lu.se

Electrical and Information Technology

Faculty of Engineering LTH | Lund University

Alumni/Hedersdoktorer

 

Jan M. Rabaey, 2012
Professor, University of California, Berkeley

 

Jan Rabaey has a long and distinguished career within the fields of integrated circuits and wireless communication where his creative mind and sparkling enthusiasm has contributed to many innovations, such as the InfoPad during the 1990s. His most recent topic is The Swarm: the idea that every object will have a wireless connection, leading to trillions of connected devices collaborating to present unifying experiences. Thus, the wireless revolution is still ongoing – giving birth to these “swarms” of things that both sense and affect our surroundings which will blur the separation between the physical world and the cyberspace.

With a Ph.D. from Katholieke Universiteit Leuven, Belgium, in 1983, Jan is today Professor at the University of California, Berkeley, and co-founder of the Berkeley Wireless Research Center (BWRC).  Dating back to the mid-1980s, his interest in and support of the research at Lund University has been a constant source of inspiration.

More: Jan Rabaeys honorary doctorate

 
Jan M. Rabaey. Foto: Johan Cedervall

 

Henrik Almeida, 2010

 

is a broadband expert and manager of the DSL Technologies Laboratory at Ericsson Research. He is responsible for Ericsson´s research and standardization within broadband communication over copper and has studied engineering at KTH and physics at Stockholm University.

Henrik Almeida has an exceptional talent in leadership and in inspiring research. He has established a world leading research team within the broadband communication area that holds the world record in bits/s over telephone wire (500 Mbit/s). Henrik has, through his close cooperation with researchers and professors from the Faculty of Engineering at Lund University, opened doors to Ericsson´s research and development activities. He has shown a strong personal engagement in PhD students and has given the opportunity to these students to perform part of their work at Ericsson. He has, with empathy and creativity, ensured that their analysis and results has kept both high academic level as well as high technical and industrial relevance. Henrik Almeida has many of the qualities you seek in a professor. He is a pioneer in developing co-operations methods between academia and industry. He has a deep understanding for both similarities and differences between academic research and R&D within industry, and also the ability to positively combine these to reach new levels. For the continuation of the development of research at LTH, Henrik Almeida is of great importance encouraging new collaborations and designing new research projects. His international network of contacts is of considerable importance in the design of project consortia.

 


Henrik Almeida. Foto: LTH

Ernst Bonek, 2008
Professor emeritus i radiofrekvensteknik vid Wiens tekniska universitet, Österrike.
 

En världsledande forskare inom mobil kommunikation och har haft kontakt med kolleger vid LTH sedan mitten av 80-talet. Det har lett till forskarutbyten på båda hållen. Han har också som internationell rådgivare stött forskningen inom ett kompetenscentrum för kretskonstruktion, CCCCD, vid LTH. Det ersattes nyligen av ett Industrial Excellence Center med (fortsatt) stöd från Vinnova. Även i den processen har Bonek varit till stor hjälp.

Källa: LTH:s verksamhetsberättelse 2008


Ernst Bonek. Foto: T. U. Wien

Jørgen Bach Andersen, 2003
Professor Aalborg Universitet. Antenner och mobil kommunikation.
 

Grundade och leder CPK, Center for Personkommunikation. Hans uppmärksammas för framstående forskning, forskarhandledning och framgångsrikt ledarskap inom elektromagnetisk fältteori och antennteori, och som är av yttersta vikt för utvecklingen av trådlösa kommunikationssystem.

Publikationslistan är omfattande och inkluderar bl a en uppskattad bok inom området mobil kommunikation. Han är också en av pionjärerna när det gäller studier av eventuellt skadliga effekter på människokroppen av elektromagnetisk strålning. Jørgen Bach Andersen innehar flera prestigefyllda uppdrag och medlemskap i vetenskapliga sammanhang. Han har genom föreläsningar, handledning och forskningssamarbeten starkt bidragit till utvecklingen av forskningen och utbildningen inom elektrovetenskapen vid LTH.

Källa: LTH:s verksamhetsberättelse 2003

 


Jørgen Bach Andersen. Foto: IEEE

Robert Brodersen, 1999
Född 1945. Professor, University of California, Berkeley. Kretskonstruktion.
 

