna på familjen i hemlandet Makedonien när det blir tillfälle. Med makedonska som modersmål och engelska bland kollegorna har det aldrig blivit nån reda med Dimitars svenska. 

Men han vet vad en soffpotatis är. Han beskriver nämligen sig själv som en sån när jag frågar om han utövar nån sport. "Lite squash blev det ett tag faktiskt men inte överdrivet mycket. -Men jag har blivit intresserad av fotografering!" Som disputationspresent fick Dimitar en ny Nikon-kamera och med 4 objektiv i kameraväskan klickar det på bra. Så det blir en hel del snack om brännvidder, bländare, bildsensorer och annat fotonörderi under intervjun. 

EIT hoppas att kamerans elektronik är feltolerant med fina bilder som resultat och gratulerar härmed sin nybakade doktor. Samt önskar lycka till med fortsatt forskning!

Text/Bild: Anders Borgström



 


Gerhard Kristensson kallad till hedersledamot i SNRV

Publicerad: 2015-01-15

Den sedan december pensionerade professorn blev under torsdagen hyllad av kollegor från olika håll och strax före lunch blev han varse sitt innehav av hederstiteln från Svenska Nationalkomittén för radiovetenskap (SNRV), vilken han efter nio år som ordförande också pensioneras ifrån.


Munter stämning under Gerharddagen.

Torsdagen den 15 januari 2015 går till historien som ”Gerharddagen”, i varje fall i EIT:s historiebok. Det var dagen då Gerhards kollegor – både nyare och betydligt äldre – fick tillfälle att samlas och framföra hyllningar och prata om gamla minnen.

Stämningen var mycket munter. Som när dagens värd, Anders Karlsson, berättade om reseminnen. Eller som när en annan föredetta kollega berättade om ett experiment som aldrig resulterade i någon skriven artikel men som handlade om hur man lämpligast blir av med duvor från balkongen. Eller som när en annan kollega berättade om hur man kan göra för att få in en kanot i en lägenhet på tredje våningen - utan att väcka uppståndelse. Och utan att använda trapphuset (eftersom kanoten inte får plats i trapphuset).

Carl-Henrik Walde, överingenjör och sekreterare i SNRV, höll ett uppskattat föredrag med fokus på radiohistoria. Ett synnerligen tilltalande ämne. Det började med whiskey och avslutades med musik. Strax dessförinnan hade Carl-Henrik förmedlat beslutet att kalla Gerhard till hedersledamot i SNRV. Motiveringen löd som följer:

”Gerhard Kristensson har varit kedamot i SNRV i 24 år, varit ordförande i dess sektion B i 12 år och senast varit synnerligen uppskattad ordförande i SNRV i nio år. Gerhard har varit aktiv inom URSI och har där och inom KVA setts med stor respekt vilket även gäller SNRV som helhet. Han har under 25 års tid vidareutvecklat en institution på LTH till mycket hög klass.

SNRV har beslutat kalla Gerhard till hedersledamot.”

 

Text & foto: Johan Cedervall



 


Teorel-workshoppen är igång

Publicerad: 2015-01-14

Hela onsdagen har SSF-projektet "Complex analysis and convex optimization" workshop i E:3139.


Mats Gustafsson är projektledare och inledde den föredragstäta onsdagen.


Mats håller föredrag kl. 15:30 ("EM energy and antennas"), men inledde med att tala om projektet i sin helhet.


Ragnar Sigurdsson från University of Iceland var förste föredragsghållare. Temat var "Complex analysis in several variables".


En av åhörarna är Gerhard Kristensson som för övrigt är morgondagens (15/1-15) huvudperson då han ska hyllas för sina insatser under alla yrkesverksamma år (start 10.00, E:1406).


Ragnar Sigurdsson och åhörare.


God uppslutning i E:3139



Hela dagens program du här: http://www.eit.lth.se/index.php?news=2&L=0#1914

Läs mer om projektet här: http://www.eit.lth.se/index.php?puid=175&L=1

 

Text & foto: Johan Cedervall



 


Sidansvarig: |