Brodersen har publicerat åtskilliga artiklar, speciellt från IEEE (The Institute of Electrical and Electronics Engineers). Brodersen har också sammanställt och bidragit till flera utgåvor av skilda artikelsamlingar från IEEE Press, samt boken Anatomy of a Silicon Compiler från Kluwer Academic Publishers. Han är en mycket uppskattad föreläsare både i grundkurser och på forskarnivå och har handlett och examinerat en stor mängd doktorander.

Brodersens forskning har bland annat omfattat tillämpningar för och konstruktion av analoga CMOS-kretsar, kretslösningar med Switched Capacitorteknik (SC-teknik), såväl avancerade filder och A/D- och D/A-omvandlare som andra analoga tillämpningar, samt kretsar för talkodare (vocoders) och integrerade kretsar för digital signalbehandling - framför allt utveckling av rationella konstruktionsmetoder. Under 1990-talets första hälft arbetade han med lågeffektskretsar för tillämpningar med batteridriven elektronik i det så kallade Infopad-projektet. Som företrädare för Berkeley Wireless Research Center (BWRC), ägnar Brodersen mycket av sin tid åt utveckling av teknik för trådlös kommunikation i mycket vid bemärkelse.

För LTH har kontakterna med Brodersen varit mycket värdefulla. han besökte LTH och Institutionen för tillämpad elektronik som gästprofessor 1984, då han hjälpte oss i starten med SC-tekniken och konstruktionen av analoga CMOS-kretsar. Genom nära kontakter, inte minst via lundensiska doktoranders många vistelse på Brodersens institution, har en LTH-grupp etablerats, som sysslar med metodutveckling för digitala signalprocessorer på chips. Ett genom LTH överbryggande samarbete med Ericsson föreligger idag och företaget bidrar substantiellt till finansieringen av BWRC.

 


Robert Brodersen. Foto: EECS/Berkeley

Paul Kühn, 1996
Professor, University Stuttgart. Telekommunikation.
 

Paul Kühn, född 1940, studerade elektroteknik och blev diplomingenjör 1967 och teknologie doktor 1972. Båda examina avlades vid universitetet i Stuttgart. 1973-77 ledde han en forskargrupp avseende data- och telenät. 1977 anställdes han vid amerikanska Bell Laboratories och arbetade där inom fältet datorkommunikation. Han utnämndes 1978 till professor i elektroteknik vid universitetet i Siegen, Tyskland. Sedan 1982 innehar dr Kühn motsvarande professur vid universitetet i Stuttgart.

Professor Kühn är engagerad i åtskilliga internationella organisationer, däribland ITC, International Teletraffic Congresses, där han 1991 utnämndes till president. Denna organisation verkar för dialog och idéutbyte inom telekommunikationsområdet mellan forskare, tekniker och administratörer från näringsliv och högskolor.

Samarbetet mellan professor Kühn och institutionen för teletrafiksystem vid LTH har varit mycket livaktigt och långvarigt. Professor Kühn har föreläst, varit opponent vid doktorsdisputationer och även mycket aktivt deltagit i de diskussioner ur vilka LTH-institutionens nuvarande forskningsprogram växt fram. Det nära samarbetet har också lett till att han engagerats av de svenska forskningsområden. Strategiska forskningsstiftelsen har utsett tre internationella experter till att utvärdera en av stiftelsens största satsningar, nämligen Computing & Communication, och professor Kühn är en av dessa tre.

Källa: LTH-Nytt 1996

 


Paul Kühn. Foto: Uni. Stuttgart

Jan Uddenfeldt, 1996
Teknologie doktor, Ericsson Radio Systems. Vågutbredning, kretskonstruktion och signalbehandling.
 

Jan Uddenfeldt, född 1950, blev civilingenjör i elektroteknik vid KTH 1973. Examensarbetet avsåg teletransmissionsteori. Han disputerade 1978 med avhandlingen Predictive Encoding with Delayed Decision Applied to Speech Digitalization. Samma år anställdes han vid Ericsson Radio Systems. Han var också adjungerad professor i telekommunikation på KTH 1981-82.

1989 blev Uddenfeldt chef för Ericsson Radio Systems utvecklingsavdelning och 1990 teknisk direktör för affärsområdet radio. Institutionen för tillämpad elektronik vid LTH har genom åren haft många fruktbara kontakter med Jan Uddenfeldt, när det gällt såväl forskning som utbildning. Forskare har samarbetat inom de gemensamma intresseområdena radio, vågutbredning, kretskonstruktion och signalbehandling. Utbildningssamarbetet har kommit såväl institutionens radiokurser som Ericssons egen forskning till godo.

I motiveringen till hedersdoktoratet heter det bl a: "Vi anser att Jan Uddenfeldt är välmeriterad för en hedersbetygelse av denna art, eftersom han bedriver en industriell verksamhet på hög nivå baserad på en gedigen akademisk grund, vilket bland annat avspeglas i en diger publikationslista, och väl förstår att umgås med den akademiska världen. Genom samarbetet med honom har den tekniska fakulteten vid Lunds universitet, förutom direkt ekonomiskt och moraliskt stöd, fått uppslag till forskning av stort värde inte minst inom forskarutbildningen."

Källa: LTH-Nytt 1996

 


Jan Uddenfeldt. Foto: LTH-Nytt, 1996

Lars H. Zetterberg, 1995
Professor, Stockholm. Telekommunikationsteori, signalbehandling.
 

Lars H Zetterberg var en kort tid professor i teletransmissionsteori vid LTH men utnämndes till innehavare av motsvarande professur vid KTH, Stockholm, en tjänst han tillträdde 1965. Ämnet teletransmissionsteori står på "tre ben": informationsteori, telekommunikationsteori och signalbehandling. Dessa områden befann sig i ett expansivt skede i början av 60-talet.

Zetterberg fångade upp dessa tendenser och introducerade kurser i informationsteori, datatransmission, statistisk signalbehandling och kretsteori i grundutbildningen. Denna breddning och modernisering av utbildningen i kommunikationsteori och signalbehandling har utan tvekan varit helt avgörande för den starka ställning IT-företag har i Sverige. Dessa kunskaper hos en bred ingenjörskår har också möjliggjort uppbyggnaden av ett modernt telenät i Sverige som i dag till stora delar är digitaliserat. Dessutom har Zetterberg varit lyhörd för industrins behov vid val av forskningsprojekt. Av de över 30 doktorer han har handlett sitter många på ledande positioner inom industri, förvaltning och undervisning.

Lars H Zetterberg har bildat skola för utbildning och forskning inom telekommunikationsteori och signalbehandling i Sverige. För Lunds del har han haft ett direkt eller indirekt avgörande inflytande på utbildning och val av forskningsinriktning.

Källa: LTH-Nytt 1995 

 


Lars H. Zetterberg. Foto: IVA

Kurt Katzeff, 1994
Director, Euroscom, Heidelberg. Telekommunikations- och programvaruområdet.
 

Kurt Katzeff är för närvarande chef för EUROSCOM (European Institute for Research and Strategic Studies in Telecommunications GmbH) i Heidelberg. Utvecklingen mot programminnesstyrda telefonväxlar började på 50-talet. Som överingenjör och teknisk chef för X-divisionen vid Telefonaktiebolaget L M Ericsson var Kurt Katzeff med och ledde utvecklingen av sådana system. I dag är Ericsson-koncernen med bl a sitt AXE-system en av världens fyra eller fem stora tillverkare av publika telefonväxlar.

Kurt Katzeff har också varit biträdande teknisk direktör vid Televerket. Han var då med om att forma programvarubolaget Telelogic AB. Det bildades i april 1983. En del av dagens Telia Research utgörs av "gamla" Telelogic.

Kurt Katzeff var en av de drivande krafterna bakom IT4, det stora svenska forskningsprogrammet för informationsteknologi på 80-talet. För Lunds tekniska högskola har han betytt mycket. Telelogic AB i Malmö rekryterade många civilingenjörer från LTH och hade ett nära samarbete med LTH-institutioner.

Källa: LTH-Nytt 1994


Kurt Katzeff. Foto: LTH-Nytt, 1994

Gustavus J. Simmons, 1991
Född 1930. Senior Fellow, Sandia National Laboratories (USA). Autentisering.
 

Simmons studerade fysik vid University of Oklahoma på 1950-talet. Doktorsgraden i matematik förvärvades vid University of New Mexico 1969. Han har varit verksam vid Sandia National Laboratories, Albuquerque, New Mexico, sedan 1954 och utnämndes 1986 till Sandias förste Senior Fellow, en position skapad för ett mycket begränsat antal personer som visat "continuing contributions of truly exeptionaal breath, depth and creativity in fields impacting the technical misson of the Labs".

Simmons är en professionell paranoiker. Under de senaste trettio åren har hans arbeten syftat till att göra det möjligt att lita på funktionen hos komplexa system, där alla inblandade fuskar så mycket de kan! Det gäller att finna alla sätt - och alla anledningar - till fusk i informationsbaserade system, och därefter förhindra fusket eller - om inte detta är möjligt - se till att det upptäcks. Hans arbeten med verifikationsproblem har på ett avgörande sätt bidragit till tillkomsten av provstoppsavtal.

Simmons har formulerat en matematisk teori för autentisering, som i vissa avseenden påminde om Claude Shannons teori för sekretess. Detta ledde till att Sandia betraktas som ett ledande centrum för forskning inom datasäkerhet och autentisering.

I Lundaforskare föreläser (1988) kallas Gus Simmons "autentiseringens fader. En av samtidens ledande kryptologer." Han är en hängiven trollkarl, medlem i International Brotherhood of Magicians och har därigenom fått goda insikter i duperandets svåra konst!

Genom att kreera Simmons till teknologie hedersdoktor vill tekniska fakulteten uttrycka sin uppskattning för hans insatser inom kryptologin, och för att han både initierat och inspirerat forskning och undervisning inom autentiseringen vid LTH och på ett avgörande sätt bidragit till att etablera denna verksamhet på en internationellt hög nivå.

 


Gustavus J. Simmons. Foto: IACR

James L. Massey, 1990
 Född 1934. Professor, Zürich. Informationsteori, telekommunikation.
 

Massey inledde sina första akademiska studier vid University of Notre Dame, Indiana, USA. Doktorsgraden förvärvades vid Massachussets Institute of Technology. Massey återvände sedan till University of Notre Dame där han var professor under åren 1962-77. Efter en kort tid vid UCLA flyttade han 1980 till Eidgenössische Technische Hochschule, Zürich, där han är professor i digitalteknik. Ett av sina sabbatsår (1971-72) tillbringade Massey vid Danmarks Tekniska Högskola. Detta innebar början på omfattande kontakter med sektionen för elektroteknik och datateknik vid Lunds tekniska högskola (LTH). Massey är informationsteoretiker, vilket innebär att han jobbar med koder, som används för att korrigera fel orsakade  brus i telekommunikationssystem. Sentensen som börjar: "Att fela ör mönskligt...", är han mycket förtjust i eftersom det antyder att det krävs någit ytöver det mänskliga för att korrigera fel; sanningen är att det är lika naturligt för människan at korrigera fel som det är att fela, vilket belyses i detta stycke. Trots ett antal skrivfel är innebörden av texten entydig. Masseys forskningsinsatser har bidragit till en formalisering och ett praktiskt förverkligande av felkorrigeringsprocessen.

Massey har kommit att spela en betydande roll som forskare och lärare inom informationsteorin. Han har erhållit ett stort antal internationella utmärkelser och hans forskningsresultat har i ett flertal fall framgångsrikt kunnat utnyttjas kommersiellt inom datakommunikation och kryptoteknik. Han har i år invalts i den schweiziska ingenjörsvetenskapsakademien. Genom att kreera Massey till teknologie hedersdoktor vill tekniska fakulteten uttrycka sin uppskattning för hans insatser inom informationsteorin och för att han på ett avgörande sätt inspirerat och påverkat såväl forskning som undervisning inom sektionen för elektroteknik och datateknik vid LTH och därigenom bidragit till sektionens (och Sveriges) internationellt starka ställning inom telekommunikationsforskningen.

 


James L. Massey. Foto: IEEE GHN

Carver Mead, 1987
Född 1934. Professor, California Institute of Technology. Mikroelektronik.
 

Mead är en av de stora föregångsmännen inom mikroelektroniken (VLSI-tekniken). Tillsammans med Lynn Conway startade han för tio år sedan "The VLSI Movement", som på några år svepte in i såväl universitetsutbildningen som mikroelektronikindustrin i USA. Genom att utveckla en metodik med vars hjälp systemkonstruktörer utan någon kunskap om halvledar tillverkning själva kunde konstruera komplexa integrerade kretsar, har han berett vägen för det synsett på arbetsfördelningen mellan systemföretag och halvledartillverkare som nu börjar bli den vedertagna. Mead är också en av föregångarna inom området kiselkompilering. Som ett led i planeringen av datatekniklinjen vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) besökte en delegation därifrån USA 1980. Genom direkt medverkan från Mead, bl a genom besök i Lund 1981 och 1983, fick verksamheten med konstruktion av integrerade kretsar en snabb start. Som första tekniska högskola i Sverige startade LTH hösten 1982 en reguljär teknologkurs i kretskonstruktion. Genom att kreera Mead till teknologie hedersdoktor vill tekniska fakulteten uttrycka sin uppskattning för hans banbrytande insatser vid utveckling av strukturerade metoder för konstruktion av mikroelektroniksystem och hans entusiastiska arbete med att sprida denna teknik till systemkonstruktörer över hela världen, samt för hans aktiva roll vid etableringen av forskning och utbildning inom detta område vid LTH.

 


Carver Mead. Foto: CalTech

Björn Svedberg, 1984
Född 1937. Direktör, LM Ericsson. Insatser för forskning o undervisning inom elektronikområdet vid Lunds Tekniska Högskola, LTH.
 

Svedberg anställdes 1962 vid Telefonaktiebolaget LM Ericsson, där han 1970 blev avdelningschef vid divisionen för telefonstationer och 1972 överingenjör. År 1976 utnämndes han till vVD och teknisk direktör med ansvar för forskning och utveckling inom koncernen. Sedan 1977 är Svedberg VD för LM Ericsson, som är moderbolag för hela Ericsson-gruppen. Svedberg har gjort stora insatser för att här i landet åstadkomma ett närmare samarbete mellan universitet och industri. Han har som koncernchef personligen aktivt stött det för Lunds tekniska högskola (LTH) mycket givande samarbete, som LM Ericsson under många år haft med nl a institutionerna för Teletrafiksystem, Digital- och Datateknik, Teletransmissionsteori, Tillämpad Elektronik och Fasta Tillståndets Fysik. Svedbergs engagemang för att elektronikverksamheten i landet bör decentraliseras har bl a resulterat i att Ericsson Radio System (ERA) på hans initiativ etablerat sig i Lund.

 


Björn Svedberg. Foto: Ericssonhistory.com

Christian Jacobaeus, 1978
Född 1911. Direktör, LM Ericsson, Stockholm. Tekn. dr. Telekommunikation.
 

Jacobaeus har gjort sina grundläggande arbeten inom teletrafikteorin. I sin avhandling framlade han en teori för spärrnings- och dimensioneringsberäkningar i kopplingsnät, vilken fått avgörande betydelse för telefonstationsteknikens utveckling. Han har gjort en stor mängd uppfinningar, till största delen inom koordinatväljartekniken men även inom elektronisk kopplingsteknik. Under hans ledning utvecklades en elektronisk växel, som utnyttjade tidsmultipelexprincipen. L M Ericssons nya, datorstyrda telefonsystem har initierats av Jacobaeus och genomförts under hans ledning. Hans intresse för att på skilda sätt stödja forskning och undervisning vid de tekniska högskolorna är tidigt omvittnat. När elektrotekniksektionen vid LTH planerades och uppbyggdes, var han en av eldsjälarna. Hans expertrådgivning, sakkunniginsatser och rekryteringshjälp innebar ett omfattande, frivilligt och generöst arbetsåtagande.

 


Christian Jacobaeus. Foto: IEEE GHN

Gerhard Becker, 1975
Född 1916. Professor, Physikalisch-Techn Bundesanstalt, Braunschweig. Tid och frekvens.
 
Ledande direktor och professor vid "Physikalisch-Technisch Bundesanstalt Braunschweig". Efter disputation 1951 vid universitetet i Göttingen anställdes Becker vid "Physikalisch-Technisch Bundesanstalt Braunschweig", år 1968 utnämndes han till "Direktor und Professor" och år 1970 erhöll han sin nuvarande befattning vid anstaltens avdelning för tid och frekvens. Hans specialintresse inom fysiken ledde honom tidigt in på framställning av atomstyrda frekvensnormaler och de frågeställningar beträffande begreppen tid och frekvens som framkommer i samband härmed. Han har en omfattande vetenskaplig produktion och är anlitad i alla internationella kommissioner som handlägger frågor rörande tid och frekvens.